Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Mekaniska variatorer, av Bengt Muhr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Spårskivevariator i kombination med
differentialdrift; a drivaxel, b kugghjul på mellanaxel,
c planethjul, d kugghjul på ingående axel, e
kuggkrans med in- och utvändig kugg, f utgående
fläns-axel, m motor.
Fig. 8.
Rullfriktionsvariator;
rulle mot
planskiva.
Fig. 9.
Rullfrik-tionsvariator
med enkelt
friktionspar.
Fig. 10. Rullfriktionsvariator med dubbla,
seriekopplade friktionspar.
funnits i marknaden ca 40 år och anses mycket
driftsäker. Den är något mer skrymmande än
kilrepsvariatorn.
Variatorer med rullfriktion
Variatorer med rullfriktion består av rullar
och skivor som pressas mot varandra, varvid
friktionskoefficient och normaltryck avgör
överföringskraften. En otalig mängd
kombinationer av rullkroppar är möjlig vid denna typ.
Rullytan kan vara plan, cylindrisk, konisk
eller sfärisk, konvex eller konkav.
Fig. 11. Rullfriktionsvariator med dubbla parallellkopplade
friktionspar; 1 och 2 skivor med nockkoppling, 3 och 4 mellanhjul.
Kraften överförs genom friktionen i
kontaktytan mellan en stålyta och en ring av mjukare
material. Även stål mot stål förekommer.
Normaltrycket åstadkommes t.ex. genom
fjäderbelastning av rullarna. I vissa anordningar
reglerar det överförda momentet normalkraften, så
att man vid ökat moment kan undvika
slir-ning.
Friktionsringen placeras i allmänhet på
utgående axeln. Enkla friktionspar, fig. 8 och 9,
består av två hjul. Vid reglering förskjuts en
av axlarna rätlinjigt eller vid sfäriska
rullkroppar vrids den omkring en fast punkt.
Dubbla friktionspar består merendels av fyra
hjul, fig. 10 och 11. Både in- och utgående
maskinsida är fasta och axelavståndet sålunda
konstant. Begleringen sker genom rätlinjig
förflyttning eller vridning av mellanliggande
rullkroppar med friktionsringar. I fig. 10 utgörs
det dubbla friktionsparet av två enkla, som
seriekopplats, och i fig. 11 av två dubbla
friktionspar, som parallellkopplats. Skivorna 1 och
2 i fig. 11 är försedda med nockkoppling,
vilket ger momentreglerande normaltryck. Hjulen
3 och 4 erhåller synkroniserad vridning via
kuggsegment. Dubbla friktionspar ger sämre
verkningsgrad än enkla. Parallellkopplingen
innebär dock ingen ytterligare försämring.
Slitstyrkan hos en friktionsöverföring är
starkt beroende av hastighetsförhållandena i
kontaktytan, se fig. 9. Om axeln 2 förflyttas till
2’ blir hastigheterna i kontaktlinjen desamma
för de båda skivorna. I läge 2 däremot uppstår
en hastighetsdifferens som ger anledning till
ett "borrmoment", vilket medför minskad
verkningsgrad och ökad slitning. Det finns alltså
inte något borrmoment, om planet genom
kontaktytan går genom axlarnas skärningspunkt.
Detta är emellertid svårt att realisera för alla
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
