Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Industriell formgivning, av Rune G Monö och Hugo Lindström - Flytande väte i USA, av SHl - Fotoelektrisk övervakning i Londons busstrafik, av GAH - En oljeförgasningsanläggning - En katalog över flyg- och rymdfartsutrustningar - En nordlig atlantkabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillverkning
Ur tillverkningssynpunkt betyder god
formgivning, att produkten skall kunna tillverkas
på ett ekonomiskt och praktiskt sätt.
Formgivaren har här i allmänhet de största
möjligheterna att göra produkten ekonomisk. Ju mer
han kan överblicka dessa faktorer, se vilka
alternativ som står till förfogande och
konsekvenserna i form och utförande, desto större
möjligheter har han också att snabbt kunna ge
sina uppdragsgivare ett bra resultat. Hans
erfarenhet i dessa frågor skall bl.a. förhindra, att
han ger en gjuten detalj plåtkaraktär och
omvänt. Liksom formen adekvat skall uttrycka
funktion och konstruktion, skall den även vara
riktig i förhållande till tillverkningsmetoden.
Här kan av lättförståeliga skäl ibland uppstå
en dissonans mellan tillverkarens legitima
önskan att kunna utnyttja befintlig
maskinpark och formgivarens strävan efter den bästa
möjliga produktformen. En begränsning av
tillverkningsmetoder och material av andra skäl
än funktion och konstruktion är naturligtvis
i och för sig icke av godo. Formgivaren måste
emellertid ha tillräckligt omdöme att kunna se
de få tillfällen, när han bör föreslå annan
tillverkningsmetod.
Slutord
När man jämför utvecklingen inom den
industriella formgivningen i Sverige med
förhållandena i andra länder, frapperas man av hur
lika mönstret har varit i Europa. Industriell
formgivning som begrepp förekom strängt
taget inte före det senaste världskriget för att
under slutet av 1940-talet på en del håll
framträda såsom en ny verksamhet, huvudsakligen
bedriven av konsulter. I Sverige fick
verksamheten genom reklamstöd en viss publicitet, och
ett flertal industrier prövade de möjligheter
som bjöds. Det som presterades var emellertid
i de flesta fall endast prov på en ofta starkt
modebetonad exteriörformgivning, utförd utan
större hänsyn till industrins villkor, varför en
viss skepticism uppstod.
Det skulle ta många år, innan förtroendet
började återkomma. Det var en handfull
pionjärer som med ett vederhäftigt arbete
småningom visade vad industriell formgivning, rätt
bedriven, kunde ge. De banade väg för nästa
våg av mer allmänt intresse för formgivning,
vilken kom omkring 1955. Tiden hade arbetat
för saken på mer än ett sätt, och det har skett
ett mycket kraftigt framåtskridande sedan dess.
Föreningen Svenska Industridesigner bildades
i början av 1957 (Tekn. T. 1957 s. 428) och
räknar i dag ett tjugutal medlemmar; omkring
tre fjärdedelar är aktivt utövande. I stort
utgör dessa personer den kår av formgivare, som
i dag verkar i ansvarig ställning. Sex har fast
anställning vid ett företag, tre arbetar som
kontraktsbundna till företag, och de övriga sju
bedriver en verksamhet med dels fria uppdrag
dels kontraktsbundna företag som kunder.
England ligger i vissa avseenden långt före
oss i utvecklingen — bl.a. har man där ett
flertal större firmor för industriell
formgivning med upp till ett femtiotal anställda —
medan Frankrike och Tyskland är ungefär i
nivå med oss. Samma sak gäller om våra
grannländer Norge och Danmark. Finland har
inom vissa konstindustriella områden visat
upp en enastående hög standard, medan
däremot övrig industri ännu inte har nått riktigt
samma nivå.
Flytande väte i USA. U. S. Air Force har sedan
någon tid tillverkning av flytande väte i en fabrik,
troligen för 1 300—2 200 t/år. Vätet skall användas
som raketbränsle tillsammans med flytande syre.
Det erhålls genom partiell oxidation av tung
brännolja med syre från två anläggningar för destillation
av flytande luft. Det samtidigt erhållna kvävet
utnyttjas som kylmedel vid kondensation av vätet.
Detta stabiliseras genom katalytisk överföring till
paraväte (Tekn. T. 1958 s. 811) före lagring och
transport.
Det största problemet vid uppnående av ekonomisk
tillverkning av flytande väte i stor skala är
utveckling av expansionsmaskiner som ger bättre kylning
än enbart Joule-Thomson-expansion. I några mindre
amerikanska anläggningar utnyttjas
Joule-Thom-son-effekten, men i den nyaste fabriken används
turbiner som expansionsmaskiner (Chemical
Engi-neering 15 juni 1959 s. 82). SHI
Fotoelektrisk övervakning i Londons
busstrafik. London trafikeras nu av ca 7 000 bussar på 500
olika rutter. För att man skall kunna övervaka ocli
dirigera denna trafik har man utvecklat ett
automatiskt rapportsystem. Varje huss förses på sidan
ovanför förarplatsen med ett identitetskort som
anger bussnumret i en binär kod av små vita och röda
reflektorer. Korten läses av batterier av
fotoelektriska celler som satts upp på utvalda kontrollpunkter
utefter de olika bussrutterna.
Avläsningen vidarebefordras över vanliga
telefonlinjer till en central, där informationen omkodas
i decimal form och visas på ljustavlor. På dessa
kan man varje ögonblick se hur många och vilka
bussar som befinner sig mellan kontrollpunkterna
och kan således snabbt upptäcka och avhjälpa
stockningar, förseningar osv. (Electronics 10 juli
1959 s. 50). G AH
En oljeförgasningsanläggning vid Stockholms
Gasverk, som kostat 3 Mkr och igångkördes den 29
juni 1959, kan leverera 100 000 nWdygn, vilket
motsvarar en 17 °/o ökning av gasverkets produktion.
En katalog över flyg- och
rymdfartsutrustningar har börjat utges av US Air Force. Den skall
på standardiserade datablad ge specifikationer på
alla slags komponenter, utrustningar och vapen som
nu köps eller beställs. De första 500 bladen utkom
1 juli 1959 och skall följas av över 20 000
ytterligare under de närmaste månaderna. Katalogen,
varav endast en mindre del är hemlig, torde bli en
bestseller.
En nordlig atlantkabel för telefontrafik kommer
att läggas under 1961 och 1962 från Skottland över
Vestmannaöarna i Island och Frederiksdal på
Grönland till Newfoundland. Beslutet motiveras av
luftfartens behov av tillförlitliga telekommunikationer.
858 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
