Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 3 - Ritningsförenkling, av Leif von Krogh och Lars Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L von Krogh
L Walldén
Fig. 1.
Utveckling av
gängritning under de
senaste 60 åren.
Ritningsförenkling
Civilingenjör Leif von Krogh, Västerås, och ingenjör Lars Walldén, Stockholm
Allt större krav ställs på ritningarna med
hänsyn till att de skall vara fullständigt
produkt-specificerande. Man har hittills i stor
utsträckning kunnat lita till upparbetad rutin, gällande
praxis och personalens kännedom om
produkterna och därför kunnat utelämna vissa
beskrivningar. Sålunda anges alltjämt relativt
sällan, att en detalj skall vara gradad. Ej heller
anges fasstorlekar eller små rundningsradier.
Ofta utelämnas också uppgifter om tolerans och
ytjämnhet i de fall man tror att dessa inte
spelar någon roll för funktionen.
På ritningarna måste dock mer och mer
specificeras. Härvid söker man arrangera
uppgifterna så att de väsentliga framträder mest och
så att de underordnade ges en underordnad
placering. Det faktum att fler och fler
uppgifter måste in på ritningarna nödvändiggör att
förenklad ritning tillämpas i större
utsträckning än tidigare. Samtidigt växer kravet på
tydlighet. Med att förenkla avses här inte att
man skall underlåta att ge uppgifter, utan att
man ger dem på ett förenklat sätt. För att
kunna göra detta behövs konventioner om hur
uppgifterna skall uttryckas. Med
ritningsförenkling vill man dels spara tid vid
upprättandet av ritningar, dels förbättra ritningarnas
tydlighet.
Kanske man vill tolka detta så att förenkling
alltid skall tillgripas och alltid drivas långt.
Så är inte fallet. Man måste beakta helhetens
kostnader. Förenklingen skall av
konstruktionskontoren inte drivas så långt att verkstaden får
svårare att tyda ritningsunderlaget.
Vem skall läsa ritningen?
Innan man upprättar en ritning måste man ha
klart för sig vem som skall läsa den. I de fall
man har kundritningar och skisser i broschy-
744.4
rer, dvs. sådana ritningar, som vänder sig till
allmänheten, får man icke driva förenklingen
särskilt långt. Man måste vara säker på att alla
kan tyda ritningen. En sådan mycket litet
förenklad ritning har likheter med en fotografisk
avbildning. Exempelvis bör en ritning till en
broschyr om hushållsapparater återge
detaljerna verklighetstroget. En gänga på en skruv
visas därför lämpligen sågtandad.
Vid blandad tillverkning kan inte
verkstadspersonalen ha detaljerad kännedom om alla
produkters uppbyggnad och funktion. Arbetet
i verkstäderna är numera oftast upplagt så att
en man endast utför vissa operationer i hela
tillverkningsförloppet. Personalen kan därför
icke ta ställning till andra krav än dem som
står på ritningen. Detta nödvändiggör
fullständiga ritningar, men samtidigt också mer
förenklade ritningar. Eftersom ritningen är det
enda arbetaren har att hålla sig till, måste till
hans grundkunskaper höra ingående kännedom
om hur ritningarna skall läsas. Samtidigt som
man förenklar ritningarna måste man alltså
på verkstadssidan förutsätta en ökad kunskap
om ritningsläsning, något som endast kan nås
med planmässig utbildning.
Undervisning i skolor, information i form av
kurser, etc. måste ligga i fas med nyupprättade
ritningsregler, och är alltså ett nödvändigt
komplement till utgiven ritningsstandard.
Olika förenklingsgrader
Förenkling kan drivas olika långt. Man kan
överenskomma om hur t.ex. ett kugghjul skall
ritas med få och enkla linjer och
normalfallet är här att ingen enda kugge illustreras.
För flertalet ofta förekommande
konstruktionselement har man enats om en förenklad
återgivning. Praxis som länge existerat har
bearbetats och upphöjts till standard, t.ex. förenklad
återgivning av gängor, fjädrar och kugghjul.
Vad dessa förenklingsregler har sparat i pengar
kan knappast överblickas.
Den utveckling gängritning genomgått under
de senaste 60 åren framgår av fig. 1. Några gör
sig alltjämt till tolk för den återgivning som
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
