Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Böcker - Human engineering bibliography 1956—1957, av WS - »Marknadsöversikt - tvättmaskiner 1959» - »Catalogue of courses on nuclear energy in OEEC countries 1959—1960» - »Jordvibrering» - Händelser - Statens Naturvetenskapliga Forskningsråd - Statens Råd för Atomforskning - Utbildning av lärare i yrkesämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Human engineering bibliography 1956—1957.
Office of Technical Services, US Department of
Commerce, Washington 1958. 369 s. 5
Denna nyligen frisläppta bibliografi har
ursprungligen utarbetats för US Navy av institutet för
tillämpad experimentell psykologi vid Tufts University.
Den omfattar litteratur publicerad januari 1956—
december 1957 inom bioteknologin (Tekn. T. 1959
s. 145), dvs. det gränsområde mellan medicin och
teknik, som syftar till anpassning av
arbetsbetingelserna efter den mänskliga organismens
funktionssätt och prestationsförmåga.
De utomamerikanska referenserna är ytterligt
tunnsådda i detta jättearbete, som trots detta bör
vara av ett mycket stort intresse även för svenska
bioteknologer. WS
"Marknadsöversikt-tvättmaskiner 1959»» (56 s.,
3 kr.) är en av Statens Institut för
Konsumentfrågor utgiven sammanställning av köpråd och fakta
om tvättmaskiner, vilken närmast utgör en
komplettering av den av institutet utgivna
"Tvättboken" (119 s., 4 kr.), som behandlar metoder, medel
och redskap för tvätt. I marknadsöversiktens
huvuddel ges sifferuppgifter om den svenska marknadens
112 tvättmaskintyper. Uppgifterna är sammanställda
ur material som lämnats av tillverkare och
importörer; de utgör sålunda ej resultat av
undersökningar vid institutet.
»»Catalogue of courses ön nudear energy in
OEEC countries 1959—1960" är en av European
Nuclear Energy Agency, OEEC, 38 Boulevard
Suchet, Paris 16e, utgiven 123-sidig förteckning över
kurser i kärnkemi, kärnfysik och kärnteknik som
hålles vid västeuropeiska universitet, högskolor och
forskningsinstitut under det akademiska året 1959/
1960.
»»Jordvibrering" är en 28-sidig illustrerad
broschyr, utgiven av AB Vibro-Verken, Stockholm, i
vilken tekn. lic. Lars Forsblad ger en orientering
och handledning samt en översikt av olika
vibra-tortyper vid jordvibrering (Tekn. T. 1955 s. 661).
händelser
Statens Naturvetenskapliga Forskningsråd. Till
ordförande i rådet från den 1 oktober 1959 har av
K. M:t förordnats professor Bertil Lindblad. Till
ledamöter i rådet från samma datum har
förordnats professorerna Nils Fries och John Axel
Nann-feldt, Uppsala Universitet, professor Bengt Edlén,
Lunds Universitet, professor Börje Kullenberg,
Göteborgs Universitet, direktör Halvard Liander, Asea,
Västerås (som representant för den grundläggande
naturvetenskapliga forskning som bedrivs utanför
universiteten, Stockholms Högskola, de tekniska
högskolorna och Vetenskapsakademien), samt
professor Detlof Bergström, Karolinska
Mediko-kirurgiska Institutet (som representant för den
naturvetenskapen angränsande medicinska forskningen).
Till suppleanter har förordnats professor Börje
Åberg, Lantbrukshögskolan, professor Åke
Gustafsson, Statens Skogsforskningsinstitut, professor Nils
Ryde, CTH, professor Gunnar Hoppe, Stockholms
Högskola, förordnade verkställande direktören i
IVA Sven Brohult samt professor Einar Stenhagen,
Göteborgs Universitet.
Statens Råd för Atomforskning. K. M:t har till
ledamöter av rådet från den 1 oktober 1959
förordnat professor Kai Siegbahn, Uppsala Universitet,
professor Hannes Alfvén, KTH, laborator Kurt
Lidén, Lunds Universitet, och generaldirektör Håkan
Sterky, Televerket.
Till deras personliga suppleanter har från samma
dag förordnats professor Gunnar Hägg, Uppsala
Universitet, direktör Bo Rathsman, AB Karlstads
Mekaniska Verkstad, professor Arne Münzing, Lunds
Universitet, och professor Ole Lamm, KTH. Till
sekreterare hos rådet har förordnats fil. dr Gösta
Funke.
Utbildning av lärare i yrkesämnen. 1955 års
sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning
och viss lärarutbildning, med kommunaldirektör
Emil E Näsström som ordförande, har avgivit ett
betänkande "Utbildning av lärare i yrkesämnen för
industri och hantverk samt handel" (SOU 1959:8).
Om detta betänkande har Svenska
Teknologföreningen avgivit sitt yttrande, vilket utarbetats av
en inom Gruppen för Teknisk Utbildning tillsatt
kommitté.
I yttrandet konstateras, att bakgrunden till
betänkandet i första hand är den framväxande
enhetsskolans behov av yrkeslärare. Föreningen anser
emellertid, att bl.a. på grund av teknikens och
industrialiseringens frammarsch, frågan om
lärar-rekrytering och lärarutbildning för
yrkesundervisningen skulle ha varit en angelägenhet av första
ordningen även om enhetsskolans behov ej
förelegat.
Föreningen hälsar därför med tillfredsställelse att
detta för enhetsskolan konstaterade behov har
drivit fram en utredning, som inriktats på hela
området och vars förslag, om de genomförs, kan bli
av utomordentligt värde för yrkesutbildningen som
helhet.
Det väsentliga i betänkandet är ett förslag om ett
fullständigt utbyggt lärarinstitut med placering i
Stockholm och två mindre fullständiga men
permanenta utbildningsanstalter för yrkeslärare med
placering i Göteborg och Malmö/Lund samt
möjligheter till temporärt ordnad yrkeslärarutbildning på
några övriga platser i anslutning till där befintliga
läroanstalter. Detta förslag vill föreningen
oreserverat tillstyrka. I fråga om huvudmannaskapet för de
tilltänkta utbildningsanstalterna påpekas
lämpligheten av nära anknytning till Lärarhögskolan; även
utbildning av yrkeslärare kräver nämligen
fortlöpande forskning och en ständig anknytning till den
pedagogiska utvecklingen i övrigt.
Ett väsentligt problem, som knappast blivit
tillräckligt beaktat i betänkandet, är frågan om den
personliga lämpligheten för läraryrket hos de
aspiranter, som avses bli antagna till lärarutbildning.
Däremot diskuteras på olika ställen i betänkandet
de fordringar, som bör ställas på aspiranterna i
fråga om tidigare utbildning och praktisk
verksamhet.
För ämneslärare har enligt föreningen tidigare
genomgången fackutbildning övervärderats gentemot
kraven på personlig lämplighet och praktisk
erfarenhet. Detta har lett till betänkandets önskemål
1070 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
