Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Böcker - Strålskyddsfysik, av Carl-Eric Holmquist - »Järnlistan 1962» - Svenska Siemens AB - Chemische Werke Hüls AG - Hottinger Messtechnik - Händelser - Sydsvenskt näringsliv vill samarbete med LTH - STF uppvaktar statsministern i nödlärarfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känner några säkra, slutliga disponeringsplatser för
denna typ av aktivitet, tror jag, att man i
allmänhet överdriver de tekniska svårigheterna med
garanterad förvaring av detta högkoncentrerade avfall.
Det är i stället troligt, att det är den långlivade
delen av det lågaktiva avfallet som kommer att
ställa till bekymmer. Det kan och måste av
ekonomiska skäl släppas ut i kontrollerade mängder
med luft och vatten från stationerna. Den totala
effekten av t.ex. ^Kr och 3H-utsläppen vid global
användning av kärnkraft drabbar då flera människor
än det väl innehållna, högaktiva avfallet.
Litteraturförteckningen är ej helt modern. Nya
upplagor av amerikanska vetenskapsakademins och
engelska medicinska forskningsrådets
strålskyddsrapporter har utkommit förutom ett flertal verk om
avfallsdisponering. Carl-Eric Holmquist
"Järnlistan 1962", utgiven tredje året i följd av
AB Odelberg & Olson, Stockholm, är en 36-sidig
specialkatalog över det järnsortiment som företaget
normalt för i lager. På lagerprogrammet har man
nu tagit upp det svetsbara armeringsstålet Ks 40 S,
rostfri plåt och kallformade profiler.
Svenska Siemens AB, Stockholm, ger i
"Halbleiter-Datenbuch" (270 s., ill.) på tyska tekniska data över
halvledarkomponenter tillverkade av Siemens &
Halske AG, Wernerwerk für Bauelemente. I boken
"Halbleiter-Schaltbeispiele" (98 s., ill.) ges exempel
på kopplingskretsar i vilka halvledarkomponenter
ingår.
Chemische Werke Hüls AG, Mari, Kreis
Recklinghausen, som i Sverige representeras av A
Johnson & Co, Malmö, har givit ut broschyrerna
"Gra-nulate aus Hüls" (21 s., 9 tab.), "Vestopal" (51 s.,
ill.) och "Vestyron" (50 s., ill.). Granulaten är
poly-vinylklorid (Vestolit), polystyren (Vestyron) och
linjära polyolefiner (Vestolen). Vestopal är
kombinationer av omättade polyestrar med styren.
Hottinger Messteehnik, Darmstadt, som i
Sverige representeras av Elektriska Instrument AB
Elit, Stockholm, beskriver på tyska en av företaget
utarbetad metod för nomografisk analys vid
töj-ningsmåtning med sammansatta givare
(rosettgivare) i ett tekniskt meddelande TM-02.
Sydsvenskt näringsliv vill samarbete med LTH.
Inom Skånska Ingenjörsklubben diskuterar man
riktlinjerna för den kommitté för samarbete mellan
Lunds Tekniska Högskola och sydsvenskt
näringsliv, vilken har föreslagits av ordföranden i
Organisationskommittén för LTH, direktör Hjalmar Olson.
Man har för ändamålet bildat en arbetsgrupp med
representanter från, utom klubben, Skånes
Handelskammare och Lunds Universitet.
Arbetsgruppen består av tekn. dr Ernst Wehtje
(ordförande), hovrättsrådet Sven Hammarskiöld,
professor Philip Sandblom, direktör Per Stenberg,
disponent Ulf Widerström och civilingenjör Yngwe
L Ferdell samt disponent Axel Laudon
(verkställande ledamot) och byrådirektör Lars Ingvar
(sekreterare) .
STF uppvaktar statsministern i
nödlärarfrå-gan. Svenska Teknologföreningen uppvaktade den
25 januari 1962 statsministern med anledning av
de åtgärder som Ecklesiastikdepartementet och K.
Överstyrelsen för Yrkesutbildning har föreslagit för
snabbutbildning av gymnasieingenjörer till lärare
vid de tekniska läroverken (Tekn. T. 1961 s. 1274;
1962 s. 80).
Föreningen framhöll inledningsvis, att den anser
den pågående utbyggnaden av de tekniska
läroverken vara synnerligen angelägen ur såväl samhällets
som industrins synvinkel. Den nu av
skolmyndigheterna tyvärr alltför sent uppdagade lärarbristen
kan medföra en i och för sig ytterst beklaglig
upp-bromsning av expansionstakten, men denna
situation bör icke tas till intäkt för oöverlagda
panikhandlingar.
Det förslag till lärarutbildning, som framlades av
Överstyrelsen för Yrkesutbildning den 26 oktober
1961 och som nu i bearbetat skick underställes
Riksdagen för avgörande, måste anses ha tillkommit
genom en serie avsteg från hävdvunnen praxis i svensk
statsförvaltning. Sålunda tillsatte
Ecklesiastikdepartementet en utredningsman för att utarbeta en
detaljerad lösning av överstyrelsens förslag utan att
avvakta remissvaren på överstyrelsens promemoria.
Det bör påpekas att flera av remissvaren, bl.a.
STF:s och Sveriges Industriförbunds, innehöll
yrkanden på en allsidig snabbutredning av frågan och
i avvaktan därpå uppskov med de föreslagna
åtgärderna. Utredningsmannens rapport utsändes icke på
remiss till berörda myndigheter och organisationer.
Som beställningsarbete betraktad — med den snäva
målsättningen att snarast konkretisera en detaljplan
för överstyrelsens ursprungliga förslag — saknar
utredningsmannens rapport ingalunda förtjänster.
Utredningsmannen synes dock beklagligtvis ha helt
avhänts möjligheten att penetrera andra tänkbara
lösningar, syftande till att snabbt lindra lärarbristen.
Likaså saknas i direktiven helt den attack på
problemet som åtminstone för en tekniker borde ligga
närmast till hands, nämligen att utreda orsakerna
till den uppkomna bristsituationen.
I sitt remissvar (Tekn. T. 1961 s. 1274) påyrkade
STF en snabbutredning, som framförallt skulle ta
sikte på att kartlägga orsakerna till lärarbristen.
Med ledning därav skulle utredningen dels väga
olika alternativ för en långsiktig lösning av det
aktuella problemet vid de tekniska gymnasierna,
dels söka få en allsidig överblick och prognos över
sambanden mellan lärartillgång och planerad
utbyggnad inom hela det högre utbildningsväsendet.
Från vissa håll har på senare tid gjorts gällande,
att lärarbristens orsaker skulle ligga i lärarnas
anställningsvillkor och gällande lönegradsplaceringar.
Tyvärr har debatten i dessa frågor tenderat att
överskugga den mekanism som nära nog
automatiskt lett fram till den bristsituation som plötsligt
uppdagats, nämligen den nu pågående avsevärda
utbyggnaden av de tekniska läroverken.
STF ser med stor oro på konsekvenserna av ett
omedelbart genomförande av den föreslagna
lärarutbildningen för gymnasieingenjörer, som endast
representerar en till synes slumpvis aktualiserad,
isolerad del av ett vida större problem. Hela vårt
utbildningsväsende befinner sig i ett kraftigt
expansivt skede, där tillgången på kvalificerade lärare är
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 7 ][97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
