Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Elförbrukningen i Sverige 1965, av Bengt Nordström och Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mt år 1965 mot knappt 4 Mt år 1958 samtidigt
som den blekta andelen skulle vara icke
oväsentligt större. Ur elsynpunkt innebär
prognosen en ökning för 1965 med 200 GWh gentemot
1958 års prognos.
Även för pappersbruken visar årets enkät en
kraftig höjning av både produktion och
elkonsumtion. Pappersproduktionen som ökat
mycket kraftigt under hela 1950-talet nådde
emellertid under 1958 endast samma resultat som
1957. För år 1965 beräknas denna produktion
ha stigit till 2,7 Mt. På elsidan har
konsumtionen höjts i motsvarande grad och uppskattas
nu till 3 000 GWh.
Tillverkningen av träfiberplattor har
utvecklats mycket starkt på senare år och under
1950-talet har ökningen i genomsnitt utgjort
närmare 8 % per år. För tiden fram till 1965
emotses emellertid en betydligt lugnare
utveckling, endast ca 3,5 % årlig stegring.
Elförbrukningen beräknas likväl något högre än
1958 års prognos gav vid handen. Enligt 1959
års rundfråga skulle elförbrukningen 1965 stiga
till 7 000 GWh.
Den redovisade produktionen och
elförbrukningen för 1965 baseras helt på utvidgningar
av redan befintliga anläggningar. Härutöver
har planer diskuterats på helt nya
anläggningar bl.a. en sulfatfabrik med pappersbruk i
Piteå med en beräknad årsproduktion av
110 000 t massa, en cellulosafabrik i Skåne som
i ett första utbyggnadsstadium beräknas
framställa 70 000 t/år massa samt ett nytt
pappersbruk i Mälardalen med en kapacitet på 70 000
t/år.
Bortsett från dessa till CDL icke redovisade
utbyggnadsplaner gav årets enkät till resultat
att massa- och pappersindustrin totalt ökade
sin beräknade elkonsumtion 1965 med 400
GWh jämfört med 1958 års rundfråga. Med
hänsyn till den överkapacitet som
obestridligen finns i världen för närvarande och som
också kommer att kvarstå i ytterligare några
år har man inom CDL funnit det sannolikt att
åtminstone några av de planerade
utvidgningarna fram till 1965 kommer att senareläggas
eller ej kommer att fullt utnyttjas.
Man har därför funnit det vara lämpligt att
tills vidare bibehålla 1958 års prognos som
slutade på 6 600 GWh för hela industrigruppen
år 1965.
Tabell 1. Industrins elproduktion 1965
19581 1965 Ökning 1958—1965
GWh GWh GWh %
Gruvindustri ............. ........ 715 980 38 4,6
Metall- och verkstadsind. . ........ 5 345 7 300 279 4,6
Jord- och stenindustri..... ........ 685 940 37 4,7
Massa- och pappersind. . . ........ 4 565 6 600 290 5,4
Kemisk industri .......... ........ 2 230 2 980 107 4.2
övrig industri ........... ........ 1 779 2 400 89 4,3
Totalt .................... ........ 15 319 21 200 840 4,8
1 1958 års värden är hämtade ur Kommerskollegii preliminära snabbstatistik.
Kemisk industri
Enligt de förfrågningar som har gjorts bland
de tongivande kemiska industrierna har
framtidssynen sedan våren 1958 inte förändrats.
Elförbrukningen som inom den kemiska
industrin totalt 1958 var 2 230 GWh väntas 1965 bli
2 980 GWh, vilket innebär en procentuell
ökning på 4,3 %.
Totalprognos för industrin
Prognoserna kan nu sammanställas för de fem
stora industrigrupperna tillsammans med den
övriga industrin, tabell 1. För den övriga
industrin förutsättes en fortsatt ökning med
4,2 % per år, vilket väl rimmar med den
tidigare utvecklingen och med de
framtidsutsikter som man hyser för de ur elsynpunkt
mindre viktiga industrierna.
Samfärdsel
.. ’i
För samfärdselns vidkommande nådde
elkonsumtionen tillfälligt en topp under 1956 men
därefter har elförbrukningen kontinuerligt
minskat. Besultatet av SJ:s undersökningar
visar att persontrafiken mätt i antal
personkilometer under inverkan av den starkt
expanderande bilismen och flygtrafiken fått
vidkännas en minskning med i medeltal 3 % per år
under 1950-talet. För perioden 1959—1965
beräknas nedgången till 1,5 % per år om man
bortser från nyelektrifieringarna 1959—1965.
En snabbare nedgång är emellertid inte
utesluten. Ur elsynpunkt innebär detta en med
30—50 GWh minskad förbrukning 1965
jämfört med förbrukningen under 1958.
För godståg och godsförande tåg har antalet
bruttokilometer i genomsnitt ökat med 1,8 %
per år under 1950-talet och denna ökningstakt
beräknas bestå även i framtiden. Härav följer
en elkonsumtion 1965 som ligger 80 GWh
högre än 1958 års faktiska förbrukning. Även för
malmtrafiken beräknas en mindre ökning av
elbehoven. Totalt sett skulle SJ:s förbrukning
1965 uppgå till ca 1 575 GWh mot 1 418 GWh
år 1958.
Övriga trafikföretag är så små och obetydliga
ur elsynpunkt sett att det icke ansetts
nödvändigt att direkt tillfråga dessa utan det kan
antas att de riktlinjer som angivits av SJ
karakteriserar hela gruppen samfärdsel. Kontentan
blir därför att elförbrukningen för hela
gruppen 1965 blir 1 800 GWh. Detta innebär en
prognos med en ökning på 29 GWh
motsvarande 1,8 % i medeltal per år 1958—1965.
Detaljförbrukning
I stora drag kan detaljförbrukningen uppdelas
i fyra grenar, nämligen bostäder, jordbruk
med binäringar, yrken som inkluderar handel
och småindustri samt de allmänna behoven,
med gatubelysning, skolor, sjukhus, kyrkor
osv. En kalkyl för elbehoven inom hela
detaljförbrukningen vid mitten av 1960-talet gjordes
redan 1957. Dessa beräkningar har nu på nytt
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
