Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Byggforskningens organisation, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av medlen går till SNB:s egen verksamhet.
Studerar man fördelningen av SNB:s utgifter för
budgetåret 1954/55 och 1958/59 (preliminära
värden) finner man emellertid att de fria
forskarna jämte till fria forskare meddelade
uppdrag har fått sin andel ökad från 31 till
39 %, under det att andelen för de tekniska
och regionala utskotten minskat från 52 till
39 %. Informationsutskottets andel har ökat
från 9 till 17 % och utgifterna för kansliet
minskat från 8 till 6
Utvecklingen har därför gått mot en ökad
fördelning av medel till forskare utanför
organisationen. Skillnaden är att 1954/55 gick inga
direkta uppdrag till de fria forskarna. De
medel som då utdelades åt dessa gick enbart till
sådana uppgifter som de själv ansökt om att
få utföra. Budgetåret 1958/59 däremot
utgjorde något mer än hälften av de medel som gick
till forskare utanför organisationen medel till
av SNB beställda uppdrag.
Studerar man utgifterna för den egna
verksamheten exklusive utgifterna till
informationsutskottet och kansliet finner man att
byggtek-niska utskottets andel från budgetåret 1954/55
till budgetåret 1959/60 minskat från 34 till 6 %
under det att planeringsutskottet ökat från 6
till 27 % och förvaltningsutskottet från 5 till
10 %. Samtidigt har andelen medel till
produktionsutskotten (produktionsutskott och
regionalt utskott) minskat något och ökat något
för byggvärmeutskottet.
Upplysningsverksamhet
Inom byggnadsfacket sysselsättes tjänstemän
och arbetare på flera skilda utbildningsnivåer.
Upplysningsmaterialet bör läggas till rätta så
att det blir tillgängligt för alla dessa olika
kategorier. Flödet av osovrat
informationsmaterial är stort. Antalet svenska tidningar med
anknytning till byggområdet är 70—80. Varje
månad lanseras ca 30 nya byggvaror.
Genom populärt skrivna, hårt komprimerade
artiklar skulle de väsentliga resultaten från
byggforskningen och det praktiska
utvecklingsarbetet kunna spridas. Skråtänkandet hos
skilda vetenskapsmän bör minskas genom ökad
ömsesidig information och gemensamma
diskussioner. Den hos Svensk Byggtjänst bedrivna
rådfrågningsverksamheten bör vidgas liksom
de av Byggtjänst och SNB i samarbete bedrivna
konferens- och föredragsserierna. Radio och
TV bör anlitas.
SNB bör först och främst arbeta med
småskrifter och meddelanden som är resultat av
den i egen regi bedrivna verksamheten. I de
fall skrifter utges av angiven författare bör
denne själv bära ansvaret för sitt verk.
Förlagsverksamheten bör SNB anförtro åt
Byggtjänst som även bör svara för
redigeringstekniska, typografiska och tryckeritekniska
frågor. Skyldigheten för SNB att leverera
inkomsterna från försäljningen av SNB:s
publikationer och övrigt informationsmaterial till
statskassan bör slopas.
Organisation
Byggnadsforskningens organisation är för tung
och ohanterlig. Ett positivt drag hos
organisationen är att ett stort antal framstående,
strängt upptagna företrädare för
byggbranschen ställer tid och arbetskraft till SNB:s
förfogande. Vid omorganisationen bör man
försöka bibehålla och stärka denna SNB:s
förankring hos branschen. SNB:s organisation leder
emellertid till en sammanblandning av de
an-slagsbeviljande och utredande funktionerna.
En annan oklarhet gäller gränsdragningen
mellan byggområdet och planeringsområdet.
Planforskningen har starka anknytningar till den
kommunala administrationen.
Arbetsuppgifterna flyter delvis samman med den
samhällsvetenskapliga sektorn.
Utredningen föreslår att ett råd med
anslags-beviljande funktion — Statens Råd för
Byggforskning — och ett utredande organ —
Svenska Bygginstitutet — bör inrättas. Under
förutsättning att finansieringen kan ordnas på
lämpligt sätt föreslås att ett särskilt
planeringsinstitut inrättas.
Rådet bör ha en styrelse på nio ledamöter.
Det bör ha en föreståndare med höga
vetenskapliga kvalifikationer, sekreterare för
fortlöpande arbetsuppgifter, kanslipersonal och
kvalificerade medarbetare till sekreterarna.
Under rådet bör sortera särskilda kommittéer
liknande de nuvarande tekniska utskotten inom
SNB. Rådet bör vara ett samordnande och
an-slagsfördelande organ för byggforskningen.
Det bör fastställa allmänna riktlinjer och
villkor för anslagens utbetalning samt följa och
vid behov stödja arbetet med forskning och
utredningar. Det bör se till att bygginstitutet
inte arbetar med uppgifter som med fördel kan
förläggas på annat håll. Det bör samordna
forsknings- och utredningsarbetet vid
högskolor, myndigheter och institutioner samt
utvecklingsarbetet vid byggplatserna. Det skall
hålla kontakt med olika intressegrupper inom
byggområdet och ta initiativ till organiserat
samarbete. Det skall vara statsmakternas
remissinstans i vissa byggfrågor och ha ansvaret
för att informationsverksamheten sköts på rätt
sätt.
Bygginstitutet bör ha en styrelse på fem
ledamöter, föreståndare och avdelningschefer för
byggproduktion, byggteknik, byggnadsvärme,
egenskapsredovisning samt förvaltning.
Föreståndaren bör vara en erfaren företagsledare
och ledamöterna praktiska livets män. Inom
institutet bör finnas produktionstekniskt väl
meriterade utredningsmän med uppgift att
stimulera och ta initiativ till en ökad praktisk
försöksverksamhet på byggplatserna samt
självfallet även andra utredare t.ex. på det
ekonomiska området. Det bör ankomma på institutet
att framlägga ett specificerat
organisationsförslag.
Institutet skall överta och slutföra inom SNB
påbörjade uppgifter. Institutet bör i högre grad
än SNB inrikta sig på byggtekniska och pro-
1248 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
