Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Mätning av vägmaterials nednötning, av Pontus Ljunggren - Finländska företagsledares utbildning, av WS - Världens största hjuldäck - Svärd blir plogbillar - Einsteins speciella relativitetsteori skall provas - Rökgaskorrosion vid oljeeldning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gefär den typ som representeras av 1, 2 och 5,
är mycket känsligt för mekanisk bearbetning,
och att även förhållandevis lindriga
behandlingar kan ge upphov till en icke oväsentlig
ökning av den tjälfarliga fraktionen.
Som redan nämnts visar den obehandlade
moränen i en dominans för skiffermaterial inom
fraktionen 0,06—0,2 mm, och denna
skifferdominans bytes vid vibrering av provet i en
kvarts-fältspat-dominans. Inom de sorterade
materialen föreligger redan i obearbetat
tillstånd inom denna kornstorleksgrupp en klar
dominans för kvarts-fältspat, och denna
dominans ändras ej under de olika
laboratorieförsöken. En likhet däremot mellan osorterat
material (morän 1) och vattensorterat material
(grus 5) är att även det sistnämnda med
ökande intensitet hos genomarbetningen ger
upphov till en ökande halt av finfraktion,
innebärande att tjälkänsligheten ökar med
behandlingsintensiteten.
Tillämpning på fältförhållanden
Erfarenheterna från de pågående
laboratorieförsöken kan ännu ej direkt överföras på
fältförhållanden, men några synpunkter skall dock
framhållas. Den alltmer ökande belastning som
våra vägar utsättes för har gjort att
gränsdragningen för tolererbar halt av tjälskjutande
fraktion i det i vägkroppen ingående
råmaterialet fått en allt större betydelse. Ett under
normala fall icke tjälskjutande material kan
under ogynnsamma förhållanden visa
tjälskjutande tendenser. Om nu ett råmaterial
användes, som består av mjukare korn eller av en
blandning av hårda och mjukare korn, så kan
detta material vid torrsiktning ge en siktkurva
av karaktär "icke tjälfarligt".
Genom olika slag av omild behandling, t.ex.
vältning eller vibratorkomprimering, sker en
viss nednötning av de mjukare kornen, varvid
risk föreligger att det icke tjälfarliga
materialet lokalt överförts i mer eller mindre
tjälfarligt material, att alltså gränsen för
tjälfar-lighet överskridits. För ett sådant råmaterial
innebär varje intensivare genomarbetning en
viss förändring i kornstorleksfördelning, i
riktning mot ökad finfraktion. I denna
undersökning har skiffer, kalksten och lösare
sandsten satts som representanter för de mjuka
kornslagen, men även andra, lätt
sönderdelba-ra bergarter och mineral finns
(glimmerskiff-rar, vissa grönstenar, etc.; glimrar,
hornblände, etc.), vilka kan ge upphov till liknande
fin-fraktionsökning vid genomr.rbetning av
råmaterialet. En undersökning av
nednötningsgra-den genom standardiserad
undersökningsmetodik av morän- och grusjordar av olika
karaktär och olika bergartssammansättning skulle
kunna ge en upplysning om deras olika
nednöt-ningsegenskaper.
Här har berörts den inverkan som omild
behandling av råmaterialet under själva
vägbyggnationen kan ha på kornstorleksfördelningen.
Det finnes emellertid även en långtidsnötning,
vilken är betydligt svårare att undersöka,
nämligen den som beror på vägkroppens elasticitet
och belastning av tyngre trafik. Vägkroppens
små rörelser, när tyngre trafik passerar,
innebär att kornen utsätts för en svag nötning
mot varandra. Rörelserna kan utlösas efter
hu-vudgnidytor eller som en mycket svag rörelse
hos hela vägkroppen. Speciellt när det gäller
en intensivare tyngre trafik som går fram över
en mera elastisk vägkropp kan lokalt en icke
obetydlig ökning av finfraktionen tänkas ske
om materialet innehåller nötningskänsligare
korn, och detta kunde då resultera i att
gränsen för den tolererbara halten av tjälskjutande
fraktion lokalt överskredes.
Finländska företagsledares utbildning. Ett
statistiskt porträtt av den svenske storföretagsledaren
tecknades 1958 på basis av en av G Malmenström
och Bo Wiedenborg utförd undersökning (Tekn. T.
1959 s. 250). En i viss mån liknande undersökning
har nu utförts i Finland, där man granskat bl.a.
utbildningsnivån hos de verkställande direktörerna
i 720 av de största företagen i landet sådan den
var 1952. Företagen har man uppdelat i tre grupper:
industri, handel och samfärdsel samt kreditinstitut.
Inom industrigruppen hade av de 304 direktörerna
64 «/o studentexamen eller akademisk slutexamen
(55 %), varav 28 °/o var högskoleingenjörer. I
gruppen handel och samfärdsel, där 329 direktörer deltog
i undersökningen, hade endast 37 °/o studentexamen
eller akademisk slutexamen (27 "/o), varav 6 °/o
diplomingenjörer. Av de 87 direktörerna i
kreditinstitut hade däremot icke mindre än 96 °/o
studentexamen eller akademisk slutexamen (85 "/o), varav
överraskande nog 3 o/o var högskoleingenjörer.
Ju större företaget var, desto högre var
direktörens grundutbildning. Liksom vid den svenska
undersökningen har man även kunnat konstatera att
de akademiskt bildade bland cheferna har ökat
markant under de senare åren; avancemang av typen
"från springpojke till direktör" är numera mycket
ovanliga. Slutligen har man kunnat fastslå en
tydlig tendens hos företagen att övergå till
"yrkesdirektörer", som icke rekryteras från de kretsar som
äger företagen, utan sköter chefskapet som avlönade
förtroendemän (Teknillinen Aikakauslehti 1959
s. 735). WS
Världens största hjuldäck är över 3 m högt och
1,13 m brett och kostar 75 000 kr. Det väger 2 t,
med fälg (diameter 1,14 m) 3 t.
Svärd blir plogbillar. I Helsingfors-Otnäs vid
Tekniska Högskolans nybyggda avdelning för
teknisk fysik använder man som strålskydd för
radioaktiva preparat stålcylindrar avsågade av
utrangerade kanonrör.
Einsteins speciella relativitetsteori skall provas
genom jämförelse av en atomklocka, placerad i en
jordsatellit, med en atomklocka på jorden.
Atomklockorna är ammoniakmaser i vilka ammoniaken
är gjord av kväve 15 för uppnående av så konstant
energi som möjligt.
Rökgaskorrosion vid oljeeldning har man i en
anläggning kunnat minska till hälften genom
insprutning i rökgaserna av en 15 %
natriumkarbonat-lösning före luftförvärmaren.
1340 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
