Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Händelser - RVK 60 - AB Bygg-AMA bildat - Bo Kalling får belöningen ur 1944 års donation - »Ingenjörshus» i New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I föredragen behandlas resultat dels i fråga om
radioteknikens grunder såsom vågutbredning,
kretsar och antenner, modulering och störningar,
informationsteori, elektroakustik, elektronik och
elektronfysik, material och komponenter samt mätmetoder
och instrument, dels ifråga om radioteknikens
tekniska tillämpningar såsom radiokommunikation,
radar, radionavigering och radioastronomi. Tiden för
varje föredrag är starkt begränsad. Stor vikt lägges
vid diskussionerna, varför föredragsmanuskripten
kommer att dupliceras och tillställas deltagarna före
konferensen.
Programkommittén för RVK 60 består av Bertil
Håård, Bengt Josephson och Per Åkerlind. De
praktiska arrangemangen för konferensen handhas av
Svenska Teknologföreningens sektion för teknisk
fortbildning.
De som önskar bidra med föredrag om något
vetenskapligt intressant resultat av något forsknings- eller
utvecklingsarbete inom konferensens ämnesområde
bör anmäla detta senast den 10 december 1959 till
STF:s sektion för teknisk fortbildning, Box 16 368,
Stockholm 16. Föredragsmanuskripten bör insändas
före den 1 februari 1960.
AB Bygg-AMA bildat. Arbetet med utgivningen av
Bygg-AMA 1950, "Allmän material- och
arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten" (Tekn. T. 1951 s.
587), som påbörjades hösten 1945, stod under
ledning av Samarbetskommittén för
Husbyggnadsfrågor. Arbetet bekostades med anslag från Statens
Tekniska Forskningsråd, från dåvarande Statens
Kommitté för Byggnadsforskning och genom särskilt
beslut av 1947 års riksdag.
Den snabba tekniska utvecklingen på området
ledde snart till ett behov av revidering av
Bygg-AMA, vilket arbete förlades till Byggnadsstyrelsen.
Denna har emellertid nu förklarat, att den icke
längre kan åta sig revideringsarbetet.
Med anledning härav har mellan Byggnadsstyrelsen
och representanter för Svenska Väg- och
Vattenbyggares Riksförbund, Svenska Arkitekters
Biksför-bund, Svenska Bygnnadsentreprenörföreningen, HSB
och Svenska Riksbyggen i princip överenskommits
att dessa organisationer genom ett särskilt, av dem
finansierat bolag AB Bygg-AMA skall fullfölja
revideringen av Bygg-AMA 1950 samt utge Bygg-AMA i
fortsättningen. Byggnadsstyrelsens material- och
arbetsresultat överlämnas till AB Bygg-AMA.
Till ordförande i bolagets styrelse har utsetts
byggnadschef Olle Binman, Byggnadsstyrelsen, och till
verkställande direktör arkitekt Ulf Hjort. Bolaget
har träffat avtal med byggnadsingenjör Bolf Leth
att bli teknisk sekreterare och utredningsman i
bolaget. Vidare har överenskommelse träffats med
byggnadsingenjör Erik Månsson att på deltid
biträda i utredningen. Båda dessa ingenjörer har
tidigare deltagit i arbetet med revideringen av
Bygg-AMA.
Revideringen och utgivningen av Bygg-AMA skall
tillgå på följande sätt: En arbetsgrupp inom bolaget
bestående av verkställande direktören, tekniske
sekreteraren och någon eller några styrelseledamöter
uppgör förslag, som remitteras till hela styrelsen.
Sedan styrelsen i huvudsak är enig om förslaget,
remitteras detta till olika experter. Efter remiss
framställer styrelsen, efter eventuell överarbetning,
förslaget såsom AMA. Man avser att utge en bok
vart tredje till femte år; under mellantiden
fortlöper revideringen.
Högsta beslutande organ för Bygg-AMA blir
sålunda bolagets styrelse. De ekonomiska kalkyler som
gjorts visar, att bolaget blir självbärande.
Bo Kalling får belöningen ur 1944 års donation.
I samband med den högtidliga
professorsinstallationen på KTH den 21 november 1959 överlämnade
rektor Bagnar Woxén 1959 års stipendium 10 000
kr. ur 1944 års donation till förutvarande professorn
vid KTH, Bo Kalling, " för betydelsefull verksamhet
för vårt lands framåtskridande". Att Bo Kalling
skulle tilldelas belöningen hade föreslagits av
Svenska Teknologföreningen.
Bo Kalling, som är född 1892, har varit anställd
bl.a. vid AB Ferrolegeringar i Trollhättan 1915-—
1924 och Avesta Jernverk 1924—1931. Det
sistnämnda året kallades han till professor i järnets
metallurgi vid KTH, där han stannade till 1940, då han blev
teknisk chef vid Bolidens Gruv AB. År 1945 blev
han teknisk direktör vid Stora Kopparbergs
Bergslags AB och chef för forskningscentralen i
Domnarvet. Han avgick med pension med utgången av 1958.
I STF:s motivering framhölls bl.a. de
utomordentligt värdefulla insatser som Bo Kalling under sitt
skiftesrika liv har gjort för det svenska
näringslivet inom det metallurgiska området. Han är känd
över hela världen som en av vår tids förnämsta
forskare och tekniker inom bergsvetenskapen. Bedan
som ung löste han många problem, särskilt i fråga
om framställning av ferrokrom och rostfritt stål.
Under sin professorstid genomförde Kalling
grundläggande forskningar speciellt på
stålframställningens område. Han var en inspirerande lärare, och
svensk järnhantering är honom stor tack skyldig
för den förnämliga utbildning som han gett ett stort
antal svenska metallurger.
När han under det andra världskriget var anställd
vid Boliden kom han att syssla med
icke-järnmetal-lers metallurgi. Genom självständiga och originella
insatser bidrog han därvid verksamt till vårt lands
försörjning med nödvändiga metaller.
Under sin anställning som forskningschef vid
Sveriges största järnverk fick Kalling nästan
obegränsade möjligheter att bidra till den svenska
stålhanteringens utveckling. Hans förnämsta insats har
utan tvekan varit det nya förfarande för
stålframställning som fått namnet Kaldo-metoden (Tekn. T.
1957 s. 144). Denna öppnar nya vägar för att
rationellt utnyttja svensk malm och skapar därigenom
nya möjligheter för den svenska järnhanteringens
utveckling.
Kaldo-metoden används nu i begränsad skala i
Domnarvet, men kommer i det nya stora stålverket
i Oxelösund att vara huvudmetod för
stålframställningen. Även vid ett franskt stålverk byggs nu en
stor Kaldo-anläggning, och flera andra utländska
verk kommer utan tvekan att snart utnyttja metoden.
Svenska Teknologföreningen framhöll slutligen att
KTH:s lärarkollegium, genom att tilldela Bo Kalling
belöningen ur 1944 års donation, belönar ej blott
en skicklig vetenskapsman och tekniker utan även
en man av sällsynt personlig resning, som har gjort
Sverige känt över hela världen.
"Ingenjörshus" i New York. Ett för de ledande
ingenjörsföreningarna gemensamt hus, United
Engineering Center (fig. 1), har börjat byggas i New
York hösten 1959. I juli 1961 skall byggnaden stå
färdig för inflyttning. Den uppförs vid United
Nations Plaza i New York City och blir sålunda nära
granne till FN-huset.
United Engineering Center, som får 18 våningars
höjd, skall omfatta en nettogolvyta av 16 700 m2.
Utom rena föreningslokaler och ett stort auditorium
för 450 personer skall i huset inrymmas "världens
fullständigaste tekniska bibliotek" och Engineering
Index, som är en mycket omfattande dokumentations-
Bo Kalling
1286 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
