Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 6 - Behovet av ingenjörer för önskad produktionsutveckling, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En grafisk konstruktion i ett halvlogaritmiskt
diagram, fig. 3, på grundval av de värden som
Teknikerkommittén har angett, visar att pp =
= 1,5 % stämmer bra men att pi = 4,5 % ger
bättre överensstämmelse än av kommittén
angivna 4,1 %. Därmed blir a = 3. Konstanten c
kan beräknas ur Teknikerkommitténs siffror.
Approximativt gäller alltså
7 = 0,0114-(P/10000)3 (3 a)
De två hypoteserna har jämförts i tabell 1 och
fig. 3. I båda fallen har beräkningarna baserats
på önskemålet om en produktionsökning av
3,5 % per år, vilket varit
Universitetsutredningens riktpunkt för dess uppskattning av
ingenjörsbehovet. Man finner, att för 1975 skulle
potenshypotesen fordra nästan dubbelt så
många ingenjörer.
Potenshypotesen innebär enligt ekv. (4 a), att
den årliga ökningen i ingenjörstätheten skall
vara <x gånger större än den årliga ökningen i
produktiviteten. Detta betyder, att om man
önskar en successiv stegring av den årliga
produktivitetsökningen, så måste stegringen i den
årliga ingenjörstäthetsökningen ske i så
mycket snabbare takt, som bestämmes av värdet
på a.
Efter 1955 tillföres industrin årligen allt färre
arbetstagare. Skall trots detta den totala
industriproduktionen fortsätta att öka måste
produktivitetsökningen växa från värdet 1,5 % per
år för 1955 till 2,2 % per år under perioden
1955—1965 och till 2,9 % per år under tiden
1965—1975. Efter 1975, när arbetstagarantalet
ej vidare växer, måste produktiviteten öka
3,5 % per år. Dessa produktivitetsökningar
fordrar enligt potenshypotesen (vid a = 3) tre
gånger större årliga ökningar i
ingenjörstätheten, sålunda 6,6, 8,7 resp. 10,5 %, fig. 3.
Antar man att totala antalet erforderliga
civilingenjörer utgör en konstant andel av totala
antalet ingenjörer, tabell 1, kan den
erforderliga expansionen av de tekniska högskolorna
beräknas.
Det är uppenbart, att exponenten ot har stor
betydelse. Kombineras de av
Teknikerkommittén angivna värdena 1,5 % och 4,1 % för pP
och ph blir a = 2,73. Ett ännu lägre värde
skulle erhållas, om det kan visas, att man bör
räkna med en högre produktivitetsökning
under 1935—1955 än 1,5 % per år. Detta värde
synes lågt. Kommerskollegii industristatistik
pekar på ca 2,2 % produktivitetsökning per år
för samma tid. Man riskerar emellertid att
underskatta den för en önskad
produktionsutveckling erforderliga ingenjörsökningen, om
man tillämpar ett lägre värde på <x än 2—2,5
utan att ha stöd härför i en förnyad utredning.
Gemensamt för både TK- och potenshypotesen
gäller, att extrapolation på lång sikt skulle
leda till att varje arbetstagare är ingenjör. För
båda hypoteserna måste man sålunda tänka sig,
att ingenjörstätheten böjer av och efter hand
närmar sig ett visst asymptotvärde, fig. 3.
Detta värde kan i genomsnitt för svensk industri
bedömas till 40—60 %. Därmed ligger emeller-
Produktivhet
kr/år
25000 r
15%
Ingenjorstälhit
Fig. 2. Skillnaden i lineärt koordinatsystem mellan
Teknikerkommitténs arbetshypotes och
potenshypotesen för sambandet mellan produktivitet och
ingenjörstäthet.
tid avvikelsen från exponentialförloppet så
långt fram att potenshypotesen kan användas
ännu under lång tid.
Diskussion
Vid bedömande av potenshypotesen kan man
först diskutera hypotesens principiella eller
matematiska riktighet och därefter
tillförlitligheten av det statistiska grundmaterialet.
Därnäst kan frågan ställas huruvida det för
prognosändamål är berättigat att enbart
bedöma relationen mellan produktivitet och
ingenjörstäthet utan att ta med andra
produktionsfaktorer, såsom kapitalbildning.
Slutligen bör undersökas hur långt det är
berättigat att extrapolera ett i ett riktigt valt
koordinatsystem funnet lineärt samband mellan
produktivitet och ingenjörstäthet.
Tabell 1. Jämförelse av data över produktivitet, ingenjörstäthet,
antal erforderliga civilingenjörer m.m. inom svensk industri 1965
och 1975 enligt TK-hypotesen, resp. potenshypotesen
Hypotes
TK ’ Potens
1965 1975 1965 1975
Totalt antal arbetstagare ...... 961 000 1 020 000 961 000 1 020 000
Produktivitet P
kr. per arbetstagare 17 500 23 300 17 500 23 300
Ingenjörstäthet / .......... % 4,7 7,4 6,0 13,9
Ingenjörsantal inom industrin n; 45 000 75 000 58 000 142 000
Kvot njni .................... 0,40 0,37 0,40 0,37
Motsvarande totalt antal erfor-
derliga civilingenjörer nc .... 18 000 27 500 23 000 52 000
Pl under föregående 10-års-
period ............ % per år 4,0 4,6 6,6 8,7
pp under föregående 10-års-
period ............ % per år 2,2 2,9 2,2 2,9
108 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
