Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 47 - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige tredje kvartalet 1959, av Mats Bärlund - Världens handelsflottor, av N Lll - Sven Erik Eriksson †, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken härtill är att den lageravveckling som ägt rum
nu kommit så långt att produktionen har kunnat
anpassas till de löpande leveranserna. Vid
pappersbruken fortsatte produktionen att ligga högt över
fjolårsnivån samtidigt som exporten var gynnsam i
förhållande till motsvarande kvartal 1958.
För textilindustrin föreligger endast preliminära
indexsiffror avseende sysselsättningen under tredje
kvartalet. Dessa siffror visar en uppgång med 4 °/o
jämfört med samma period 1958.
Den goda konjunkturen inom industrin återspeglas
tydligt i elkonsumtionen som var 7 °/o högre än
under motsvarande tid 1958. Samfärdseln har
utvecklats normalt och för detaljförbrukningen visar
snabbstatistiken för första gången under 1959 en
viss ökning. Elkonsumtionen i sin helhet kom
därigenom att stiga med närmare 7 °/o.
Den torra och varma sommaren blev dyrbar för
kraftverksindustrin. Tillrinningen till
vattenmagasinen har under sommaren och hösten 1959 varit
extremt låg, och inför den hotande elkraftbristen
startades ångkraftverken ovanligt tidigt samtidigt
som all tillgänglig kraft importerades från
Danmark. De omfattande åtgärderna på
produktionssidan kompletterades på konsumtionssidan av sådana
kontraktsenliga avkopplingar som förutsetts för
svårare torrperioder. Trots dessa åtgärder avsänktes
regleringsmagasinen i ej önskad omfattning och
uppgick vid kvartalets slut till endast 68 °/o mot
normalt ca 80 °/o. Utsikterna för den kommande
vintern är således mycket dåliga och risk föreligger
att en elransonering måste tillgripas. Mats Bärlund
Världens handelsflottor. Enligt "Lloyd’s Register
of Shipping Statistical Tables 1959" utgjorde vid
halvårsskiftet 1959 världens totala handelstonnage
124 935 000 brt, vilket betyder en ökning på ett år
med 6 902 000 brt. Fördelningen på de viktigaste
sjöfartsnationerna är:
brt förändring
sedan juli 1958
USA ....................... — 302 000
Brittiska Samväldet ....... ... 25 186 000 + 531 000
därav Storbritannien
och Nordirland ........... 20 757 000 + 471 000
Liberia .................... + 1 857 000
Norge ..................... 1 059 000
Japan ..................... 6 277 000 -f. 811 000
Italien ..................... + 219 000
Holland ................... 4 743 000 j. 143 000
Panama ................... 4 583 000 + 225 000
Frankrike ................. 4 538 000 + 200 000
Tyskland .................. 4 535 000 + 458 000
Sverige .................... 3 623 000 + 320 000
Sovjetunionen ............. X 189 000
Danmark .................. 2 204 000 + 170 000
Grekland .................. + 540 000
Spanien ................... + 105 000
Argentina ................. + 11 000
Vid halvårsskiftet var enligt International Chamber
of Shipping i världen upplagt ett tonnage om ca 9
milj. brt, varav 2,4 milj. brt registrerat i Liberia,
1,2 milj. brt i Storbritannien och Nordirland och
1 milj. brt i vardera Italien, Norge och Panama. Till
det upplagda tonnaget bör även räknas US Reserve
Fleet om ca 14 milj. brt.
Tanktonnaget uppgick vid halvårsskiftet 1959 till
37 890 000 brt eller 30,3 °/o av totaltonnaget,
jämfört med 28,5 ®/o ett år tidigare.
Den största tankfartygsflottan har Liberia med
7 078 000 brt. Därnäst följer Brittiska Samväldet
med 6 706 000 brt, Norge med 5 929 000 brt och USA
med 4 340 000 brt. Sverige har 1 305 000 brt. N Lll
Sven Erik Eriksson †
Sven Erik Eriksson gick hastigt bort den 9
november. Han hade något år tidigare lyckligt genomgått
en hjärtoperation och raskt återvunnit hälsan. Hans
plötsliga frånfälle kom som en chock för oss alla.
Sven Erik, som han kallades av alla, var knuten
till Asea redan innan han 1924 tog sin examen i
elektroteknik vid KTH, och Asea förblev han trogen
allt framgent. Till en början anställd som
laboratorieingenjör fick han 1927 uppgiften att medverka
vid organisationen och uppbyggandet av Aseas
motorfabrik i Jaroslavvl. I Ryssland stannade han sedan
till dess ryska staten 1932 inlöste och övertog
koncessionen, då han förflyttades till Ludvika som
verkstadsingenjör. Samtidigt fungerade han ett par
år som rationaliseringsingenjör vid Asea Electric
Ltd. i Walthamstow. Ar 1940 efterträdde han
brodern Karl Erik som överingenjör och chef för
Ludvikaverken och kom slutligen sju år senare till
Västerås som chef för produktionen vid Aseas samtliga
verkstäder. Vice verkställande direktör i företaget
blev han 1954.
Dessa korta data vittnar om ett verksamt liv, men
Sven Erik hann med mycket, och hans intressen
omspann många områden. Som tekniker gjorde han
sina största insatser på rationaliseringsfältet, i första
hand naturligtvis vid det egna företaget. Men han
delade villigt med sig av sitt kunnande och sin
erfarenhet bl.a. i Arbetsledareinstitutet,
Arbetsstudie-rådet och Mekanförbundet. I
Ingeniörsvetenskaps-akademien blev han ledamot 1948 och nedlade inom
dess avdelning för produktions- och fabrikstekniska
vetenskaper ett uppskattat arbete.
Utbildningsfrågorna var också föremål för hans
livliga intresse. Han satte i gång lärlings- och
verkstadsskolor, i Ludvika var ban ordförande i
lärlings-och yrkesskolstyrelsen och i Västerås den drivande
kraften bakom tillkomsten av den
produktionstekniska linjen vid tekniska läroverket. Han hade tid
med flera kommunala uppdrag i Ludvika och satt
några år i landstinget i Västmanland.
I sin målmedvetenhet kunde väl Sven Erik
understundom förefalla något kärv, men han var en fin
och tillbakadragen natur utan sinne för yttre
utmärkelser. Han var en sann vän och ett pålitligt
stöd för sina medarbetare. Sin fritid ägnade han
mest åt familjen, och släktforskning var kanske
hans enda hobby.
Sven Erik är borta, men minnet av honom och
hans gärning kommer att leva länge i vida kretsar.
Halvard Liander
1324 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
