Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Gruvhissar ur arbetarskyddssynpunkt, av Yngve Hagerman - Andras erfarenheter - Ammoniumnitratsprängämne med melass, av Magnus Smedberg - Siffermaskinsstyrd drift i martinverk, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om ett år räknat från utgången av den
kalendermånad, under vilken första besiktning eller
senaste revisionsbesiktning ägt rum. Vidare
skall mindre besiktning göras var tredje
kalendermånad efter första besiktning och mellan
revisionsbesiktningarna.
Mindre besiktning fordras dock i regel endast
för uppfordringsanläggning, för vilken
personbefordran medgivits, samt för annan
anläggning, då den användes vid schaktsänkning och
arbetet bedrives så, att person kan komma att
befinna sig under anläggningens hisskorg.
Beträffande fortlöpande tillsyn gäller som
huvudregel, att den skall ske minst en gång varje
vecka i det fall mindre besiktning är
föreskriven, och minst en gång varannan vecka i
motsatt fall. Intyg skall insändas till bergmästare
endast i fråga om första besiktning. Icke
endast bergmästare utan även besiktningsman har
lämnats befogenhet att fastställa ändring av
högsta tillåtna belastning eller hastighet eller
av det största antal personer, som får medfölja
hisskorg.
Besiktningsmän skall numera utses av
Arbetarskyddsstyrelsen, och skall svara för den
första besiktningen och revisionsbesiktningen
av en uppfordringsanläggning. Mindre
besiktning och fortlöpande tillsyn får utföras,
förutom av besiktningsman, endast av person, som
med intyg av bergmästaren eller
besiktningsman styrkt sig äga erforderlig kompetens.
Olycksfall
Olycksfall vid gruvhissar har visserligen icke
förekommit så ofta, men de som inträffat har
vanligen medfört mycket svåra skador. Antalet
olyckstillfällen vid gruvhissar i Sverige under
1932—1957, som rapporterats till
yrkesinspektionens chefsmyndighet, uppgår till 34, varav
29 inträffat vid gruvor, 1 vid stenbrott och 4
vid kraftverksbyggen. Vid dessa olyckstillfällen
har dock 28 personer omkommit (23 vid
gruvor, 1 vid stenbrott och 4 vid
kraftverksbyggen) och 16 personer skadats (alla vid gruvor).
Bristfällig inhägnad av uppfordringsbana,
eller bristfällig stängningsanordning vid
uppfordringsbana eller i hisskorg, eller ej använd
stängningsanordning synes ha varit ofta
förekommande olycksfallsorsaker, 14 av de
nämnda 34 olycksfallen torde ha berott därpå. Som
exempel på andra olycksfallsorsaker kan
nämnas fel på spelmaskineri, förbindningsdelar
mellan lina och hisskorg, uppfordringsbana,
signalsystem, samt felmanövrering m.m.
Genom det stora antal personer som numera
även i vårt land samtidigt befordras i en och
samma hisskorg kan en störtning av denna leda
till mycket svåra katastrofer. Vid
Paymaster-olyckan i Kanada 1945 omkom 16 personer vid
störtning av hisskorg genom brott av
korrode-rad lina. Vid Peine-olyckan i Tyskland 1946
omkom 45 personer och skadades en likaledes
vid störtning av hisskorg. Här var orsaken att
den bärande linan gled ur lininfästningen, som
var av olämplig konstruktion och fel brukad.
• Vi
andras erfarenheter
Ammoniumnitratsprängämne med melass
Användningen av ammoniumnitrat blandat med ca
6 o/o dieselolja är numera ett vanligt förekommande
sprängämne vid storhålsskjutning i t.ex. dagbrott
(Tekn. T. 1959 s. 15). Blandningen har emellertid
viss begränsad användbarhet speciellt i hårt berg
bl.a. på grund av liten täthet och
initieringskänslig-het. Man har emellertid i USA funnit, att en tillsats
av 20—25 °/o trinitrotoluol (TNT) givit bättre
spräng-verkan men samtidigt har sprängämneskostnaden
och tiden för tillredning av blandningen kraftigt
stigit.
TNT har man satt till för att tillföra ytterligare
kol till sprängämnesblandningen och för att öka
känsligheten. Det ligger då nära till hands att
tillföra kol med en annan tillsats än TNT för
nedbringande av kostnaden. Problemet har då visat sig
vara att finna en kolförening (eller ett komplex av
föreningar), som är vattenlöslig eller kan emulgeras
i vatten. Det är nämligen nödvändigt såväl ur
blandningssynpunkt som sprängtekniskt att tillsatsen kan
tillföras ammoniumnitratet på snabbt och enkelt sätt
och så, att mycket god blandning med nitratet
erhålles.
Efter olika försök har man vid Anaconda
Company^ koppargruva Weed Heights funnit, att
melass i stort sett svarar mot önskemålen. Lika
volymdelar melass (täthet 1,2 g/cm3) och vatten
blandas och sätts till ammoniumnitratet i
viktproportionen ca 1:2,5. Förändringen i tätheten framgår av,
att 35 kg ammoniumnitrat, försatt med dieselolja,
fyller upp ett 18 cm borrhål 160 cm, medan samma
mängd, dränkt med melass endast fyller 108 cm (C
J Houck i World Mining aug. 1959 s. 36).
Magnus Smedberg
SifFermaskinsstyrd drift i martinverk
Amerikanska martinverk består i regel av 10—20
basiska martinugnar. Dessa styrs i vanliga fall
individuellt från centraler vid varje ugn. Enligt ett
förslag kan denna funktion för ett helt martinverk
med 12 ugnar utföras av en elektronisk
sifferräkne-maskin. Dessutom tillåter denna snabb automatisk
rapportering av viktiga produktionsdata, såsom
bränsleåtgång och förseningar i tidsschemat, till
verkets ledning.
Anläggningen är ej helt automatiserad, även om
enskilda funktioner är av självstyrande art.
Ugnarna betjänas som tidigare av en smältare med
hjälppersonal, men den förra hålls hela tiden
underrättad om alla väsentliga data så att han lätt kan
utföra nödvändiga justeringar. Ett omfattande
varnings- och alarmsystem meddelar automatiskt fel
i produktionen, förseningar m.m.
Innan valvtemperaturen når sitt tillåtna maximum
regleras värmemängden till ett optimalt värde som
bestäms av chargen och kamrarna. Därigenom hålls
rökgasförlusterna på minsta möjliga nivå. När valv-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
