- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - Nya metoder - Kärnkraftdrivna handelsfartyg, av BoJ - Täta volframbeläggningar, av SHl - Neutralisering av förbrukad betsyra, av SHl - STF december - Julförberedelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fartyg, vilka rekommendationer nu skall ratificeras
av Säkerhetskonventionens signatärmakter.

Det blev i samband med konferensen uppenbart
att många av de länder som sysslar med planer på
kärnkraftdrivna fartyg behöver detaljerad ledning
i detta arbete. Lloyd’s har därför nu gett ut
provisoriska klassregler för kärnkraftdrivna fartyg. Dessa
regler behandlar såväl skrov som maskineri och är
utformade så att konstruktörerna skall få frihet att
utveckla sina originalidéer (H N Pemberton i 100 Al
1961 h. 8 s. 4—7). BoJ



december

Täta volframbeläggningar

Enligt en vid National Bureau of Standards och
Bu-reau of Mines utarbetad ny metod för beläggning
med volfram ur gasfas används volframhexafluorid
som utgångsmaterial. Härigenom kan beläggningen
genomföras vid relativt låg temperatur. Metoden
uppges vara lovande för beläggning av
raketmotor-munstycken och kan kanske utnyttjas för
tillverkning av extremt nötningståliga matriser för
metallbearbetning.

Vid bara 480—650°C kan man erhålla täta
beläggningar med 3 300°C smältpunkt. Deras renhetsgrad
är 99,99 %, och de är fullständigt fria från porer
vilket inte är fallet för volframskikt anbringade
enligt andra hittills kända metoder. Man kan belägga
såväl metaller som keramik med en hastighet av
25 [im volfram per minut.

Det föremål som skall volframeras placeras i en
cylinder av keramik, och en vätgasström leds
genom den. Temperaturen höjs till 480°C och
volframhexafluorid förs in. När gasblandningen träffar det
heta arbetsstycket fälls volfram ut på det, medan
det samtidigt bildade fluorvätet spolas bort av
vätgasen (Chemical Engineering 12 juni 1961 s. 90). SHl

Neutralisering av förbrukad betsyra

Förbrukad betsyra, järnhaltig svavelsyra, fraktas
nu med en specialbyggd, traktordriven tankvagn
från Bultfabriks AB, AB Kanthal och Ramnäs Bruks
AB till en neutraliseringsstation vid Hallstahammar
sopstation. Här blandas syran med kalkslam i en
särskild behållare, varvid en trögflytande massa av
kalciumsulfat erhålls; den förs med en skrapa till
upplagsplatsen där plats finns för åtminstone 25 år.

Genom användning av en specialkonstruerad
blan-dare kan syran neutraliseras utan tillsats av vatten,
varigenom sådant inte behöver avlägsnas efter
reaktionen. Den nya metoden är därför enligt uppgift
både billigare och enklare än den tidigare
tillämpade. Biandaren har konstruerats av Bertil Larsson
vid Kanthals centrallaboratorium under medverkan
av Rune Johansson.

I neutraliseringsstationen finns fyra behållare för
betsyra, var och en rymmande 10 m3, i en uppvärmd
lokal under jord. Vid neutraliseringen används
"karbidkalk" som erhålls som biprodukt vid
framställning av acetylen ur kalciumkarbid. Den
levereras från gasverken i Västerås, Eskilstuna och
Uppsala, vilka tidigare haft svårigheter med att bli av
med kalken.

Kalkslam och syra pumpas till biandaren med
specialpumpar som kan regleras så att rätt avvägda
mängder av materialen bringas att reagera.
Anläggningen innehåller två blandare med tillhörande
pumpar; i var och en kan 3 ma/h syra neutraliseras.
Neutraliseringen går mycket snabbt. Den erhållna
gipsmassan rinner ut genom ett grovt rör och tas
emot av skrapan strax utanför stationens vägg
(Bultpressen dec. 1961 s. 12—13). SHl

Julförberedelser

Julfirandet i STF:s krets inleddes av Sveriges
Lantmätareförening som kallade till kalkonmiddag
tisdagen den 5 december under mottot "När bjöd Ni
Er fru på middag sist?". Lucia högtidlighölls av
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst lördagen den
9 december med glögg, supé, dans och
artistuppträdande. Svenska Arkitektföreningen avhöll trots
tidigare dementier julsammanträde den 11 december
med, utom L., g. samt s., även sheriffer, tärnor,
vasariddare, boskap (?), stjärngossar, cowboys,
pangbrudar m.m.

Med ett besök på Moderna Museet tisdagen den
12 december sade sig Avdelningen för Grafisk
Teknik avsluta årets verksamhet. Medlemmarna fick
ta del av en intressant visning av modern konst
under Carlo Derkerts inspirerande ciceronskap. Även
om samtliga kanske inte var beredda att helt
acceptera som konst allt som visades, fick man dock en
utmärkt inblick i och förklaring till stilar och
strömningar inom 1900-talets konst. Carlo Derkert
kunde glädja sig åt alt lyckas med att få de flesta
"att känna med kroppen och inte med knoppen".
Julmiddag med klappar utgjorde kvällens
materiella utbyte.

Samma kväll samlades Sifeo på Operan. Ca 70
deltagare rundvandrade bakom scenen och studerade
operateknik, operaanalys samt operakalkyl, åt
därefter på Operagrillen och såg till slut Gerd
Andersson m.fl. i baletten Törnrosa.

Även Mekanik hade valt tisdagen den 12 december
för sitt julsammanträde. Delta innehöll middag,
utdrag ur Torsten Althins oskrivna (?) memoarer
samt till sist S:tæ Luciæ Jubileumsordenskapitel.

SKR och Bergsmannaföreningen visade film och
sångarlävlade på sin julsammankomst (med L.)
onsdagen den 13 december och SER åhörde ett kåseri
av Sten Söderberg om de gamble naturvetare och
vi fredagen den 15 december (utan L.).

Vad man först lägger märke till när man studerar
de gamles verksamhet är att de täckte ett mycket
stort fält; dagens specialisering var dem helt
främmande. Män som Polhem, Torgny Bergman och
Wilke, som vi i första hand känner som
uppfinnare och vetenskapsmän, visar sig vid närmare
studium inte bara framstående inom många tekniska
områden utan även bedrivande rent humanistisk,
för att inte säga klerikal verksamhet. Samma är
förhållandet med män som Stjernhjelm som vi lär
känna i litteraturhistorien, men som också var en
god ingenjör och t.ex. införde decimalkommat i
Sverige.

Är det möjligt för en specialist i dagens samhälle
att med framgång ägna sig åt mer än ett
verksamhetsfält? Söderberg tyckte sig kunna konstatera att

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free