Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Utvinning av tungt vatten — en svensk kemisk storindustri? av Bengt J Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utvinning av tungt vatten —
en svensk kemisk storindustri?
Civilingenjör Bengt J Eriksson, Västerås
De atomkraftverk, som inom de närmaste
decennierna kommer att byggas i Sverige som
komplement till våra med ett kontinuerligt
växande energibehov alltmer otillräckliga
vattenkrafttillgångar, beräknas få naturligt uran
som bränsle och tungt vatten som
moderator-material.
Förutom att mycket stora belopp nu i vårt
land satsas på utvecklingsarbete inom
reaktorteknologin har det även ansetts väsentligt
att tillbörlig uppmärksamhet ägnas inhemsk
utvinning av dessa atomkraftens basråvaror
uran och tungt vatten.
Medan uranförsörjningen för avsevärd tid
framåt kommer att vara tryggad genom det till
över 100 Mkr. kostnadsberäknade verk, som
Fig. 1. Den första [-försöksanläggningen-]
{+försöksanlägg-
ningen+} vid KTH.
66.013 : 546.212.02
AB Atomenergi nu börjat uppföra vid Ranstad
på Billingen, har hittills ingen inhemsk
produktion av tungt vatten kommit till stånd. Ett
snart avslutat utvecklingsarbete med syfte att
klarlägga våra möjligheter härtill har
emellertid pågått sedan 1954.
Denna verksamhet är intressant, dels därför
att framkomna resultat pekar på att svenskt
tungt vatten i motsats till svenskt uran från
hittills kända fyndigheter skulle kunna
utvinnas till samma eller t.o.m. lägre kostnad än
gällande världsmarknadspris, dels därför att
industriell utvinning av tungt vatten är ett gott
exempel på att atomkraftens utnyttjande
kommer att karaktäriseras inte enbart av
reaktor-stationerna med deras av den radioaktiva
strålningen dominerade problem utan även av
helt nya kemiska storindustrier av mera
konventionell typ.
I motsats till bränslet, uranet, förbrukas det
tunga vattnet inte vid en reaktors drift utan
behovet av det bestäms så gott som
uteslutande av de 100—200 t som behövs till varje ny
atomkraftstation. Behovet av tungt vatten
beräknas därför inom den närmaste
tioårsperioden komma att successivt öka till ca 100 t/år.
Tungt vatten kan köpas från USA, där AEG
förfogar över mycket stora anläggningar som,
sedan militära behov täckts, delvis ställts av
på grund av överproduktion. Det amerikanska
priset utgör 320 kr/kg, vilket uppges motsvara
självkostnadspris, men vissa
kontrollbestämmelser är förknippade med leveranserna,
varför andra tillverkare kunnat placera även
stora poster till avsevärt högre priser; bl.a. har
Sverige köpt betydande kvantiteter från
pionjären på detta område, Norsk Hydro.
Program och mål
Det svenska utvecklingsarbetet för en inhemsk
produktion av tungt vatten startades av Asea
1954. Som en värdefull grund kunde man
utnyttja tidigare utredningar som genomförts
under ledning av Ole Lamm, KTH.
Dessa tidigare utredningar hade givit vid
handen att det då gällande världsmarknadspriset
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
