Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 27 - Böcker - Ingenjörshandboken, bd A, M, E, av Wll — GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boken inleds med "Allmänna
konstruktionsanvisningar", en trevlig och personligt färgad översikt
för konstruktörer av Gunnar Wallgren.
Hänvisningar görs här till andra delar av boken, speciellt
tabelldelen. Innehållet i övrigt är sammanfört till sex
huvudgrupper.
Inom gruppen "Allmänna beräkningar" behandlas
maskinsvängningar, kontakt mellan krökta ytor
samt roterande skivor och ringar. "Mekanismer och
maskinkomponenter" omfattar bl.a. vevrörelse,
friktions- och kedjeväxlar, rem- och kuggväxlar,
hydrauliska växlar, kopplingar, bromsar, axlar,
lager och fjädrar. "Förbindningar" omfattar
kilförband, press- och krympförband, pinnförband,
skruvförband, nit- och spikförband, svets-, löd- och
limförband.
Under rubriken "Maskinprinciper, energiorgan,
anläggningar" finner man de starkt beskurna kapitlen
om ångpannor, kolvångmaskiner, turbiner, pumpar
och kompressorer, fläktar, kylsystem, rörledningar
och förbränningsmotorer, det sistnämnda dock
nyskrivet med rubriken förbränningsmotordrift.
Kapitlet om värmeväxlare är utökat och nyskrivet,
och dessutom har ett par korta kapitel om
bearbetningsmaskiner och elektromotordrift tillkommit.
Nytillkomna i denna upplaga är avsnitten "Reglering"
och "Jiggar och fixturer".
Arbetets ur handbokssynpunkt viktigaste del är
kanske den 376 s. starka samlingen tabeller och
bilagor. Denna avdelning har uppdelats i
materialuppgifter, konstruktionselement och
maskinkomponenter samt provtagning och materialprovning.
Tyvärr saknas dock källangivelser i denna avdelning.
Handbokens nya uppläggning synes vara ett steg
i rätt riktning, om man i huvudsak siktar på att
komma fram till en för maskinkonstruktörer
användbar uppslagsbok. De kapitel och bilagor som
behandlar de grundläggande
maskinkonstruktionerna synes vara vederhäftiga och läsvärda.
Undantag måste dock göras för kapitlet
"Regleringssystem och organ" på s. 559—580, vilket är ett
för den oinvigde läsaren onjutbart, ordagrant
avtryck av ett stencilerat sammandrag från en
föreläsning på STF:s kurs "Regleringsteknik" våren 1957.
Detta för kursdeltagarna gjorda sammandrag, som
givetvis inte var avsett för publicering, har införts
utan någon förfrågan hos STF eller någon kontakt
med författaren.
Såsom nämnts har vidare ett flertal kapitel i
föregående upplaga förkortats genom en
"redaktionell bearbetning", vilket inneburit en mycket
kraftig nedskärning. I vissa fall har nog dessa kapitel
blivit helt värdelösa, för att inte säga farliga, på
grund av osakkunnig bearbetning. Som exempel kan
nämnas, att i kapitlet "Ängturbiner" anges på s. 398
adiabatiska värmefallet AC’0/2 i kWs/kg utan
angivande av vad A och C0 betyder. I själva verket har
man endast tagit uttrycket AC’0/2 g i kcal/kg ur
föregående upplaga, strukit g och kanske trott att
man helt plötsligt kommer till kWs/kg. På s. 402
återges en i och för sig riktig formel för beräkning
av effekten, men bearbetaren har strukit enheten
kcal/kg för värmefallet Ht; formeln är obegriplig
med de enheter som uppges användas i boken.
Redaktionen har emellertid varit så hänsynsfull att
den ursprunglige författarens namn utelämnats.
Som måttsystem har man sökt införa
mksa-syste-met, men i detta avseende måste man konstatera
ett klart misslyckande, som tyvärr kan vara ägnat
att misskreditera systemet här i landet. En
användning av mksa-systemet medför ju den fördelen, att
man helt kan arbeta med tillståndsekvationer utan
att sätta ut några enheter i ekvationerna. Då man
använder dessa ekvationer, sätter man vid
beräkningarna även in måttenheterna och får då
automatiskt måttenheten i slutresultatet. Här har man på
sätt och vis gjort tvärt om och infört en massa
olika måttbestämningar för storheterna, t.ex.
samtidigt m, mm, kW, Nm, cSt, r/m, m/s (s. 109) och
då i ekvationerna fått med i och för sig onödiga
faktorer på 1 000, 60 000 osv., vilka omöjliggör en
säker dimensionskontroll. Dessutom har man i
allmänhet använt det absolut förkastliga förfarandet
att i beräkningsexempel ånge siffror utan
sortbeteckning. I vissa formler har man kommit till fel
storleksordning, t. ex. på s. 468, där formler för
beräkning av godstjocklek i rör ger endast 0,01 av
den erforderliga tjockleken och där tillåten
påkänning för gjutjärn uppges till 2 500 N/mm2, dvs. ca
250 kp/mm2, vilket är ungefär 10 gånger
draghållfastheten. På grund av denna behandling av
måttsystem och enheter, innebär det i många fall en
viss risk att använda de givna formlerna.
Det är beklagligt att förlaget inte lagt ner ett mer
omfattande och detaljerat redaktionsarbete på
denna eljest mycket värdefulla bok.
Allmän elektroteknik. Detta band utgör ett
sammandrag och en bearbetning av större delen av det
material som tidigare ingick i andra upplagans del 3,
Elektroteknik, kraftteknik (Tekn. T. 1950 s. 30),
samt 3 a, Teleteknik, Allmän elektroteknik (Tekn. T.
1952 s. 337).
De första kapitlen om enheter och måttsystem samt
teknisk eliära (Stig Ekelöf) är oförändrade. Även
kapitlet om elektronik (Torkel Wallmark) är till en
del överflyttat från den tidigare upplagan. Dock
har tillagts ett kort avsnitt om elektronoptik liksom
om nyare speciella elektronrör, bl.a. TV-rör och
vandringsvågsrör. Avsnittet om sekundäremission är
omskrivet och i särskilda avdelningar behandlas
gasurladdningar, halvledare och acceleratorer.
I ett helt nyskrivet stort kapitel om kretsteori
(Bengt-Olof Ås och Gunnar Markesjö) har sammanförts den
teletekniska grundinformation som i första
upplagan hade fördelats på 18 kapitel, omfattande mer
än halva bandet 3 a. Detta har varit möjligt genom
att en mängd tillämpningar och dubbleringar
uteslutits och att materialet disponerats bättre. Kapitlet
ger en utmärkt översikt av teleteknikens grunder
och torde därmed komma att hålla sig aktuellt
länge. Nackdelen är att konstruktören nu måste gå
till andra källor för att överbrygga steget mellan
grundformlerna och deras praktiska tillämpning.
Ett kort men välskrivet och nyttigt kapitel om
högspänningsteknik (Ingvar Selin) föregår en
utförlig behandling av de elektriska maskinerna. Här
har avsnittet om skötsel och vård av maskiner (Erik
Sjökvist) utvidgats med särskilda paragrafer om
lindningar, kommutatorer, släpringar samt borstar
och borsthållare. Avsnittet om likströmsmaskiner
(Gösta Lindholm) är helt omarbetat och
moderniserat, medan synkron- och asynkronmaskinerna
(Herman Lundkvist och Jan Christer Zanders) ej
synes ha undergått någon utveckling under det
senaste decenniet. Bland kommutatormaskinerna för
växelström (Uno Lysén) har medtagits trefas
kommutatormaskiner för hastighetsreglering och
faskompensering av asynkronmotorer. Nyskrivna är
också avsnitten om roterande omformare,
transduk-torer och strömriktare (K E Stenkvist, Anders
Köhler och Gunnar Engström).
Slutligen har i ett kapitel om överföring och
förbrukning av elenergi behandlats kraftöverföring och
transformering (Sune Rusck), lokala fördelningsnät
och konsumentanläggningars jordning (Sven Ska-
696 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
