Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Dieseldrivna bilars avgaser, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aldehydhalt
vo/%
0 O 25 50 75 100%
Molorbelastninq
Fig. 3. Inverkan av dieselmotorers varvtal och
belastning på avgasernas aldehydkoncentration vid
- 800 Hm, –- 1 200 rim och ... 2 000 Hm.
styrka under lika driftförhållanden liten trots
att den senare motorn gav en betydande mängd
avgasrök vid 75—100 % av full belastning.
Det behöver alltså inte nödvändigt vara ett
samband mellan lukt och rök i dieselavgaser.
Rökbildningen beror oftast på felinställning
av den varvtalsbegränsande regulatorn för
in-sprutningspumpen. Det sägs att förarna eller
ägarna av dieseldrivna lastbilar och bussar
brukar bryta förseglingen av inställningen vid
"rökgränsen" för att erhålla större effekt hos
motorn3, ett tillvägagångssätt som borde kunna
hindras eller försvåras genom lämpliga
anordningar.
Tidigare undersökningar har visat att
mängden aldehyder i avgasen, särskilt vid
tomgång, växer med sjunkande cetantal hos
bränslet och avtar med stigande cetantal. Detta har
i viss mån bestyrkts genom General Motors
undersökning.
Försök har också gjorts med bränslen, inne-
Tabell Smörjoljors inverkan på dieselavgasers luktstyrka
enligt skalan i tabell 3
Provbetingelser Uppskattning av luktstyrka
Varvtal r/m Belastning % [-Utspädningsförhållande-] {+Utspädnings- förhållande+} för avgasen Mineralolja [-Polyal-kylen-glykol-olja-] {+Polyal- kylen- glykol- olja+} Diester olja
700 33 0,20 2,9 3,2 2,7
1 200 67 0,20 3,1 3,5 2,8
2 000 100 0,20 3,1 3,9 3,6
hållande 0,72, 0,48 och 3,31 % svavel. Ingen
påtaglig skillnad mellan de båda bränslena med
lägre svavelhalt iakttogs, men bränslet med den
högre svavelhalten gav avgaser med märkbart
högre värden på lukt- och retningsstyrkan.
Prov med olika mineralsmörjoljor gav inga
skillnader hos avgaserna, men prov med
syntetisk smörjolja visade att smörjmedlets natur
kan inverka märkbart, tabell 4.
Genom en av Pennsylvania University
föreslagen metod* för blandning av insugen luft och
lätt brännbar gas, t.ex. propån ("fulmigation"),
avser man att underlätta fullständig
förbränning på de ställen i förbränningsrummet där
betingelserna är ogynnsamma. Vid prov med
metoden kunde ingen märkbar verkan på
avgaserna konstateras.
Hur avlägsna eller minska avgaslukten!
Man kan tänka sig att avlägsna eller minska
avgasernas lukt genom att använda
förebyggande medel, fysikalisk eller kemisk rening eller
luktmaskering. Bland de förebyggande medlen
kan nämnas användning av en så stark motor
att den bara sällan behöver köras med full
belastning. Detta kan tillämpas t.ex. för
stadsbussar. Radikala förändringar av
bränslekvaliteten kan tänkas bidra i mindre grad.
Mekaniska renare av olika slag, t.ex. med
glasull, har visat sig ganska effektiva i vissa fall,
men de är dyra i anskaffning och ganska
kort-livade. Adsorberande filter, t.ex. aktivt kol, har
också visat sig effektiva, men de är
skrymmande och dyrbara.
Apparater för katalytisk förbränning i
utloppsröret är effektiva och utnyttjas numera
rätt ofta för bensinmotorer i USA (Tekn. T.
1960 s. 1287). Vid användning för
dieselmotorer, vilkas avgaser har relativt låg temperatur,
måste avgaserna förvärmas vilket blir dyrt, i
synnerhet om dieselolja utnyttjas som bränsle.
Hall kväveoxider
vol-’/.
Qio –
O,os
Q06
Qot
0,02
0 0 25 50 75 100 V.
Molorbelastninq
Fig. 4. Inverkan av dieselmotorers varvtal och
belastning på avgasernas halt av kväveoxider vid -
800 Hm, – - 1200 rim och ... 2 000 rim.
(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
