Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 36 - Vätske- eller krutdrivna robotar? av Åke Håborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftersom vissa åldringsfenomen kan uppträda
på ett oförutsett sätt och dessa kan vara svåra
att efterbilda vid markkontrollen, kan det visa
sig välbetänkt att för flygplansburna
krutdrivna robotar utveckla ett kontrollinstrument, t.ex.
trådtöjningsgivare, som är ingjuten i motorn
och som vid en plötsligt uppträdande
sprickbildning ger utslag på ett instrument i
flygplanskabinen.
En sådan motsvarighet vid vätskeraketmotorn
har utvecklats för att spåra eventuellt
förekommande blåsbildning och främmande partiklar
i vätskeflödet. Instrumentet ger utslag för
bubblor av 1 u diameter i en rörledning med
150 mm diameter.
Trots den mycket omfattande och minutiösa
utprovningen och kvalitetskontrollen såväl på
marken som i luften, kan slutlig erfarenhet
endast erhållas genom ett stort antal praktiska
prov under aktuella miljöbetingelser. Enligt
amerikansk praxis (Aerojet) konstrueras en
ny krutraketmotor med utgångspunkt från en
krutsammansättning som prövats och givit
erfarenheter under tre år.
Kostnader
Fastän krutmotorn kan synas dyr räknat per
levererat exemplar, gör dess enkla
konstruktion och goda fältmässiga egenskaper att den
stridsekonomiska kostnaden blir betydligt
lägre än för ett jämförbart alternativ med
vätskeraketmotor. Man har uppgivit att
utvecklingskostnaderna för en vätskemotor är 5—10
gånger så stora som för en krutmotor, medan
tillverkningskostnaderna är ungefär lika stora.
Även baseringskostnaderna är avsevärt lägre
för krutrobotar. Å andra sidan kan nämnas
att till forsknings- och utvecklingskostnaderna
för Minuteman’s tre stegraketer liar anslagits
162 MS.
En fördelning av kostnaderna8 för en
krutmotor är: motor 50 %, krut 50 % och för en
vätskeraketmotor: tankar 60 %, motor 39,5 %
och drivmedel 0,5 %.
Slutord
För närvarande kan man räkna med att drygt
90 % av de pengar som satsas på utveckling
av raketdrift uteslutande går till förbättring av
konventionella motor- och drivmedelstyper.
Forskarnas målsättning är förhållandevis
måttlig och de viktigaste objekten är:
utveckling av lagringsbara, flytande
drivmedel,
tillverkningsmetodik för att fylla mycket
stora motorenheter med krut,
högenergikrut med mindre känslighet för
temperaturvariationer,
mycket stora vätskeraketmotorer och
vätske-raketmotorer av färdigförpackad typ.
Genom att de krutdrivna ballistiska robotarna
förses med enkla, driftsäkra anordningar för
drivkraft- och vektorkontroll, kommer dessas
precision att öka avsevärt.
För smärre flygplansburna robotar som
utsätts för mycket svåra miljöfordringar, främst
temperaturvariation och vibration, kan
förutses en i varje fall temporär övergång till
vätskedrift. Härvid kommer
funktionstillförlitligheten och säkerheten för förare och flygplan
att vara vägledande vid valet av drivkälla.
För andra militära robottyper, där kraven
på fältmässighet och rörlighet är
dominerande, fig. 11—13, kommer sannolikt
krutmotorn att ytterligare befästa sin ställning, även
om man för de närmaste fem årens
projektutkast säkert måste räkna med en hårdnande
konkurrens från företrädarna för såväl den
färdigförpackade vätskeraketmotorn15 som
också den atmosfärbundna rammotorn. Som
starthjälp för flygplan och markbaserade
fler-stegsrobotar synes krutmotorn given, liksom
när det gäller billiga och lätthanterliga
sond-raketer för väderleks- och
atmosfärforskningsändamål.
Fig. 11.
Luftvärnsroboten
Tartar i
dubbel-lavettage; far-tygsbaserad
krutrobot med
inbyggd
två-stegsfunktion
("dual-thrust
engine").
Fig. 12.
Luftvärnsroboten
Hawk i
trippel-lavettage; krutraketmotor med
inbyggd
två-stegsfunktion.
938 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
