Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Konjunkturläget hösten 1959, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saknats tecken på en viss förändring
härvidlag, behöver man nog inte frukta att några mer
allvarligare expansionsdämpande åtgärder för
att till varje pris motverka eventuella
inflationstendenser vidtas. Utvecklingen förra året
medförde också, det får man inte glömma bort
i detta sammanhang, att de västeuropeiska
länderna kunde förstärka sina valutareserver.
Man kan därför troligtvis räkna med, att de
nu rådande expansionstendenserna kommer att
fortsätta så länge utvecklingen på detta
område inte börjar te sig alltför oroväckande.
Utvecklingen i Sverige
Utrikeshandeln
Ser man något närmare på den hittillsvarande
utvecklingen av den svenska
samhällsekonomin framstår utrikeshandeln, som
inledningsvis berördes, som rätt anmärkningsvärd.
Sedan två tredjedelar av året hade passerat, dvs.
fram t.o.m. augusti, låg sålunda exportvärdet
7 % högre än samma tid 1958, då en nedgång
med 6 % i sin tur kunde konstateras. Eftersom
exportpriserna i genomsnitt legat lägre i år,
har exportvolymen ökat med ytterligare ett par
procent. Importen å andra sidan har även
varit gynnsam så till vida, att den trots den
höga aktiviteten inom landet inte stigit.
Visserligen rör det sig inte om mer än en nedgång
på drygt 2 men härigenom har det
ofrånkomliga underskottet i handelsbalansen med
utlandet reducerats från 1 100 Mkr. till ej fullt
450 Mkr. Ett synbart resultat har även varit
en betydande förbättring av valutareserven.
Resten av året kan man vänta sig att exporten
fortsätter att ligga kvar på en hög nivå.
Tidigare har det främst varit råvaror och
halvfabrikat som järn och stål, trävaror och massa
som haft den största betydelsen, men den
påbörjade investeringsuppgången utomlands kan
väntas medföra att exporten av
verkstadsprodukter kommer att inta denna roll. På
importsidan kan man av flera skäl som exempelvis
lagersituationen förmoda, att den uppåtgående
konjunkturen inom landet nu kommer att dra
med sig en ökning.
Inskjutas kan, att handeln med De Sex under
januari—juli (statistik över handeln uppdelad
på länder finns ännu endast för dessa
månader) visade en bättre balans än samma tid i
fjol. Importunderskottet minskade sålunda
från 1 100 till 850 Mkr. till följd av en ökad
export samtidigt som importen härifrån sjönk.
Till sjustatsmarknaden ökade å andra sidan
exportöverskottet från 500 till 550 Mkr., dock
främst beroende på en minskad import.
Produktionen
På produktionssidan har utvecklingen varit
något gynnsammare för kapitalvaruindustrin.
Produktionen under de åtta första månaderna
var visserligen relativt oförändrad jämfört
med samma tid 1958, men bortser man från
maj och juli, som trasades sönder av de många
helgdagarna och förskjutningar i semestrar,
kan en stigande tendens spåras från årets
början. För konsumtionsvaruindustrin däremot
var produktionen under första halvåret lägre,
och det var först under juli och augusti som
produktionen låg högre än för ett år sedan.
Intressantare är kanske att se till de olika
branscherna och jämföra produktions- och
exportutvecklingen. Produktionen av flera
viktigare exportvaror har nämligen trots en
fördelaktig exportutveckling visat en avsevärd
nedgång. Järnmalmsproduktionen var sålunda
under januari—augusti 10 % mindre än
samma tid i fjol. Mot detta står en uppgång av
järnmalmsexporten, men endast på 2 % i
volym räknat. En ännu mera markant skillnad
visar skogsindustrin. För träindustrin
exempelvis har produktionen under de gångna
månaderna minskat med 8 % medan exporten av
trävaror ökat med 26 %.
Inom den viktiga verkstadsindustrin har
sysselsättningen i genomsnitt legat 2 % lägre än
ett år tidigare. Detta behöver emellertid inte
betyda, att produktionen visat en motsvarande
nedgång. Tar man hänsyn till
produktivitetsförbättringar — den livliga
investeringsverksamheten och försiktigheten med
nyanställningar av personal talar för detta — kan
produktionen i realiteten inte bara ha varit
oförändrad utan även stigit. Hur som helst tyder
bl.a. en kraftigt ökad orderingång under de
senaste sex månaderna på en fortsättning av den
förbättring i produktionsläget som
augustisiffran visar. Man kan därför räkna med,
eftersom utsikterna fortfarande ter sig gynnsamma
för järn och stål samt massa och papper, att
den totala industriproduktionen kommer att
karakteriseras av en relativt snabb stegring
under senare delen av året.
Arbetsmarknaden
De senaste prognoserna för utvecklingen på
arbetsmarknaden visar, att
konjunkturuppgången lett till en markerad ökning av
sysselsättningen inom nära nog alla branscher. Denna
tendens, som man räknar med skall bli
bestående under vinterhalvåret, har även lett till
en viss brist på yrkesarbetare och tekniker
särskilt inom verkstadsindustrin. Antalet
registrerade arbetslösa, som ända sedan i mars
legat under motsvarande siffror från i fjol,
stannade också i september vid 26 000.
Arbetsmarknaden inger emellertid vissa
bekymmer på något längre sikt. För det första
tyder den i våras företagna
arbetsstyrkeundersökningen på att den nuvarande statistiken
innebär en underskattning av arbetslösheten. För
det andra söker sig ovanligt stora arbetskullar
nu ut på arbetsmarknaden. Under 1959
exempelvis beräknas den arbetsföra befolkningen
stiga med ca 40 000 mot i genomsnitt 20 000
tidigare under 1950-talet. Genom tillkomsten av
sjustatsmarknaden kan för det tredje de
ständigt pågående strukturförändringarna inom
och mellan olika näringsgrenar och branscher
ytterligare accentueras med åtföljande
förändringar i sysselsättningen.
1148 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
