Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Teknikens språkproblem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikens språkproblem
överbibliotekarie Carl Björkbom, Stockholm
4.62
8.03
Den naturvetenskapliga och tekniska
forskningen är för närvarande i särskilt hög grad
internationell. Den bedrivs i praktiskt taget alla
länder på jorden, och dess resultat måste
kunna utnyttjas överallt. Internationella
sammanslutningar finns för praktiskt taget varje
speciell forskningsgren och internationella
kongresser hålls överallt.
Samtidigt finns emellertid ett element som
motverkar denna internationalism —
språkfrågan. Det är egendomligt att notera att
språkproblemet har blivit allt svårare samtidigt som
de internationella strävandena blivit större.
Ännu före första världskriget kunde en
forskare reda sig med de stora kulturspråken, tyska,
engelska, franska — under förutsättning att
han helt bortsåg från den ryska vetenskapliga
litteraturen. Uppkomsten av nya nationalstater
efter första världskriget och utvecklingen av
den utomeuropeiska forskningen efter det
andra gör, att forskningsresultaten nu publiceras
på ett otal språk. Som exempel kan nämnas att
Chemical Abstracts för närvarande refererar
uppsatser på över femtio språk.
Genom den starka ryska vetenskapliga
frammarschen för några år sedan och framför allt
sputniken kom språkproblemet plötsligt i
förgrunden. Särskilt i USA fick man plötsligt klart
för sig att det fanns en mycket rik
naturvetenskaplig och teknisk litteratur som man hittills
helt hade ignorerat därför att den var skriven
på ett främmande språk och därtill med
avskräckande bokstäver, men som innehöll för
den egna forskningen högst värdefulla
uppgifter.
Intresset kom därför att starkt inrikta sig på
just det ryska språkproblemet och i sin iver
glömde man bort att detta endast är en del av
ett allmänt problem, som alltid har existerat,
speciellt i USA, där forskarnas språkkunskaper
som regel är små. Det har ofta påtalats att de
amerikanska forskarna i så stor utsträckning
utnyttjar uteslutande den engelskspråkiga
litteraturen.
Naturligtvis är det inte bara den
teknisk-na-turvetenskapliga forskningen som är
internationell. All vetenskap är i princip internatio-
nell, även om vissa grenar till sin natur är mer
än andra bundna till vissa länder, som t.ex.
nationalstaternas historia samt språk- och
litteraturvetenskapen. Ur viss synpunkt intar
emellertid den teknisk-naturvetenskapliga
forskningen en särställning. Dess litteratur
består till sin viktigaste del av mindre
tidskriftsuppsatser, som är ur rent språklig synpunkt
lättöversatta. Härtill kommer att denna
forskning huvudsakligen består av
laboratoriearbete, som fordrar ofta mycket stora investeringar,
varför eventuella kostnader för utnyttjande av
litteratur skriven på för forskaren okända
språk i detta sammanhang spelar en
underordnad roll. All forskning har alltså sitt
språkproblem, men den teknisk-naturvetenskapliga
är den enda som verkligen kan gripa sig an
med problemet och söka lösa det.
Behovet av översatt litteratur
För att man skall kunna utnyttja litteratur på
ett obekant språk måste den översättas. Detta
är alltid en omständlig och dyrbar historia
och det är därför såväl ur forskarens egen
privata synpunkt som för forskningen överhuvud
av största vikt att de översättningar som göres
kommer till användning för största möjliga
antal personer, som kan ha intresse av dem.
Det ligger då närmaste till hands att man
publicerar och säljer översättningar. Även om
man bortser från det författarrättsliga
problemet, erbjuder distribution och försäljning av
publikationer som är av så ringa omfattning
och som produceras helt utanför den vanliga
förläggarvärlden ett övermäktigt
bokhandlar-problem. Dessutom är de presumptiva köparna
av så ytterligt specialiserade publikationer som
tidskriftsuppsatser så få att en sådan rörelse
aldrig skulle kunna bära sig.
Däremot är det tänkbart att frågan skulle
kunna lösas med vad amerikanarna kallar
"auxiliary publishing", nämligen att man inte
hade något lager av översättningar utan för
varje köpare lät göra en kopia med fotografisk
eller annan billig metod, t.ex. Termofax. Detta
skulle innebära att översättningarna i original
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
