Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Händelser - IVA:s 40:e högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till sist citerade Edy Velander en resolution, som
den amerikanska fackföreningen Federation of
La-bor antog 1919, alltså just när IVA kom till, och
som alltjämt har full aktualitet: "Det är endast den
vetenskapliga forskningen Si>m kan höja landets
allmänna välstånd genom att stegra industrins
produktionsförmåga tack vare tekniskt nyttiggörande
av vetenskapens resultat. Det är därför
regeringens plikt att på allt sätt stödja vetenskaplig och
teknisk forskning".
IVA:s Enström-medalj i guld tilldelades Edy
Velander för hans initiativrika, stimulerande och
sammanhållande insatser för att främja tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete. Det var första gången
som denna utmärkelse utdelades.
Velander kom 1938 som biträdande verkställande
direktör till akademin, och 1941 efterträdde han
Axel F Enström som verkställande direktör. Han
har såsom ledare för akademin, vars huvuduppgift
är "att befordra teknisk-vetenskaplig forskning samt
att därigenom främja den svenska industrin och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar", genom
kraftfulla initiativ i tal och skrift verkat i hög grad
stimulerande och sammanhållande på landets
tekniska forsknings- och utvecklingsarbete. Hans
entusiasm och entusiasmerande kraft i förening med
hans organisatoriska förmåga har gjort det möjligt
för honom att gripa in och verka på stora delar av
teknikens fält. Han har därvid skapat kontakter
med forskningsinstitutionerna i vårt land och med
vetenskapliga kolleger över hela världen, kontakter
som han upprätthållit genom livlig korrespondens
och resor. I tekniska forskningskretsar såväl i
Sverige som i utlandet har han med rätta betraktats
som en pionjär och ledare i svensk teknisk
forskningsverksamhet.
lVA:s guldmedalj tilldelades Hilding Hillander för
hans maskinkonstruktioner inom det marina och
civila skeppsbyggeriet, Sven Gynt för hans
utvecklingsarbete på stora elektriska maskiner, Gunnar
Fant för hans arbete rörande analys och syntes av
språkljud samt Georg Gyldenstern för hans insatser
vid Stockholms tunnelbanebygge.
Hillander har under sitt arbete vid Kockums
Mekaniska Verkstad infört värdefulla förbättringar i
fråga om konstruktion av ubåtar. Särskilt har
uppmärksammats en anordning för fällning av minor,
driftsäker, enkel och utan möjlighet för felmanövrer.
Det har sagts att Hillanders konstruktioner bidragit
till att vårt land varit förskonat från sådana olyckor
i fred som drabbat utländska mariner. Ubåtar
byggda under och efter andra världskriget erhöll genom
Hillanders insatser utmärkta dykegenskaper och
stor driftsäkerhet även vid arbete på avsevärda djup.
På det civila området har Hillander svarat för
maskin- och installationsfrågor för stora turbindrivna
tankfartyg. Vid tillkomsten av supertankern "World
Sincerity" 1954 medverkade han på ett avgörande
sätt vid utvecklandet av ett nytt driftsätt för
turbogeneratorer med ett mottryckssystem. Detta
förenklade anläggningen och underlättade driften.
Härvid lancerade principer har sedan allmänt
accepterats för stora tankfartyg.
Gynt har huvudsakligen ägnat sig åt den tekniska
utvecklingen inom Asea av stora elektriska
maskiner. Han har sålunda i hög grad medverkat vid
tillkomsten av 150 MW generatorerna för Stornorrfors
kraftverk och generatorn för ca 2 500 MVA
kortslutningseffekt till högeffektlaboratoriet i Ludvika.
En maskindel, som i särskilt hög grad bär Gynts
personliga signatur, är bärlagret för stora vertikala
vattenturbindrivna generatorer, vilket har att uppta
icke endast vikten av generatorns och turbinens ro-
terande delar utan även betydande tryck från
vattenmassorna. Gynt insåg tidigt fördelarna med
själv-smörjningsprincipen, enligt vilken man genom att
utnyttja centrifugalkraften kan åstadkomma
erforderlig cirkulation av smörjmedlet utan yttre
hjälpmedel även vid de stora tyngder, som förekommer
vid dylika bärlager. Gynt lyckades genom
målmedvetet arbete utveckla denna princip till en praktisk
konstruktion, som visat goda resultat under många
år av praktisk drift och även tilldragit sig
internationell uppmärksamhet.
Fants arbeten kan betecknas som teknisk
grundforskning. Genom dem har nytt ljus kastats över
språkljudens bildning och sammansättning.
Huvudparten av dessa forskningsresultat har Fant
framlagt i sin doktorsavhandling "Ön the acoustics of
speech", som rönt stor internationell
uppmärksamhet. Fants arbete har öppnat flera intressanta och
för framtiden lovande tekniska utvecklingslinjer.
Inom området för smalbandstelefoni möjliggöres
att antalet samtal på en och samma ledning eller
radiolänk höjes. Inom telefoni med kraftiga
störningar och ifråga om teknisk hjälp åt döva ger
Fants undersökningar uppslag till förbättringar.
Gyldenstein har vid tunnelbanebygget i Stockholm
under hela arbetstiden fungerat som
chefskonstruktör och har haft det direkta ansvaret för samtliga
vid bygget utförda konstruktioner.
Tunnelbanebygget i Stockholm, som påbörjades
1945 och alltjämt fortgår, är ett av de svåraste
byggnadsarbeten som utförts i landet. Särskilt
sträckan genom inre staden har erbjudit många
komplicerade problem. Arbetet har fått utföras under
besvärliga förutsättningar. Hänsyn har måst tas till
befintligt ledningsnät, till pågående trafik och
framför allt till risken för skador på befintliga
byggnader.
Några särskilt intressanta detaljer kan nämnas.
Marken under Konserthuset har måst förstelnas för
att man skall undvika sprickbildning. På sträckan
mellan centralstationen och Tegelbacken måste
kas-suner byggas med tryckluftgrundläggning
kompletterad med omfattande frysning av marken. Vid de
1959 pågående arbetena under Liljeholmsbron har
man måst i torrdocka bygga förspända
betongkonstruktioner som sedan sammanfogas på platsen
och sänkes 7 m under vattenytan för att fungera
som en fribärande rörkonstruktion mellan de båda
tillstötande tunnlarna.
Fig. 2. Edy
Velander mottar [-Enström-medal-jen-]
{+Enström-medal-
jen+} ur Prins
Bertils hand.
1150 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
