Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 32 - Beryllium i reaktortekniken, av Göran Lagerberg - Oljekonsumtionen i Europa, av Wll - Yard och pound standardiserade, av Wll - Europeisk olje- och naturgasproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänt och efter deras införande har inga
förgiftningsfall rapporterats. Innehållandet av
dessa regler fordrar omfattande
säkerhetsåtgärder.
Berylliummetall i styckeform är, väl
rengjord, ofarlig att handskas med. Då beryllium
under vissa betingelser kan framkalla
hudsjukdomar bör emellertid handskar alltid
användas.
Tabell 1. Konsumtion av oljeprodukter i Europa
1950 Mt 1956 Mt 1960 Mt 1975 Mt
Bensin (inberäknat lacknafta och flygbensin) ............ 13,3 25,0 32 60
Mellandestillat (inberäknat fotogen) ................... 14,8 34,4 38 | 260
Eldningsolja ................ 20,4 45,6 71
övriga produkter .......... 5,8 10,5 12 20
54,3 115,5 153 340
Slutord
Tå grund av den bristande duktiliteten kan
beryllium inte betraktas som ett fullgott
konstruktionsmaterial, även om det uppvisar goda
egenskaper, såsom låg täthet och hög
elasticitetsmodul. Det kan emellertid tänkas bli
utnyttjat för vissa speciella ändamål inom
flyg-och robottekniken.
Ur kärnfysikalisk synpunkt är beryllium
synnerligen attraktivt som moderator och
reflektor i atomreaktorer och denna tillämpning är
tekniskt löst.
Som kapslingsmaterial i gaskylda reaktorer
kan beryllium möjligen få en framtida
användning. Det intensiva utvecklingsarbetet bör
emellertid inte föranleda alltför stora
förhoppningar. Även om de reaktortekniska problemen,
såsom korrosion i koldioxid och bildning av
heliumblåsor vid neutronbestrålning, kan
behärskas, kommer beryllium knappast att
kunna tämjas därhän att det uppvisar de goda
mekaniska egenskaper som säkerheten kräver. De
risker man härvidlag är villig att ta måste
givetvis bedömas i större sammanhang. Med
hänsyn till förgiftningsrisken måste man också
ställa sig tveksam till den tekniska
användningen av större kvantiteter beryllium.
Litteratur
1. White, D W & Burke, J E: The metal beryllium. Ohio
1955.
2.Williams, L R & Eyre, P B: The metallurgy of beryllium.
Nuclear Engng 3 (1958) s. 9.
3. Williams, J: The fabrication and properlies of
commer-cially puré beryllium. Metallurg. Rev. 3 (1958) s. 1.
4. Ivajnov, E S & Shmelev, V M: Melting and casting of
beryllium. International Conference ön the Peaceful Uses of
Atomic Energy Geneva 1958, 15/P/2048.
5. Stohr, J A: Electronic welding of metals. Fuel Elements
Conference, Paris 1957.
6. McIotosh, A B & Bagley, K Q: Selection of canning
materials for reactors cooled by sodium/potassium and
car-bon dioxide. J. Inst. Metals S4 (1955/56) s. 251.
Oljekonsumtionen i Europa. På grund av
bristande tillgångar på kol har olja fått allt större
betydelse för Europas energiförsörjning. Detta har
resulterat i en ovanligt stor ökning av efterfrågan
på de produkter — dvs. gas, diesel- och
eldningsolja — som konkurrerar med och kompletterar
kolet, medan efterfrågan ökat något mindre när det
gällt motorbränsle, för vilket olja tidigare i
huvudsak kommit till användning, tabell 1. Medan
efterfrågan på bensin i Europa ökade med i
genomsnitt 9,5 «/o per år 1948—1956, visade efterfrågan på
gas-dieselolja och eldningsolja en ökning på 14 %>
resp. 17,9 %> under samma tid. Bensinens andel i
konsumtionen har alltså sjunkit, medan de
sistnämnda produkternas andel ökat och säkert
kommer att fortsätta att öka.
Dessa ändringar i efterfrågan på oljeprodukter
återspeglas i den typ av raffinaderier, som nu
uppförs i Europa. Det europeiska
raffinaderibyggnads-programmet efter kriget har genomförts i två
etapper. Den första sträcker sig från 1948 till ca 1954,
under vilken tid Europas raffinaderikapacitet
ökades från ca 20 Mt/år till nära 100 Mt/år. Under
denna tid byggde man raffinaderier som skulle ge
största möjliga mängd kvalitetsbensin, och ett
karakteristiskt drag var uppförandet av anläggningar
för katalytisk krackning, som skulle omvandla tunga
fraktioner till lätta.
Den andra etappen av beyggnadsprogrammet, som
nu håller på att genomföras för en ökning av
destillationskapaciteten med över 70 Mt/år i början
av 1960-talet, avser maximal produktion av
eldningsolja. Behovet av kvalitetsbensin tillgodoses
genom katalytisk reformering av lätta fraktioner.
Av-svavlingsanläggningar uppför man också för att
förbättra kvaliteten på mellandestillat.
Konkurrensen i fråga om bensinkvalitéer har nu, åtminstone
temporärt, stoppat, och konkurrensen yttrar sig i
prissänkningar etc. Såväl kvalitet som pris kan
komma att spela en allt större roll i konkurrensen på
eldningsoljemarknaden.
Anläggningar för eldningsoljeproduktion ställer sig
billigare än raffinaderier, som omfattar
anläggningar för katalytisk krackning. De minskade
inkomsterna av försäljningen av eldningsolja gör
emellertid anläggningsbesparingarna ganska fiktiva
(BP-Information nr 125, 4 maj 1959). Wll
Yard och pound standardiserade. För
omräkning av de engelska måtten yard och pound har i
olika anglosaxiska länder använts olika
omräkningstal. Skillnaderna mellan de olika talen är visserligen
inte stora men de kan dock få betydelse i vissa
sammanhang.
Omräkningstalen har diskuterats mellan cheferna
för provningsanstalterna ("standard laboratories") i
Kanada, Nya Zeeland, USA, Storbritannien,
Sydafrika och Australien. Man har därvid enats om att
införa internationella enheter, varvid
1 internationell yard = 0,9144 m
1 internationellt pound = 0,45359237 kg.
Med dessa omräkningstal får man 1 inch = 25,4 mm
exakt och 1 grain = 1/7000 pound = 0,06479891 g.
Dessa internationella enheter används från den 1
juli 1959 av samtliga nämnda laboratorier (National
Bureau of Standards Technical News Bulletin jan.
1959 s. 1—2). Wll
Europeisk olje- och naturgasproduktion anses
ur geologisk synpunkt möjlig inom 610 000 km2 eller
14,3 »/o av OEEC-ländernas areal. För ytterligare
23 % av området kan utsikterna betraktas som
relativt gynnsamma.
806 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
