Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Buller på fartyg, av Ulf Edstam - Tjocka aluminiumbeläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Ljudisolering med några olika väggtyper.
Andra väggtyper
Vid vissa typer av väggkonstruktioner för hus
kan man nå en mycket god ljudisolering utan
att vikten ökas alltför mycket, fig. 9. Man bör
då ha: dubbelväggar, stort avstånd mellan
väggelementen och ingen eller mjuk koppling
mellan väggelementen.
Vikt- och utrymmesekonomin ombord
medger kanske inte ännu i större utsträckning
sådana konstruktioner. Å andra sidan är de inte
heller i lika hög grad erforderliga på fartyg
som i land; stomljudet från huvudmaskineri,
avgasledningar och fläktar ledes ut via däck
och skott i rummen och ger på detta sätt en
hög bakgrundsnivå. Mellan hytter blir därför
behovet av isolering för att skydda privatlivet
mindre än till lands, bakgrundsbullret
maskerar det i grannhytten producerade bullret och
detta kan inte identifieras. Minskas alltså
bakgrundsbullret genom vissa åtgärder medför det-
Tabell 3. Hörnivåer i tre fartyg, om vilka
utförliga uppgifter publicerats beträffande
ljud-bekämpningsåtgärderna
phon
Tågfärjan "Theodor Heuss"
maskinrum, innanför isolerande
motorkåpor ..................................................112—115
maskinrum, utanför isolerande
motorkåpor ........................................................90—97
huvudmatsal ............................................68—70
första klass aktersalong ........................63—65
Utflyktsfartyget
"Wappen von Hamburg"
maskinrum, utanför isolerande
motorkåpor ........................................................101
veranda ......................................................79
matsal ........................................................79
salong för icke rökare ........................80
Passagerarfartyget
"Prinsesse Margrethe"
andra klass matsal ................................84
första klass röksalong............................65
hytt på B-däck ........................................69
ta i sin tur krav på bättre isolering i
inredningen.
För att minska stomljudsledningen till
personer i rummen är frikopplade inredningsskott
och garneringar värdefulla. När man som nu
är vanligt med ett regelsystem helt binder
träpanelerna till stålpanelerna, överförs
vibrationerna i de senare via de förra till rummets
luftmassa. Man får endast en obetydlig
förbättring genom att isolera med mineralull i
mellanrummet, så som framgår av siffrorna för den
tredje och fjärde panelen uppifrån räknat i
fig. 9.
Ljudmätningar på passagerarfartyg
Som exempel på vad som har nåtts med
ljudbekämpning kan anges data för tre
passagerarfartyg, tabell 3.
De två tyska fartygen har snabbgående
motorer, som i båda fallen byggts in i
ljudisolerande kåpor. Skillnaden i hörnivå innanför och
utanför kåporna för "Theodor Heuss" är 15—20
phon. Nu består kåpan av tunnplåt med
dämp-massa och absorberande material, varför
skillnaden kunde väntats vara större. Resultatet
beror emellertid dels på att andra apparater i
maskinrummet sänder ut kompletterande ljud
och dels på att det blir ljudbryggor i sådana
kåpor liksom i på analogt sätt uppbyggda
manöverhytter. Dessa ljudbryggor kan t.ex.
förutom av ofullkomligheter i utförande bestå av
nödvändiga öppningar för ventilation och
inspektion.
Hörnivåerna i bostadsinredningen — salonger
och matsalar — är tydligen ganska olika. En
skillnad av 8—10 phon motsvarar en
fördubbling av hörstyrkeintrycket; ljudet tycks alltså
ha blivit "dubbelt så högt".
Slutord
Man kan vara ganska säker på att många av
besättningen och passagerarna på "Wappen
von Hamburg" inte tycker att ljudet i salongen
är särskilt besvärande. Säkert är det också
flera som lagt märke till ljudet i salongen på
"Prinsesse Margrethe" fast det där är lägre.
Vilken betydelse dessa hörnivåer eller
ljudtryck har i komplexet av trivselfaktorer på ett
fartyg vet vi ingenting om. Den är oåtkomlig
för en kvantitativ analys. Men det skadande
bullret är ett problem och en uppgift för ett
samarbete mellan läkare och tekniker.
Litteratur
1. Noise measurement and noise reduction in ships.
Studiecentrum TNO voor Scheepsbouw en Navigatie. Rapp. 26 M
juli 1957.
Tjocka aluminiumbeläggningar (upp till 0,1 mm)
lär anbringas i halvstor skala genom förångning av
aluminium i vakuum och kondensation av ångan
på arbetsstycket. Beläggningen kan lätt eloxeras och
färgas. Metoden uppges vara ett alternativ till alu-
minering genom doppning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
