Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - MTM för underhållsarbete — UMS, av Olle Hasselqvist - Orderläge och sysselsättning i verkstadsindustrin, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UMS-systemet är en ny och speciell
tillämpningsform av MTM. Det är därför viktigt, att
vid införandet av systemet i företaget anlitas
erfarna och skickliga MTM-tekniker samt att
de utvalda ackordssättarna har goda
underhållserfarenheter. Inte mindre viktigt är, att
man skapar god organisation och inför sådana
rutiner på underhållsavdelningar, att
UMS-systemet kan bringas att fungera smidigt. Då
kan UMS bli ett utomordentligt hjälpmedel för
att ge företaget lägre underhållskostnader.
Erfarenheter
Ett av de företag, där man har största
erfarenheten av UMS, är AB Volvo Pentaverken i
Skövde. Bedan innan UMS-tekniken var
bekant, hade man där beslutat att någon form
av metod- och arbetsstudier skulle införas på
företagets underhållsavdelningar. I första hand
hade man då tänkt tillämpa de principer för
standarddata och tidsformler, baserade på
MTM, vilka redan tillämpades på
verktygstillverkningen. Med hänsyn till de speciella
svårigheter som sammanhänger med
underhållsarbete måste dock denna form av standarddata
i vissa avseenden modifieras.
När i detta skede UMS-tekniken blev känd,
beslöt företaget att pröva den.
Förberedelsearbetet påbörjades våren 1957, och drygt ett
år senare kunde den första gruppen —
elektriker — starta på UMS-ackord. Tidigare hade
underhållsarbetarna oftast betalats med tidlön,
med undantag för maskinreparatörer och
maskinarbetare, som haft biandackord. I samband
med att UMS införes, kommer
underhållsarbetet att till stor del utföras som ackordsarbete
— och då som raka individuella ackord.
Införandet av UMS-ackord har inneburit en
ökad arbetseffektivitet. Den arbetseffektivitet
som elektrikerna uppnått ligger mellan 110 och
115 % (MTM-tiderna motsvarar då 100 %).
Ackordsvolymen är ca 85 % av totala antalet
arbetstimmar. För maskinreparatörer, som
numera också arbetar på UMS-ackord, är
arbets-effektiviteten ungefär densamma.
Ackordsvolymen är här genomsnittligt 75—80 %,
beroende på att maskinreparatörernas arbete har
visat sig något mer komplicerat ur
ackords-sättningssynpunkt.
Företaget kan i dag konstatera, att UMS
medfört många fördelar. Underhållsarbete har
blivit effektivare. Efter att tidigare ha haft en
betydande eftersläpning på många håll, har
man i dag hunnit fatt vad gäller löpande
uppgifter, men också kunnat utföra mer
förebyggande underhållsarbete än tidigare. En
förbättrad planering har gett bättre service till
produktionsavdelningarna. Genom införandet av
ackord har arbetseffektiviteten ökat, och
därigenom har också underhållsarbetarnas
löneläge förbättrats.
Förberedelsearbete har nu påbörjats för
UMS-installation på ytterligare underhållsgrupper.
Behovet av effektivare underhåll gör att dessa
ansträngningar påskyndats. Innan beslut fat-
tades om ett införande av UMS, gjordes i
vanlig ordning en kostnadskalkyl över den
ekonomiska lönsamheten av en sådan installation.
Kalkylen visade, att en besparing i
arbetslönekostnad för underhållsarbetet på ca 30 %
borde vara möjlig. I dag kan konstateras, att stor
sannolikhet finns för att lönsamheten av
UMS-installationen vid Volvo Pentaverken kommer
att bli ännu större än vad man räknat med.
Informationsverksamhet
En nödvändig förutsättning för att UMS skall
bli korrekt tillämpad och komma till bästa
nytta för svenskt näringsliv är en utförlig och
saklig information om denna nya tillämpning
av MTM. Svenska MTM-Föreningen (Tekn. T.
1959 s. 616) har åtagit sig
informationsverksamhet om UMS.
Man ordnar en serie konferenser, av vilka en
del omfattande vardera en dag avses för
företagsledare och tekniska chefer, en del om
vardera tre dagar för ledande personal från
arbetsstudie- resp. underhållsavdelningar samt
en del om två veckor per kurs är ägnad
personal som skall ansvara för UMS-installation på
företagen. Olle Hasselquist
Orderläge och sysselsättning i
verkstadsindustrin. Orderstocken, mätt i arbetstimmar, inom
verkstadsindustrin utom varven har vid utgången
av augusti 1959 beräknats vara 3 °/o större än i
augusti 1958 (Tekn. T. 1958 s. 1206). Jämfört med
februari 1959 (Tekn. T. 1959 s. 596) steg
orderstocken med 7 °/o. I samtliga tre delbranscher, dvs.
järn- och metallmanufaktur, mekaniska verkstäder
och elektroteknisk industri, ökade de inneliggande
beställningarna med 2—3 °/o jämfört med augusti
1958. Varvens orderstock har fortsatt att minska
och var i augusti 15 °/o mindre än ett år tidigare.
Sammanlagt i hela verkstadsindustrin med varven
minskade orderstocken därför med ett par procent.
Orderingången ökade kraftigt för samtliga
branscher under mars—augusti 1959 jämfört med
motsvarande period 1958. För elektroindustri!! redovisas
sålunda en uppgång med ca 30 °/o. Orderingången
ökade samtidigt med ca 15 °/o i de mekaniska
verkstäderna och med 12 ’"/o i järn- och
metallmanufakturbranschen. Sammanlagt för verkstadsindustrin
utom varven steg orderingången med 17 °/o mellan
mars—augusti 1958 och mars—augusti 1959.
Varvens orderingång var under den nu undersökta
perioden den största under de senaste två åren, men
den låg likväl på en relativt låg nivå jämfört med
åren dessförinnan. Den sammanlagda
orderingången i verkstadsindustrin med varven var under mars
—augusti 1959 ca 20 %> större än ett år tidigare.
Exportordernas andel av orderstocken ökade i
järn- och metallmanufakturbranschen och de
mekaniska verkstäderna jämfört med augusti 1958,
medan elektroindustrin och varven redovisar
oförändrad andel.
Primäruppgifterna, på vilka dessa siffror baserar
sig, har insamlats från ca 450 verkstadsföretag av
Sveriges Mekanförbund, Sveriges
Varvsindustriförening och Industriens Utredningsinstitut. De
medverkande företagen representerar ca 60 °/o av
verkstadsindustrins arbetstimmar (enl. Industriens
Utredningsinstitut). WS
1212 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
