Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Polyvinylklorid som konstruktionsmaterial, av Ulf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
narådande på området, men PVC torde ha
mycket att hämta.
Folier och flaskor
Styva och halvstyva folier och flaskor av PVC
kommer att få ökad användning inom
förpackningsindustrin när blåssprutningstekniken
utvecklats tillräckligt långt. Det finns åtskilliga
områden att erövra från polvetenet, speciellt
inom livsmedelsindustrin, där det senares
dåliga diffusionsmotstånd mot syrgas och
smakämnen skapar ett naturligt användningsområde
för PVC. De moderna kuddförpackningarna för
flytande kemikalier är ett annat snabbt
växande område för halvstyva PVC-folier, då man
kan utnyttja deras goda svetsbarhet.
Kraftigt mjukade över 0,3 mm tjocka folier
med goda stabilisatorer och mjukningsmedel
får en alltmer ökad användning till
provisoriska lagerbyggnader, växthus och silor. Inom
dessa områden har redan tidigare polyeten
använts, men på grund av dess sämre
hållfasthetsegenskaper, dåliga utomhusbeständighet
och svetsbarhet har här välgjorda PVC-folier
en stor potentiell marknad.
Vävplast
Mjukad PVC i pastaform har sin vidsträcktaste
användning för beläggning av textilier till
vävplast. Konstruktörerna har ofta glömt bort
möjligheterna att belägga stålplåt och tråd i de
mest invecklade konstruktioner, från torkställ
och separatorer till tryckerivalsar och
transportrännor. Kraftigt mjukad PVC har en
mycket bättre slitstyrka än styv PVC och många
andra hårda material, och
kemikalieresistensen, särskilt mot utspädda oorganiska
kemikalier, är fortfarande mycket god.
Profiler och slang
Styva, halvstyva och mjuka profiler av det mest
skiftande utseende och för de mest skiftande
ändamål tillverkas i en ständigt växande
mängd. Ofta önskar man en norm snabbt
utformad för vissa artiklar för att inte förstöra
PVC-materialens goda namn. Ett klassiskt
exempel härpå är vattenslangen av PVC, som
för varje vår får allt tunnare väggar och allt
mera fyllmedel. Ett annat växande
användningsområde för PVC är till tätnings- och
expansionsfogar för betongkonstruktioner. I
detta fall skulle man genom en mycket enkel norm
kunna förhindra den oundvikliga
kvalitetsförsämring som tycks uppstå, om konkurrensen
får fritt spelrum.
Krympslang är en slang, som försetts med ett
"plastiskt minne" och som vid snabb
uppvärmning återtar sin ursprungliga form. Man
kan med krympslang åstadkomma billiga och
elegant överklädda konstruktioner av rör och
stållinor med cirkulära tvärsnitt. De kan
säkerligen utnyttjas mycket mer än hittills.
Den moderna brandslangen är uppbyggd av
en väv av syntetfiber, invändigt belagd med
en mycket mjuk PVC-slang. En sådan slang är
mycket tätare än de gamla enkla naturfiber-
slangarna, kemikalieresistent och okänslig även
för mycket låg temperatur. För tillfälliga
rörförbindningar för högt tryck, exempelvis i
halvstora anläggningar, är en sådan slang mycket
användbar. Tillåtet arbetstryck för en IV2"
slang är 45 kp/cm2 med ett sprängtryck av
60—70 kp/cnr. Det är tryck, som svårligen
kan uppnås med traditionella plaströr till
rimliga kostnader.
Förbrukning
År 1958 var världens förbrukning ca 850 000 t
PVC och Sveriges ca 10 000 t. Förbrukningen
per capita var:
kg
Sverige ..................................... 1,4
USA ........................................ 1,7
Storbritannien .............................. 1,3
Japan ...................................... 1,2
Holland .................................... 1,4
I Sverige var 1958 den ungefärliga
fördelningen av förbrukningen på olika
användningsområden följande:
°/o
Elkabel ..................................... 27
Folier ...................................... 20
Vävplast .................................... 17
Golvplattor .................................. 15
Mjukade profiler ............................ 9
Styva produkter ............................ 8
Doppade artiklar, läcker m.m................ 4
Fördelningen inom olika
användningsområden varierar avsevärt mellan olika länder,
beroende på lagstiftning, levnadsstandard,
levnadsvanor, klimat m.m. Sålunda uppgick 1958
förbrukningen av t.ex. styv PVC i Japan och
Holland till 25—30 % av den totala
PVC-kon-sumtionen. Motsvarande siffra var för Sverige
ca 8 för Storbritannien ca 1 % och för
USA långt under 1 %.
Slutord
Försök att framställa förnätade eller
isotaktiska polymerer av vinylklorid har hittills icke
varit framgångsrika. De har endast givit
oerhört spröda och svårarbetade produkter.
Teoretiskt kan man inte heller vänta att på denna
väg finna en super-PVC med både hög
användningstemperatur och god slagseghet.
I framtiden torde man ha mera att vänta av
förbättrade bearbetningsmetoder vid
framställningen av färdigprodukter av PVC än av
förbättringar eller ändring av polyvinylkloridens
struktur.
Litteratur
1. Carlberg, E: I den långa väntan på standardisering.
Plastvärlden mars 1959 s. 141—144.
2. Jacobson, U: Halvstyv PVC. Plastvärlden april 1959
s. 236—237, 239—240.
3. Sorell, G: llow and when to use plastic pipe. Chem.
Engng. 23 mars 1959 s. 149—170.
4. van der Wäl, A A: Allowable working stress in rigid
PVC pipes. Rubber & Plastics Age febr. 1959 s. 156.
5. Walter, R, Pungs, W: Neue Anwendungen für
Hart-PVC "Trovidur". Kunststoffe jan. 1959 s. 3—12.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
