Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 28 - Elektrofilter, av Bengt Berg - Vattenkraftstationernas maskineffekt - Järnvägselektrifieringen - Gasfälten i Lacq - Sovjetunionens första jordvärmekraftverk - Nya material - Skummetall, av SHl - Varmhållfasta stål, av K-JB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12.
Elfilter-anläggning efter
kolpulver- och
oljeeldade
ångpannor (Svenska Fläktfabriken ).
studeras. Denna kostnad varierar dock med
anläggningens storlek. Följande riktvärden kan
anges:
Utfällningsyta ....... nr 1 000 5 000 15 000
Kostnad ......... kr/m2 350 250 160
Dessa siffror avser totalkostnaden, alltså
inberäknat montering och igångkörning. De gäller
dock med en tolerans av ca ± 15 %.
Litteratur
1. Deutscii, W: Bewegung und Ladung der
Elektrizitåts-träger im Zylinderkondensator. Ann. Physik 68 (1922) s. 335.
2. Pauthenier, M M & Moreau-Hanot: La charge des
par-ticules sphériques dans un champ ionisé. J. Physique et
Radium Ser. 7 bd 3 (1932) s. 290.
3. White, H: Particle charging in electrostatic precipitation.
Am. Inst. Electr. Engrs Techn. Paper 51—200, 1951.
4. Allander, C & Matts, S: Einwirkung der
Korngrössen-verteilung auf den Abscheidungsgrad von Elektrofiltern. Staub
(1957) h. 52 s. 738—745.
5. Förrest, J S & Löwe, H J: Present performance and
scope for improvement in power-station electrostatic
precipi-tators, Session 2, Paper 3, Conf. Mech. Engrs Contribution to
Clean Air, Instn Mech. Engrs, London 1957.
Vattenkraftstationernas maskineffekt har i
Sverige under 1958 ökat med 622 MW till 6 125 MW,
och den sammanlagda produktionsförmågan vid
normal vattentillgång har ökat med 3 195 GWh till
30 785 GWh.
Järnvägselektrifieringen i Sverige omfattar
banlängden 7 300 km, vilket är 46 %> av den totala
banlängden, medan 91 °/o av det totala
trafikarbetet 1958 uträttades i elektrisk drift.
Gasfäiten i Lacq i södra Frankrike (Tekn. T. 1956
s. 924) har tagits i bruk och produktionen beräknas
bli 1 000 milj. m3/år vid slutet av 1959 och under
1960 över 4 000 milj. m3/år. Reserverna uppskattas
till 300 000 milj. m3.
Sovjetunionens första jordvärmekraftverk,
ett ångkraftverk, har börjat byggas i ett vulkaniskt
område i södra Kamtjatka.
nya material
Skummetall
I halvstor skala har man i USA framställt skum av
nickel, koppar och gjutjärn (jfr Tekn. T. 1955
s. 817). Tidigare har man kunnat göra skum bara
av aluminium (Tekn. T. 1958 s. 172). Hittills har
det mesta arbetet utförts med nickel i form av en
legering, kallad F-alloy. Denna skummetall uppges
vara mycket användbar till tätningar mot glidytor
och till labyrinttätningar för hög temperatur, t.ex.
i reaktionsturbiner. Skummetallen har nämligen låg
volymvikt och tillåter snävare toleranser än massiv
metall därför att den har mindre benägenhet för
hopskärning.
Vid tillverkningen används i princip samma metod
som för skumplaster. Man utgår från en härdplast
som försätts med ett blåsmedel och metallpulver.
Blandningen bränns i ugn, varvid metallen bildar
ett lätt och fast skum med kommunicerande celler.
Skummets volymvikt bestäms av ingrediensernas
blandningsförhållande. Av nickel med tätheten ca
9 g/cm3 kan man tillverka skum med volymvikten
1—4 g/cm3.
Skummet kan formas vid bränningen och
därefter bearbetas med vanliga verktyg (Chemical &
Engineering News 9 febr. 1959 s. 56). SHl
Varmhållfasta stål
I USA pågår sedan många år ett intensivt arbete på
utveckling av nya varmhållfasta stål för bl.a. flyg
och robotar. Vid ett stålverk har utarbetats ett nytt
austenitiskt stål med 0,10 °/o C, 0,4 %> Si och Mn,
16 °/o Cr, 25 °/o Ni, 4 °/o Ti, 0,3 Vo Al, 0,6 °/o Nb och
små tillsatser B och Zr. Det har givits namnet
Uni-temp 212. Detta stål bör vakuumsmältas, om man
önskar högsta möjliga krypbrotthållfasthet. För
enklare ändamål kan det smältas i luft.
Stålet kan smidas eller valsas till stång eller plåt.
Dess formbarhet, svetsbarhet och
maskinbearbet-barhet uppges vara god i upplösningsbehandlat
tillstånd. Värmebehandlingen består av
upplösningsbehandling vid 980—1 040°C under 2 h efterföljd
av luftsvalning och utskiljningshärdning vid 720—1
750°C under 16 h. Hårdheten blir då 36—44
Rockwell C beroende på vilka
värmebehandlingstemperaturer som valts. Hållfasthet vid såväl rums- som
förhöjd temperatur är god:
Temperatur
°C
20 540 650 760
0,2-gräns .............. kp/mm2 94 89 86 72
Brottgräns ............ kp/mm2 131 112 102 76
Förlängning ................ %> 20 20 15 16
Kontraktion ................ °/« 32 32 23 25
Unitemp 212:s skalningstemperatur är 1 000°C.
Vid ett annat stålverk har man utvecklat ett
austenitiskt krom-nickel-manganstål som erhållit
beteckningen 22-4-9. Det innehåller 0,5 °/o C, 0,5 °/o Si,
9 %> Mn, < 0,045 °/o P, 0,12 Vo S, 22 *>/o Cr, 4 °/o Ni
TEKN I SK TI DSKRI FT 1959 707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
