Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Utvinning av tungt vatten — en svensk kemisk storindustri? av Bengt J Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tungvattenhalt i tillflödet ....................0,0150 %
Produkten från steg 1 ............................0.30 %
Produkten från steg 2 ............................30 %
Högsta arbetstryck ....................................20 at ö
Kalla kolonnernas temperatur................30°C
Varma kolonnernas temperatur ............115°C
Kolonnfyllning ..........................................Spraypak
Kolonndiameter
steg 1 kall kolonn ..................................3,4 m
varm kolonn ................................3,8 m
värmeväxlare ..............................4,0 m
steg 2 kall kolonn ..................................0,95 m
varm kolonn ..............................1,05 m
värmeväxlare ..............................1,10 m
Kolonnhöjd
anrikningskolonner ................................48 m
värmeväxlare, steg 1 ............................21 in
steg 2 ............................16 m
Behov av
ånga ............................................................22 t/h
processvatten ............................................140 t/h
kylvatten ....................................................350 t/h
elkraft ........................................................3 000 kW
Andra steget är försett med endast en
värme-växlingskolonn, nämligen för gaskylningen,
till följd av att de båda stegen är
sammankopplade på gassidan.
Varm gas överförs från steg 1 till steg 2 och
återförs kall till steg 1, varför hela steg 2 blir
kopplat som en förbigång för gasen runt
gas-kvlningskolonnen i steg 1.
Första stegets kolonner är tunga och har stor
diameter, varför de trots den avsevärda
höjden kan utföras fristående, vilket inte är
möjligt med andra stegets, som stagas till
kolonnerna i steg 1. Varje kolonn är uppställd på en
konisk kjol så att dess undre kupol kommer
så långt över markplanet att tillräcklig
tillrin-ningshöjd till pumparna säkerställes. Kravet
på tillrinningshöjd blir i hög grad accentuerat
av att det med gas mättade vattnet måste
jämställas med kokvarm vätska.
Anläggningen förutsättes uppförd så gott som
helt utomhus med i huvudsak endast
kontrollutrustningen i byggnad. Som framgår av den
höga energiförbrukningen har
gascirkulations-fläktarna antagits vara elmotordrivna, men om
någorlunda billig ånga finns att tillgå torde
turbindrift ställa sig fördelaktigare tack vare
de bättre regleringsmöjligheterna. Inga
reserv-pumpar eller reservfläktar kommer att
installeras.
Förutom denna centrala processapparatur
omfattar en komplett anläggning åtskillig
hjälputrustning, varvid i första hand kan nämnas
ångcentral, vattenverk,
slutanrikningsanlägg-ning samt anordningar för rening och lagring
av svavelväte.
Slutanrikningen från 30 % till 99,7 % D20
ombesörjes i en separat anläggning, som måste
utformas speciellt med tanke på att läckning
och andra förluster skall hållas nere, eftersom
den beräknade produktionen endast utgör ca
3 1/th. Vid mindre anläggningar torde därför
vakuumdestillation vara att föredra framför
svavelvätemetoden.
Kostnader
Den anläggning som här skisserats har
kostnadsberäknats till 20—25 Mkr., i fullt driftklart
skick inklusive hjälputrustning,
igångsättningskostnader och ränta på kapitalet under
byggnadstiden.
Att summan för närvarande trots ett
detaljerat konstruktionsstudium inte kan anges
noggrannare sammanhänger med att kostnaderna
blir icke oväsentligt beroende av var i Sverige
anläggningen placeras. En mindre
anrikningsanläggning av denna typ, kombinerad med en
lämplig befintlig kemisk industri så att t.ex.
en väsentlig del av kostnaderna för ångcentral
och vattenverk kan inbesparas, ställer sig
givetvis avsevärt billigare än ett helt självständigt
verk.
En sådan kombination innebär emellertid i
de flesta fall endast en överflyttning av
kostnaderna från kapital- till driftsidan. I stället
måste vid bedömning av lokaliseringsfrågan
framför allt beaktas att en första
anrikningsanläggning för t.ex. 25 t/år tungt vatten måste
kunna successivt kompletteras med ytterligare
enheter till ett mångfaldigt större verk för
kanske 200 eller 400 t/år.
Bland diskuterade förläggningsalternativ kan
nämnas Billingen och Närkes Kvarntorp,
främst därför att man på dessa platser tycks
kunna generera ånga billigt genom
skifferförbränning. Vattenförsörjningen är dock på
båda ställena problematisk och kräver, i varje
fall för större anrikningsverk, mycket
betydande investeringar i vattenledningar.
De rörliga driftkostnaderna har beräknats till
230 kr/kg producerat tungt vatten vid
ångpri-set 16 kr/t, dvs. om en oljeeldad ångcentral
förutsättes, och 170 kr/kg tungt vatten med
ånga till 8 kr/t från en skiffereldad central.
Totala självkostnaden blir givetvis i hög grad
beroende av vilken amorteringstid och ränta
som beräknas. Med 15 års amortering av ett
anläggningskapital på 25 Mkr. och 6 % ränta
blir den beräknade självkostnaden med
oljeeldad ångcentral 330 kr/kg tungt vatten och
med den billigare ångan 270 kr/kg, dvs.
kostnadskalkylerna pekar på att vi i Sverige bör
ha möjlighet att utvinna tungt vatten till en
självkostnad i nivå med eller möjligen även
under nuvarande världsmarknadspris.
Givetvis måste i detta sammanhang ställas
frågan i vad mån hittills gjorda
konstruktioner och på dem baserade kostnadskalkyler kan
väntas stå sig när slutgiltiga experimentella
data föreligger. Fysikaliska och kemiska
grunddata för processen har visserligen varit kända,
men i åtskilliga fall har man vid den tekniska
utformningen varit tvungen att göra
antaganden, som skall närmare kontrolleras i
försöksanläggningen.
Under de senaste månaderna har emellertid
detaljerade redogörelser publicerats om de
amerikanska anläggningarnas konstruktion och
om erfarenheterna därifrån, varför intressanta
jämförelser kunnat göras med de i Sverige
utarbetade konstruktionerna. En nära överens-
1300 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
