Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Aluminium inom skeppsbyggeriet, av C Fo—SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re för aluminium än för stål. Tillåten
påkänning för AlMg-legeringar är emellertid lägre än
för stål, varför denna egenskap inte kan
utnyttjas helt. I allmänhet uppnås dock 1,5—2
gånger så stor energiabsorption inom det
elastiska området. Sprödhet i betydelsen
kallspröd-het finns ej. Undersökningar vid —60°C har
ej visat någon nedsättning av betydelse.
Beräkning av
aluminiumkonstruktioner
Elasticitetsmodulen är för
aluminiumlegeringarna ca 7 000 kp/mm2 mot ca 21 000 kp/mm2
för stål. Detta innebär, att vid samma
dimensioner och last blir nedböjningen tre gånger
så stor för aluminium- som för
stålkonstruktionen. Vid samma töjning blir spänningen i
aluminiumkonstruktionen endast en tredjedel
av spänningen i motsvarande stålkonstruktion.
Hänsyn till dessa förhållanden måste tas vid
genomförandet av beräkningar. Här skall
göras en summarisk jämförelse mellan aluminium
och stål i däckshus.
Böjpåkänningen kan skrivas a = M/W där M
är böjmomentet och W sektionens
motståndsmoment. Om samma moment skall tas upp av
aluminium- och stålkonstruktionerna gäller då
Tf
Wa = — • W*
Ta
där index a anger aluminium och s stål.
Stål skall enligt Lloyd’s ha en brottgräns av
41—50 kp/mm2 och aluminium en brottgräns
av minst 27 kp/mm2. Vid jämförelse mellan de
olika materialen utgår dock Lloyd’s från ett
medelvärde av 46 kp/mm2 för stål och
minimivärde! för aluminium. Förhållandet mellan
brottgränsen för stål och aluminium blir
därför 46/27 = 1,70. Jaeger använder värdena 42
resp. 26 och avrundar kvoten till 1,65.
Använder man minimivärdena blir faktorn
i stället 41/27 = 1,52. Man får alltså Wa =
= 1,70 Ws enligt Lloyd’s, Wa = 1,65 Ws enligt
Jaeger och Wa = 1,52 Ws enligt
minimivärdena. Motståndsmomentet är proportionellt mot
f, där t är plåttjockleken, varför man för en
plåtstrimla får ta = 1,30 ts enligt Lloyd’s, ta =
= 1,28 ts enligt Jaeger och ta = 1,23 ts enligt
minimivärdena.
Nedböjningen är omvänt proportionell mot
elasticitetsmodulen och sektionens
tröghetsmoment. För samma nedböjning erhålles
la Ea = Is Es
och med Es = 3 Ea blir Ia = 3 Is. I vissa fall
kan man tillåta 50 % större nedböjning för
aluminium än för stål, vilket ger Ia = 2 Is.
Detta gäller ej för t.ex. däcksbalkar, för vilka
Llovd’s föreskriver en största nedböjning av
1/500.
Tröghetsmomentet är proportionellt mot t3,
och för en plåtstrimla fås alltså
vid samma nedböjning ta = ts V 3 = 1,44 ts
vid 50 % större nedböjning ta = ts V2 = 1,26 ts.
Fig. 2.
Aluminiumprofiler enligt brittisk
standard.
I ett kort däckshus bestäms påkänningarna
huvudsakligen av storleken av skrovets
deformationer. Dessa blir väsentligen lika vare sig
man har ett aluminium- eller ståldäckshus.
Töjningarna blir i så fall lika i de båda
konstruktionerna, vilket innebär en lägre
påkänning i aluminiumkonstruktionen än i
stålkonstruktionen. Detta medför i sin tur även lägre
påkänningar i infästningspunkterna.
Tabell 3. Egenskaper hos legeringar förekommande inom
skeppsbyggeriet. SM anger Svenska Metallverkens legeringsbeteckning
och BS motsvarande beteckning enligt British Standard
SM BS Legerings typ - Till- stånd*5* °0.2 Användning
Icke härdbara
AlMn N3 1,2 °/o Mn — 0 4 10 30 Ventilationstrummor
5578 — 14 10 12 20
AlMg 0,6 % Mg — 18 16 18 5 Eloxerad garnerings-
5583 plåt
AlMg N4 2,5 %> Mg — 0 8 18 18 Måttligt påkända delar:
6525*) — 14 18 21 6 vissa inredningsskott, skåp, utrustningsde-
— 18 23 25 3 taljer
AlMg N5 3,8 °/o Mg — 0 13 27 12 I tillstånd — 0 motsva-
6538 14 20 28 8 rande Lloyd’s
fartygsplåt
Härdbara
AlMgSi H9 0,7 »/o Mg — 0 8 15 25 Lättillverkad och an-
6506 0,5 %> Si — 5 15 21 18 vänds speciellt till profiler som skall eloxeras.
AlMgSi H30 0,8 %> Mg — 0 10 17 12 Plåt och profiler. Den-
6508 1,0 °/o Si ___2 5 12 20 na legering användes mycket i USA.
— 4 12 24 20 I Europa mest till pro-
— 6 25 30 8 filer.
*) Denna legering kommer att utgå och ersättas av 6526, som har samma egen-
skaper med något avvikande sammansättning.
**) —0 varmvalsad eller enbart pressad, —14 1/2-hård, —18 1/1-hård, —2 glödgad,
— 4 upplösningsbehandlad och kallåldrad, — 5 varmåldrad utan föregående
upplösningsbehandling, — 6 upplösningsbehandlad och varmåldrad.
284 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>