Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Automatiska sprinkleranläggningar, av Arne Hägglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete nedlagts på modernisering av där
gällande sprinklerföreskrifter. Utgångspunkten var
dels att man ville få fram effektivare
anläggningar, dels utforma reglerna så att
sprinkler-anläggningarna kunde anpassas mera
individuellt efter de risker de avsågs skydda.
Under åren efter kriget upptäcktes vid
tariffföreningens kontroll av sprinkleranläggningar
att vattentillförseln till dessa på många håll var
bristfällig. Orsaken var lätt att finna.
Anläggningarna var i så gott som alla de fall, där
brister konstaterades, anslutna till kommunala
vattennät. Den våldsamma belastningen på de
kommunala näten från nya bostads- och
industriområden, utan att vattenverken och
stamnäten samtidigt förstärktes tillräckligt, gjorde
att vattentillförseln och trycket i ledningarna
på många håll blev otillfredsställande. Därtill
kom den försämring som orsakats av
vattenledningsnätens naturliga åldrande (rost etc.).
När antalet fall av upptäckta bristfälligheter
i början av 1950-talet blev besvärande stort,
och då man redan tidigare fått information om
de ändringar som gjorts av utländska
sprink-lerregler, beslöts 1952 att sprinklerreglerna
skulle grundligt omarbetas. För arbetet utsågs
Tom Nordensson att biträda som expert.
Arbetet utfördes i två etapper. Först tog man
itu med bestämmelserna för vattenkällor och
om sprinklernas antal och placering. Denna
etapp avslutades 1955. Därefter har övriga
delar av bestämmelserna omarbetats. Nya, helt
reviderade sprinklerregler trädde i kraft den
1 januari 1959 och utgavs i form av en liten
handbok i april 1959.
De nya föreskrifterna har utarbetats dels för
att ge bättre underlag för ändring av äldre
anläggningar med bristfällig vattentillförsel, dels
för att stimulera tillkomsten av nya
anläggningar och dels för att överhuvudtaget anknyta de
svenska reglerna till modern sprinklerteknik.
Fig. 2. Våtrörssystem; 1 vattentillförsel, 2
avstängningsventil, 3 våtrör salarmventil, 4 alarmklocka,
5 sprinkler.
medfört att sprinklerna ofta kan placeras
glesare — till fördel för anläggningskostnaderna
— utan att släckningsverkan nedsättes.
Där särskilda förhållanden råder — t.ex. där
det kan uppstå svårsläckbar eller hastigt
uppflammande brand — användes sprinklersystem
av speciell typ. Dessa system kännetecknas ofta
av att flera sprinkler utlöses samtidigt,
grupputlösning eller sektionsutlösning. Sprinklerna
utlöses ofta med ett system av särskilda alarm-
Olika typer av sprinkleranläggningar
Innan en kort redogörelse lämnas för vad som
ligger bakom de viktigaste punkterna i de nya
sprinklerreglerna, kan det vara på sin plats att
nämna något om vilka olika typer av
automatiska sprinkleranläggningar som vanligen
användes.
En sprinkleranläggnings rörledningssystem,
fig. 1, kan normalt vara fyllt med stillastående
vatten, våtrörssystem, fig. 2, eller med
tryckluft, torrörssystem, fig. 3. Det sistnämnda
systemet användes i lokaler med frostrisk. Då det
konstruktivt är något mera invecklat än ett
våtrörssystem, användes det sistnämnda i
vanliga varma lokaler.
För att förbättra släckningsverkan har man
konstruerat olika typer av sprinkler och
installationer. För att ekonomisera med vattnet
och förbättra dess verkan har man sålunda
försett sprinklerna med speciella
spridaranord-ningar, utformade med ledning av omfattande
laboratorieundersökningar. Dessa nya typer,
spraysprinkler, är numera godkända och har
Fig. 3.
Torrörssystem; 1
vattentillförsel, 2 [-avstängningsventil,-]
{+avstängnings-
ventil,+} 3
torrörs-alarmventil,
A alarmklocka,
5 kompressor,
6 frostfritt
utrymme, 7
sprinkler.
872 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
