Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 2 - Bergtrycket i Kiirunavaara, av Imre Hansagi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergtrycket
i Kiirunavaara
Bergsingenjör Imre Hansagi, Kiruna
Brytningsnivån i Kiirunavaara sjunker med ca
12 m/år. Trots att praktiskt taget inget farligt
bergtryck ännu märks i gruvan, är det aktuellt
att undersöka bergtrycksförhållandena även
med hjälp av matematiska beräkningar,
eftersom det nuvarande "bergtrycksfria" läget
upphör tidigare än vad man i allmänhet föreställer
sig.
De hittills utförda bergtrycksmätningarna
(1958—1959) av professor N Hast
genomfördes ned till 420 m nivå. Tämligen enkla
matematiska beräkningar möjliggör bestämning av
bergtrycksförhållandena djupare ned i det
orörda berget med en noggrannhet, som i
praktiken är tillräcklig för den långsiktiga
anläggnings- och brytningsplaneringen.
m
Djup
Fig. 1. Största bergtryck vid olika djup på bergmantelytan hos ett schakt
med cirkulärt tvärsnitt;– gråberg med densiteten 2,7 t/m’,––malm
med densiteten 4,5 t/ms.
622.83(488)
Spänningar på bergrummets mantel
De följande bergtrycksberäkningarna har gjorts
under förutsättning att berget är elastiskt,
homogent och isotropt, att Hookes lag gäller, att
schakten är vertikala med cirkulärt tvärsnitt
och att orterna är horisontella med cirkulärt
tvärsnitt. Det är känt att dessa förutsättningar
icke uppfylls i naturen och att
bergtrycksförhållandena i verkligheten alltid blir
ogynnsammare än de teoretiskt beskrivna.
De spänningar som verkar på mantelytan av
ett bergrum karakteriseras av följande uttryck:
2 Hy
vertikalt schakt o =
horisontell ort
horisontell ort
Hy
Hy
■ (3m - 4)
• (m - 4)
(1)
(2)
(3)
m — 1
där o är tryckspänning, — o dragspänning, H
djupet under markytan, m Poissons tal samt
7 = o<7/9,8065 (kp/m3) med bergets densitet g
och tyngdaccelerationen g.
Införs beteckningarna:
l’st: il
erhålles:
m — 1
: T01
3m —4 m
-~T ; L>ort —
m — 1
O sch = H -y-Tsch
G ort = H y- T ort
aort — H ■ y • Don
(4)
(5)
(6)
(7)
Poissons tal m är större än 2, eftersom det för
det hydrostatiska spänningstillståndet är 2.
Som framgår av ekv. (4) är då 0 < Tsch 2,
2 T ort < 3 och —2 < Bort < 1. Används dessa
gränsvärden i stället för det i allmänhet ej
noggrant kända Poissons tal, erhålls för varje
spänningstillstånd två värden, vilka betecknar
det gynnsammaste och det ogynnsammaste
läge som kan råda i praktiken.
Bergtrycket och djupet
Om bergets tryckbrottgräns förutsätts vara
3 000 kp/cm2, finner man enligt ekv. (5) att
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
