Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - STF december - Atomenergi i det svenska kraftsystemet - Böcker - Blanketteknikens grunder, av Olof Forsselius - Kemiska räkneexempel, av SHl - Bakom TV-rutan, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna bedöma investeringar kontra driftkostnader.
I utredningen hade man tagit hänsyn till enbart tre
kraftkällor, vattenkraft, atomkraft och konventionell
värmekraft. Det efterlystes, om det inte skulle vara
fördelaktigt med ytterligare typer av värmekraft t.ex.
gasturbiner. Vidare framhölls att man fick den
bästa översikten då man i ett skiktat kraftsystem tog
hänsyn till kraftkällor av olika åldrar.
Margen från Atomenergi visade en bild över
anläggningskostnader per kW för olika utländska och
svenska projekt. Vid stora atomkraftverk tycktes
det vara möjligt att nå en lägsta anläggningskostnad
av ca 1 000 kr/kW. Utredningen hade givit en
intressant aspekt, då det gäller installation av
värmekraft överhuvud taget, nämligen att man inte bör
vänta för länge att installera värmekraft i större
skala, då man senare skulle ha svårt att nå en
optimumpunkt för ett Irekomponentsystem. Det
påpekades, att vid utbyggnad av kraftsystemen man även
måste ta hänsyn till effektbehovet och inte enbart
till energibehovet.
I och med att Ragnar Liljeblad förklarade, att det
svenska atomkraftsystemet inte längre ser så
hopplöst ut, förklarades diskussionen avslutad.
• •
böcker
Blanketteknikens grunder. Kort handledning för
självstudier och kurser, av Gunne Nyberg.
Tek-nografiska Institutet, Stockholm 1959. 58 s., 51
fig. 6,80 kr.
Blanketter — blotta ordet väcker ofta olustkänslor
— och epitet som blankettraseri och pappersexercis
klistras okritiskt men gärna på varje form av
blan-kettrulin.
Gunne Nyberg är en kämpe, gammal i gamet i
kampen för en sanering av det blankettvirrvarr,
som onekligen finns, och vill med denna sin bok
lämna ytterligare ett bidrag till ämnet
blankettkunskap.
Förf. går med sedvanlig ackuratess till verket,
varom inte minst bokens digra sakregister bär vittne.
Trots det ringa formatet är boken förvånansvärt
innehållsrik. Praktiskt taget alla fundamentala data
en blankettkonstruktör har att ta hänsyn till finns
med. Det är ej endast förenkling av format,
blanketter, språk och skrivsätt som behandlas, utan förf.
redogör även ingående för mångfaldning,
blanketttillverkning, blankettsamverkan m.m. En
omfattande litteraturförteckning visar den mera vetgirige
vägen till kompletterande studier.
Förf. är ambitiös, kanske rent av i alltför hög
grad. Det måste ju dock vara förf:s avsikt att
boken skall vara ett hjälpmedel även för dem som
mera sporadiskt sysslar med blankettfrågor. Denna
kategori "blankettkonstruktörer" är ovedersägligen
den största. De krav som förf. ställer på
blankettmannens kunskap om sättarens arbetsmateriel är
från denna synpunkt litet väl rigorösa.
Den känsla läsaren erhåller att vissa partier
gränsar till ett visst mått av pedanteri lättas upp av
rikligt förekommande och omsorgsfullt utförda för-
tydligande illustrationer. Det utmärkta
bildmaterialet i förening med den rediga systematiken i
rubriksättningen ger en utmärkt kombination av lärobok
och handbok.
Förf:s motto att en rätt utarbetad blankett i ett
rätt utarbetat system som "hänger ihop"
underlättar, leder och stadgar händelseförloppet är väl värt
att beaktas i vidare kretsar. Olof Forsselius
Kemiska räkneexempel, av Klas Dihlström.
Svenska Bokförlaget, Stockholm 1961. 47 s.
4,80 kr.
Exempelsamlingen är avsedd för realgymnasiet. Den
inleds med definitioner och innehåller exempel på
beräkning av ett ämnes sammansättning ur dess
formel och omvänt formeln ur uppgiven
sammansättning, uppställning av reaktionsformler,
omsättning vid kemiska reaktioner, kemisk jämnvikt,
frys-punktsnedsättning och kokpunktsförhöjning. Vidare
innehåller den svar till exemplen, en förteckning
över konstanter, som behövs vid räkningarna, en
atomviktstabell och fyrställiga logaritmer.
Varje avsnitt inleds med en kort repetition av den
teoretiska grund, på vilken man måste bygga vid
problemens lösning, och med några helt
genomräknade exempel som förklarande mönster. Exemplen
är utmärkta; räkningarna är utförda på ett klart
och mycket lättbegripligt sätt. Övningsexemplen
förefaller synnerligen väl valda. De inledande
anvisningarna borde dock i flera fall ha gjorts
lättfattli-gare, även om detta kostat något mera utrymme.
Att mol är ett mått på vikten av ett ämne framgår
tydligt av definitionen. Man kan fråga varför förf.
använder "=" i stället för "är" i löpande text. I
fortsättningen tycks emellertid en mol betraktas
som något slag av ämnesklump analog med t.ex. ett
äpple, eftersom förf. talar om antal moler i stället
för mängd eller vikt i mol. "Hur många moler är
36 g beryllium?" bör t.ex. vara "Vad är vikten i mol
av 36 g beryllium?" Som måttenhet bör mol inte ha
pluraländelse ("moler"); man säger t.ex. inte "flera
metrar". Förf. använder ibland ändelse och ibland
inte, vilket förefaller inkonsekvent.
Bland formlerna på s. 2 förekommer bl.a. "mol =
gram
=——-——-— "vilket är inkorrekt. Det borde stå:
tormelvikt
■ v’kt i gram w , ,,
vikt i mol = —–-———. Motsvarande galler for
formelvikt
t.ex. "mol = molaritet • liter" som bör vara vikt i
mol = molaritet• (volym i liter). Bland förkortade
måttenheter förekommer "atm" som enligt SIS skall
vara at. En inkonsekvens är att gram men inte liter
förkortas. SHl
Bakom TV-rutan, a v D G Fink & D M Lutyens.
"Prisma", Biblioteksförlaget, Stockholm 1960.
128 s., ill. 4,50 kr.
Boken ingår i den amerikanska serien "Science
Study Series" som av förlaget överflyttats till
svenska. Av författarna är D G Fink en i USA känd
radioexpert och tidigare chefredaktör för tidskriften
Electronics.
Volymens relativt låga pris har väl medför att
arbetet med granskning och med t.ex. bildmaterial
tagits tämligen lätt. Frågvärt är om t.ex. den använda
terminologin är acceptabel i alla stycken. Kan
boken bidra till att vända den breda allmänhetens och
ungdomens intresse mot i detta fall vad som finns
bakom TV-rutan i stället för mot de blod- och
sexdrypande pang-pang- och rymdberättelserna eljest
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
