Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Radioaktiva spårämnen i cellulosa- och pappersindustrin, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7.
Aktivitetens fördelning i
en vertikal
längdsektion av
vattnet i en
avsättningsbassäng; uppifrån
och ned 1, 2, 3
och 7,5 h efter
tillsats av
spårämne.
ker är ofta ett allvarligt problem. Det uppstår
när recipienten är för liten i förhållande till
avfallsmängden eller när
strömningsförhållandena kan leda till relativt stora lokala
koncentrationer. Ett stort anial undersökningar av
flytvägar för utsläpp från cellulosafabriker och
avfallsutspädning har därför gjorts i Sverige
under de senaste åren.
Härvid har avloppsvattnet märkts med ett
vattenlösliga oorganiskt spårämne i radioaktiv
form7. I många fall kan en viss organisk
substans flytvägar tänkas vara av dominerande
intresse. Man måste då märka den med tritium
eller möjligen kol 14.
Som exempel skall en undersökning i Vänern
nämnas. Avsikten var att finna
strömnings-väg och utspädning av vattnet från Tidan efter
dess utlopp i Mariestadsfjärden. Älven
innehåller avfallsvatten från en massafabrik, och
kännedom om älvvattnets spridning var därför
nödvändig för bestämning av recipientens
kapacitet och av det ställe där färskvatten
kunde tas utan risk för förorening med
avfallsvatten.
Ungefär 600 mC NH/2Br injicerades på en
gång i älvmynningen. Spårämnet rörde sig
långsamt med strömmen och spreds under
utspädning. Aktiviteten mättes från småbåtar
med scintillationsdetektorer. Undersökningen
gav värdefulla upplysningar om älvvattnets
spridning (fig. 8) och svar på de viktigaste
frågorna om Mariestadsfjärdens användning
som recipient för avloppsvatten.
Fig. 8. Spridningen av Tidans vatten i Mariestadsfjärden, bestämd med
ett radioaktivt spårämne. Kurvorna sammanbinder punkter där lika
stora räknefrekvenser (imp/min) erhållits vid aktivitetsbestämningarna.
Undersökning av fiberströmning
med märkta fibrer
Märkning av fibrer
Ett tänkbart sätt att framställa märkta
cellulosafibrer vore att bestråla dem, varvid element
som finns i dem ger radioisotoper. Denna
metod ger dock inga isotoper som är lämpliga
för spårämnesundersökningar. Man skulle
också kunna införa en lämplig förening i fibern
och sedan aktivera den. Denna metod har
hittills inte tillämpats i praktiken och kan ha
olägenheten att cellulosan sönderdelas vid
bestrålningen. Fineman har med framgång följt
cellulosafibrer med bestrålade glasfibrer,
innehållande 24Na. Dessa ger enligt uppgift
korrekta resultat när fiberioncentrationen
överstiger 0,5 %.
En metod, som beskrivits i litteraturen, är
införande av ett ämne i aktiv form i fibrerna8..
Dessa behandlas 1 h med 0,5 N
silvernitratlösning vid en fiberkoncentration av ca 1 %..
Därefter frånfiltreras fibrerna och
disperge-ras i en mättad natriumkloridlösning, varvid
silvret fälls kvantitativt som klorid. Genom
behandling i en desintegrator och tvättning
under 1 h avlägsnas all silverklorid som inte
är fast bunden vid fibern.
Fibern märks sedan med jod 131 genom
behandling med en alkalisk lösning av
spårämnet som jodidjon, innehållande litet
natriumjod id som bärare. En del av silverkloriden i
5 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
