Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Dieseldrivna bilars avgaser, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dieseldrivna bilars
avgaser
621.43.019.9
Dieseldrivna bilars avgaser innehåller mycket
mindre koloxid än bensindrivna bilars men
något större mängd kväveoxider och
aldehyder samt under vissa förhållanden större
mängd rök. Den sistnämnda beror i regel på
felaktig inställning av bränslepumpen för övre
varvtalsgränsen ("rökgränsen").
Kväveoxiderna är långt mindre giftiga än koloxiden, men
i koncentrationer över 0,0005 % i luften retar
de munnens och strupens slemhinnor samt
ögonen. Aldehyderna, särskilt formaldehyd, är
huvudorsak till den för de flesta människor
obehagliga och irriterande avgaslukten.
Omfattande undersökningar av luftförorening
genom bilmotorers avgaser vid körning under
vanliga förhållanden gjordes 1957 i USA av
Chicago Transit Authority. Dieselavgasernas
"lukt- och retningsstyrkor" har också
undersökts av General Motors forskningsavdelning.
Avgaser från motorer av olika typer
Vid Chicago-undersökningarna1 användes ett
antal likadana bilar, drivna med jämförbara
förgasar- och dieselmotorer. De förra kördes
med bensin eller propån (gas). I USA, där
gas-drivna motorer är rätt vanliga, anses deras
avgaser vara mindre riskabla eller åtminstone
Tabell 1. Sammansättning hos avgaser från
diesel-, bensin- och propandrivna bilar
Koloxid Kväve- Formal- Kolväten
oxider dehyd
vol-% vol-% vol- % vol-%
Tomgång
Diesel ..... 0,0 0,0059 0,0009 0,0390
Bensin .... 11,7 0,0033 0,0030 0,4830
Propån .... 5,1 0,0047 0,0030 0,2410
Acceleration
Diesel ..... 0,005 0,0849 0,0017 0,0210
Bensin .... 3,0 0,1347 0,0016 0,0960
Propån .... 3,5 0,1290 0,0018 0,0390
Sträckkörning
Diesel ..... 0,0 0,0237 0,0011 0,0090
Bensin .... 3,4 0,0653 0,0007 0,0390
Propån .... 1,75 0,2052 0,0023 0,0330
Motorbroms-
ning
Diesel ..... 0,0 0,0030 0,0029 0,0330
Bensin .... 5,5 0,0018 0,0286 1,6750
Propån .... 4,2 0,0056 0,0172 1,9030
mindre obehagliga än både diesel- och
bensinmotorers. Man ville utreda, om så var fallet.
Bilarnas driftförhållanden var så lika som
möjligt; de kördes lika långa tider i tomgång,
med acceleration, vanlig sträckkörning och
motorbromsning. Avgasernas sammansättning vid
de olika driftförhållandena och
beståndsdelarnas totala mängder bestämdes (tabell 1 och 2).
Av resultaten framgår att de propandrivna
motorerna ger ca 50 % mindre koloxid i
avgaserna än bensinmotorerna och att dessa
förgasarmotorer ger 100 respektive 50 gånger så
mycket koloxid i avgaserna som
dieselmotorerna. De senare ger mätbar mängd koloxid
bara vid acceleration och ungefär hälften så
mycket kolväten som förgasarmotorerna men
mer kväveoxider och formaldehyd än dessa. Av
tabell 1 framgår att kolväten ingår särskilt vid
motorbromsning. Olikheterna mellan
motortyperna i sistnämnda fall beror tydligen på
sättet för bränsletillförseln. Dieselmotorns
bränslepump stryper tillförseln vid motorbromsning
i olikhet med förgasare.2
Avgasernas lukt- och retningsstyrka
Alla mätningar av lukt- och retningsstyrka
måste grundas på subjektiva metoder, eftersom
luktsinnet utnyttjas som reagens. Man skiljer
mellan luktens kvalitet och styrka samt mellan
den av luktämnena orsakade retningens
(irritationens) kvalitet och styrka. Med luktens
kvalitet avses olika lukter, såsom blomdoft,
parfym, svavelväte, sur lukt etc., och med
retningskvalitet menas angrepp på slemhinnorna
i näsa, svalg och strupe, lungor, ögon etc.
Vid General Motors försök med dieseldrivna
bilars avgaser har man inskränkt sig till
bestämning av lukt- och retningsstyrka enligt
särskilt uppställda värderingsskalor (tabell 3).
Avgaserna från dieseldrivna bilar och i
mindre grad även från andra motorfordon har ju
en tämligen karakteristisk lukt, dvs. med en
ganska ensartad kvalitet men med större eller
mindre lukt- och retningsstyrka.
Vid undersökningar av den aktuella typen
brukar man tillämpa tre olika förfaringssätt.
Vid "tröskelmetoden" undersöker man
luktämnena, i stigande grad utspädda med t.ex. ren
luft, tills man har funnit den utspädning,
tröskelvärdet, vid vilken lukten är nätt och jämnt
märkbar. Den relativa luktstyrkan hos t.ex.
avgaser uppskattas genom jämförelse av deras
tröskelvärden.
Tabell 2. Avgasbeståndsdelarnas mängder per
timme vid körning lika långa tider enligt de
fyra sätten
Koloxid Kväve- Form- Kolväten*
oxider aldehyd
1/h 1/h 1/h kg/h
Dieselmotor 57 154 6,8 2,15
Bensinmotor 5 500 110 4,8 5,60
Propanmotor 2 730 140 3.1 2,60
* i ång- och droppform
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
