Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Nya metoder - Utvinning av bly i zinkschaktugn, av SHl - Andras erfarenheter - Cocktailpartyts akustik, av GAH - Förnickling i alkaliska bad, av U T—h - Vankantsågningens ekonomi, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bly som zink. Vid ökning av blyhalten upp till detta
värde har ingen minskning av zinkproduktionen
uppstått vid konstant koksförbrukning (S W K
Morgan & J Lumsden i Journal of Metals april 1959
s. 270—275). SHI
andras erfarenheter
Cocktailpartyts akustik
Även med väluppfostrade och nyktra gäster kan ett
cocktailparty plötsligt urarta till en högljudd
tillställning om för många människor samlas i ett för
litet rum. Detta inträffar, när den allmänna
ljudnivån i rummet blir så stor, att varje gäst måste
höja rösten för att göra sig hörd, vilket i sin tur
höjer ljudnivån ytterligare och kräver en ytterligare
ansträngning hos varje talande person osv.
Fenomenet uppträder språngartat så snart antalet personer
i rummet uppgår till ett visst kritiskt antal N0 och
ytterligare en person kommer in.
No
1 +
(aV/iJTh) + do2)
do2 Sm2 I
Här är K det genomsnittliga antalet gäster i varje
grupp där endast en person talar åt gången (ingen
1 gruppen söker överrösta den som talar, dvs.
gästerna är väluppfostrade), a den genomsnittliga
Ijud-absorptionskoefficienten, V rumsvolymen, h
genomsnittliga fria ljudvägen (t.ex. mellan väggarna), d0
det konventionella samtalsavståndet och Sm det
minsta signal-brusförhållande under vilket samtal
kan föras. För ett normalt vardagsrum om 4,5 X 4,5
m är N0 = 16.
Att bjudningar med större antal gäster trots allt är
möjliga beror på att gästerna, när deras ljudeffekt
expontiellt stiger mot ett praktiskt maximum,
minskar avståndet d0 sig emellan (Journal of the
Acousti-cal Society of America 1959 h. 1 s. 79). G AH
Förnickling i alkaliska bad
Nickel och krom utfälls kommersiellt uteslutande
ur sura elektrolyter. Man kan dock ur alkaliska bad
med komplexbundet nickel framställa utfällningar
med fördelaktiga egenskaper, särskilt vid
förnickling av oädla metaller, såsom zink och dess
legeringar. En nackdel är emellertid att inre
spänningarna i skikten blir höga och att viss risk för flagning
finns. Som komplexbildare kan man använda
ammoniak, polyfosfater, tvåbasiga karbonsyror,
<*-oxi-karbonsyror, ct-amminosyror och aminer.
Etylen-diamintetraättiksyra (EDTA) enbart är olämplig.
Ett ammoniakaliskt bad som ger hårda, glänsande
men spröda beläggningar innehåller 210 g/1
NiS04-7 H20, 60 g/1 NiCLj • 6 H20, 50 g/1 (NH4)2S04;
ammoniak tillsättes till pH 8,5. Strömtätheten hålles vid
0,5—1,6 A/dm2 och temperaturen vid 25—80°C.
Ett polyfosfatbad, särskilt lämpligt för
zinkför-nickling, har sammansättningen 120 g/1 NiS04 •
7 H20, 65 g/1 Na4P207 • 10 H20, 2 g/1 NaHSOs, 60 g/1
2 Na3C0H5O7 • 11 H,0 (natriumcitrat), 15 g/1 C6H807
(citronsyra), 30 g/1 NaCl, 30—60 g/1 NH4OH (28 °/o);
pH justeras till 7,5—9. Strömtätheten hålles vid
0,2—2,0 A/dm2 och temperaturen vid 20—35°C.
Pyrofosfatet bildar olösligt zinkfosfat och hindrar
därigenom angrepp på zinken i badet. Citronsyran
hindrar genom komplexbildning utfällning av
nickel-hydroxid i katodfilmen, bisulfittillsatsen verkar
spridningsfrämjande och ammoniaken är
pH-regu-lator.
Ett bad med organiska komplexbildare innehåller
100 g/1 NiS04 • 6 H20, 20 g/1 Ni(N03)2, 35 g/1 NH4C1,
5 g/1 NaHS03, 66 g/1 natriumcitrat, 60 g/1 EDTA, 40
ml/1 trietanolamin. Med NaOH inställes pH till
7—8. Lämplig strömtäthet är 4 A/dm2 och
temperatur 60°C.
Ett ammoniakaliskt citratbad liknande det för
strömlös förnickling men utan hypofosfit har givit
goda utfällningar på koppar. Badet hade
sammansättningen 30 g/1 NiCh • 6 H20, 50 g/1 NH4C1, 65 g/1
ammoniumcitrat, ca 175 mm/1 ammoniak till pH 9—
9,2; lämplig temperatur är 25°C och strömtäthet
3 A/dm2.
På stål är vidhäftningen dålig varför detta först bör
förkoppras. Man har fällt ut upp till 600 [x tjocka,
jämna skikt ur detta bad. Förnicklingen blir matt.
Strömutbytet är lågt men kan ökas något genom
höjning av nickelsaltkoncentrationen (E B
SaurES-tre i Plating maj 1958 s. 479). U T—h
Vankantsågningens ekonomi
Det är ett känt faktum att man genom
vankantsåg-ning kan öka volvmulbytet vid försågningen. Man
måste dock härvid beakta att med det ökade
volymutbytet följer en negativ inverkan på
virkeskvaliteten i dess helhet liksom på längd- och
breddfördelning; allt detta sätter ned det möjliga priset.
Att sågning med ökad vankant icke är ekonomiskt
lönande är resultatet av en undersökning som
utförts vid Svenska Träforskningsinstitutet.
Undersökningen har utförts dels vid ett större ramsågverk,
dels vid ett komplett cirkelsågverk.
Vid sammanställningen av resultaten från
provsåg-ningarna har sidvolymsutbytet och
centrumvolyms-utbytet redovisats vart för sig. Centrumutbytet
ökade mycket starkt vid ökad vankantsågning såväl vid
ram- som vid cirkelsågverket. För cirkelsågverket
minskade sidutbytet däremot kraftigt vid övergång
till vankantsågning medan för ramsågningen denna
tendens var mindre utpräglad. Det totala
volymutbytet av sågade trävaror vid vankantsågning ökade
jämfört med skarpkantsågning vid båda
sågverkstyperna. Största ökningen, ca 10 °/o, kunde iakttas
för cirkelsågen.
Den volym som vankanten upptar har ofta
diskuterats. I samband med försöken har det varit
möjligt att beräkna vankantsvolymen i förhållande till
virkesvolymen både vid sågning med skarp kant och
med vankant. Det visade sig, att vankantsvolymen
i själva verket är relativt liten och att den sällan
— även vid mycket stor vankant — uppgår till mera
än 2 »/o. Talet om att man med vankant säljer luft
i stället för trä torde därför knappast vara
berättigat.
Vid kvalitetssorteringen har vankanten en mycket
stor inverkan. Vid den utförda undersökningen
medförde den speciellt vid cirkelsågen en nedklassning
av stora virkesmängder. Utbytet i de högre
kvalitetsklasserna minskade för såväl sid- som
centrumutbytet.
Vankantsågningen, som i allmänhet resulterar i en
kraftig förskjutning mot mindre bredder, påverkar
även längden hos den erhållna varan. I
ramsågverket sjönk sålunda medellängden för sidutbytet
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
