Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 27 - Fartygssvängningar, av F H Todd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fartygssvängningar
Dr F H T odd, Teddington, England
534.13 : 629.12.011
Intresset för fartygssvängningar går tillbaka
till ångfartygens första dagar, när regelbundna
periodiska krafter för första gången
utvecklades mot skrovet. Vid den tiden förorsakades
skrovvibrationerna av såväl obalans i
huvud-ångmaskineriet som av propellrarna.
Med tillkomsten av ångturbinen för fartyg
med stor maskinstyrka försvann mycket av
besväret med resonansvibrationer i hela skrovet,
endast för att återkomma under perioden
närmast efter första världskriget, när
dieselmotorerna började ersätta ångmaskineriet i fartyg
Föredrag i Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik den 22 september 1958.
Fig. 1. Skrovfrekvenser och frekvenser genom propellerrotationen för
snabba lastfartyg ("Mariner"-klass); - vertikala vibrationer (V),–-
horisontala vibrationer (H).
med medelstor maskinstyrka. I den mån mer
uppmärksamhet ägnades åt balansering av
dessa motorer, hördes mindre och mindre om
vibrationer, men under senare år har införandet av
större och större maskinstyrka i enpropellriga
fartyg, ofta med stor blockkoefficient, orsakat
många allvarliga fall av propelleralstrade
vibrationer.
Problemen gäller ej så mycket balansering av
maskiner och propellrar eller uppriktning av
axelsystemet, utan fastmer att propellern
arbetar i ett oregelbundet strömningsfält, vilket ger
upphov till periodiska variationer i tryck ocli
moment. Dessa i sin tur resulterar i periodiska
krafter på skrovet, antingen genom axeln ocli
lagren eller genom vattnet direkt på skrovet.
Några av dessa svängningar kunde undvikas
genom att man använder två propellrar, men
redarna är ovilliga att införa detta på grund
av högre anläggningskostnad och lägre
propul-siv verkningsgrad.
Resonanssvängningar i skrovet
Stora ansträngningar har ägnats åt
resonansvibrationer i skrovet. Då ett fartyg en gång är
byggt kan ingenting göras för att förändra
skrovets egenfrekvens och man kan endast
hoppas att komma från resonans genom att
ändra propellern eller varvtalet, ibland med
sänkning av effekt eller verkningsgrad. Det är
därför nödvändigt att försöka undvika
resonans med lägsta ordningens skrovsvängningar
genom att beräkna skrovets egenfrekvenser,
innan maskindata är slutgiltigt bestämda och
fartyget ännu ligger på ritbordet.
Det första försöket för beräkning innebar
användning av en enkel formel i förening med
empiriska koefficienter, erhållna från tidigare
byggda fartyg. Sedan kom mer detaljerade
metoder, i vilka fartyget betraktades som en
ojämnt belastad balk. Så småningom
förbättrades dessa metoder genom att man tog
hänsyn till effekten av det omgivande vattnet,
energin till följd av rotation och skärkrafter,
inverkan av elastisk energi från böjande moment
och tvärkraften samt effekten från däckshus
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 685
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
