Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 32 - Momentan-reservkraftaggregat, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Magnetiseririgssystem för synkron reservgenerator med
matare; S synkronmaskin, R regulator, M matarmaskin,
a shuntmagnetiserad matare med transduktorreglering över
seriemotstånd i magnetiseringskretsen, b
kompoundmagneti-serad matare med medkopplad, reglerad shunt magnetisering,
c kompoundmagnetiserad matare med motkopplad, reglerad
shunt magnetisering.
generator för den övriga lasten under
diesel-reservdrift. Den beskrivna anordningen
innebär strängt taget ej någon momentanreserv,
enär dieselreservdrift omedelbart inträder.
Aggregatet kan ej sägas fylla högt ställda krav,
men enligt uppgift kan den totala tiden intill
dess den avbrottskänsliga lasten fått full
spänning nedbringas till avsevärt mindre än en
sekund.
Ett exempel på rent avbrottsfri
momentanreserv visas i fig. 4 och 5. Den väsentliga
skillnaden mellan dessa båda alternativ är att
die-seln är direkt resp. indirekt kopplad till
generatorn för den avbrottskänsliga lasten.
Anordningen enligt fig. 5 torde vara den
som i detta sammanhang tilldrar sig det största
intresset. Den har exempelvis, med Asea som
tillverkare, i stor omfattning tillämpats inom
Televerkets anläggningar.
I samband med en jämförelse mellan de båda
formerna enligt fig. 4 och 5 kan det vara
lämpligt att kritiskt granska några olika egenskaper
hos dessa. I båda fallen åtnjuter den
avbrottskänsliga lasten fullt avbrottsfri matning, vilket
givetvis är en stor fördel och, såsom tidigare
påpekats, i många fall nödvändigt. Detta
innebär emellertid att under hela
beredskapsdriften svänghjulsaggregatet genomgås av hela
belastningen, vilket medför kontinuerliga
belastningsförluster och försämrad
energiverkningsgrad. Enär frekvensen sjunker med
svänghjulets varvtal under momentanreservdriften
kommer anordningen i första hand i fråga vid
sådan avbrottskänslig belastning, som ej är
särskilt känslig för frekvensvariationer.
Spänningskonstansen kan däremot hållas mycket
hög med hjälp av generatorns
spänningsregulator. Någon omkastning av energiriktningen
förekommer ej. Under förutsättning av stort
svänghjul och snabbstartande diesel kan även
frekvensen i praktiken hållas konstant inom
tämligen snäva gränser. Vid utförandet enligt
fig. 5 användes vanligen asynkron drivmotor
för svänghjulsaggregatet, vilket givetvis
innebär att den avbrottskänsliga belastningen hela
tiden matas med en frekvens som i avseende
på nivå och variationer bestäms av motorns
eftersläpning.
En markant olikhet mellan aggregaten enligt
fig. 4 och 5 är emellertid dieselns direkta resp.
indirekta koppling. Den indirekta kopplingen
innebär i regel ytterligare en maskinenhet men
erbjuder den dubbla fördelen av att
svänghjulsaggregatets rotationsvarvtal ej är
begränsat av dieselmotorn, varför detta aggregat blir
mindre och billigare, och dessutom att man
är fri från direkta pendlingsstörningar från
dieseln in på den avbrottskänsliga lasten.
Enligt fig. o arbetar dessutom dieseln även på den
övriga belastningen, vilket ej är fallet enligt
fig. 4.
I samband härmed kan det vara av intresse
att belysa några olika system för
magnetisering av synkrongeneratorer för rerservdrift,
fig. 6. Den konventionella anordningen har en
shuntmagnetiserad matare och en
transduktor-regulator, som strömbelastar ett seriemotstånd
i matarens fältkrets, fig. 6 a. Mataren kan även
vara kompoundmagnetiserad, varigenom den
transienta strömstöten i huvudgeneratorns
fältkrets vid inträffande belastningsändring direkt
inverkar gynnsamt inom mataren.
Shuntmag-netiseringen kan antingen vara medverkande,
fig. 6 b, eller motverkande, fig. 6 c. Den
sistnämnda kopplingen innebär en nå^ot sämre
utnyttjning av matarens volym men ger högre
reglersnabbhet. I fallen fig. 6 b och c utföres
regulatorn antingen som transduktor- eller
kol-stapelregulator. Den framtida utvecklingen
kommer sannolikt att innebära
transistorutförande av dessa regulatorer.
I ett magnetiseringssystem enligt Asea har
mataren utbytts mot en halvledarlikriktare,
fig. 7. Figuren är ritad enpolig men får
representera trefasigt utförande. Likriktaren
matas med summan av en strömberoende och en
spänningsberoende ström, vilka adderas på
sådant sätt att resultanten blir desto större ju
lägre belastningens effektfaktor är i induktiv
riktning. Härigenom erhålles en
verklighetstro-ken kompoundering. Dessutom finregleras
spänningen med god noggrannhet med hjälp av
Fig. 7.
Magnetiseringssystem för synkron
reservgenerator med
matare; S synkronmaskin,
R regulator,
kompoun-derad likriktarmatning
och transduktorartad
omsättningsreglering.
Fig. 8. Svänghjulsreserv med Leonard-aggregat; AB
avbrottskänslig belastning, ÖB övrig belastning, N
kraftnät, D dieselmotor, .4 asynkronmaskin, L
likströmsmaskin, S synkronmaskin, R regulator.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 791
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
