Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Elektronisk distansmätning inom geodesin, av Erik Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig.
Geodime-ter; upptill
större, nedtill
mindre typ.
jämnt antal multiplar av 7,5 m pius en sträcka
motsvarande fördröjningen i EF. EF är
graderad i längd eller kan bestämmas mot en i
geodi-metern inbyggd variabel ljusväg, som är
längd-kalibrerad.
Antalet multiplar av 7,5 m i det mätta
avståndet får man genom att göra om mätningen med
något ändrad frekvens så att nodavståndet
7,5 m övergår till 7,6 m. Man får då ett annat
värde på fördröjningen, och ur denna
förändring kan antalet nodavstånd beräknas.
Metodens noggrannhet ligger i att nodavstånden kan
hållas konstanta i samma mån som den kristall-
styrda radiofrekvensen motsvarande 30 m
våglängd är konstant och ljushastigheten är
konstant.
Ljushastighetens ändring med temperaturen i
luften svarar mot en avståndsändring av 1
mm/km och °C. Tryckändringen ger en
avvikelse av 0,4 mm/km och torr (mm Hg).
Vattenångans tr3rck betyder 0,05 mm/km och torr.
Eftersom ljuset går fram och tillbaka, fordras
en genomsynlighet hos luften, som ger sikt
över dubbla det avstånd, som skall mätas. För
att man skall kunna mäta ett avstånd på 30 km
fordras, att man på dagen skall kunna se t.ex.
en bergskontur, som är 60 km avlägsen. En
sådan sikt är ovanlig i södra Sverige och i
Europa, men rätt vanlig i Norrland. Sträckor på
10 km kan däremot nästan alltid mätas.
Noggrannheten hos geodimetern brukar anges till
2 cm pius en miljondel av avståndet. Detta
svarar väl mot mätresultaten, tabell 1.
Längd och ljushastighet är här med avseende
på felen ekvivalenta, om man använder det ur
mätningarna erhållna ljushastighetsvärdet som
standard för längdbestämningarna. För en
enskild bas får man ur siffrorna en osäkerhet på
1 : 800 000. Häri ingår också felet i basen. Det
betyder, att om basen är något bättre bestämd
än 10~6, som är ett rimligt antagande, får man
samma mätnoggrannhet för geodimetern. För
längre sträckor upp till 40 km har man
jämförelser mellan upprepade bestämningar vid
olika årstider och med skilda instrument, som
talar för att noggrannheten här är oförändrad,
tabell 2.
Dessa resultat gäller den största
geodimeter-modellen, fig. 4 upptill och fig. 5. Med
kraftverk väger den 120 kg och den kan vid behov
transporteras i delar som väger ca 45 kg var.
Det finns två mindre och lättare modeller,
varav den större, fig. 4 nedtill, mäter sträckor upp
till 20 km längd, och där noggrannheten ligger
strax under decimetern. Med speciella
försiktighetsmått behöver felen ej överskrida 5 cm.
Detta instrument placeras enkelt på ett
tre-bensstativ. Hela stationsvikten är ca 45 kg. En
sista och minsta modell mäter upp till 5 km
och väger totalt 25 kg.
Tabell 2. Jämförelse av geodimetermätningar
Geodimeterpunkt Antal
trianglar1
Är
Modell2 Avstånd Differens3
m m
Lovö I ......................7 47 0 11 031,89
Lovö I......................51 2 11 031,87 +3
Lovö I ......................53 3 11 031,87
Kindlahöjden, maj 6 50 1 28 071,72
Kindlahöjden, okt. 50 1 28 071,75 —16
Kindlahöjden, nov. 50 2 28 071,70
Ounistunturi ..........15 49 1 30 918,54
Ounistunturi ..........53 3 30 918,49 + 69
Hunneberg ..............1 52 1° 18 877,73 _ 5?
Hunneberg ..............55 3 18 877,68
1 Änger antal trianglar i nätet till närmaste baslinje. 2 Avser: 0 laboratoriemodell,
1 experimentmodell, 1° experimentmodell med frekvensnoggrannheten 1:300 000, 2
Agas prototyp, 3 Agas seriemodell. 3 Avvikelse från koordinatvärde i första
ordningens sida.
Fig. 5.
Geodimeter reflektor.
■■■B
■HM|
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
