Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 7 - STF januari - Dimensionering av fartyg - Högspänningsprovning - Screentryck - Grafisk industri i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När utvecklingen mot allt större fartyg går snabbt
kan hållfasthetsberäkningarna ej i samma grad som
tidigare grundas på erfarenhetsvärden. Man blir
hänvisad till teoretiska metoder. Denna tendens har
inneburit att exempelvis klassificeringssällskapens
tabeller kommit att ersättas med formler. Teoretiskt
arbete av detta slag utföres i de flesta
skeppsbyggande länder och forskare och tekniker hade känt
behov av att diskutera och samordna sina problem.
Detta var bakgrunden till konferensen.
Olika forskare har genom statistikbehandling av
olika vågsystem sökt sig fram till bestämning av
skrovpåkänningar. Ett intressant spörsmål är om
man vid dimensionering av skeppsbalken bör ta
hänsyn till de extremvärden som kan uppkomma eller
dimensionera med tanke på utmattningspåkänningar.
Olika forskare har även sökt direkt bestämma
skrovpåkänningar i vågor. De
beräkningsanvisning-ar som ges i ryska dimensioneringsbestämmelser
för fartyg skiljer sig ifrån de i västeuropeiska
länderna genom att mera i detalj ta hänsyn till
påkänningar orsakade av dynamiska och
tröghetskrafter. Japanerna har gjort spänningsmätningar i
tank-fartygsvebbar av olika utförandeformer.
Steneroth avslutade sitt föredrag med en
orientering om användningen av höghållfast stål i olika
konstruktionselement och nämnde bland annat att
speciellt ryssarna börjat använda sådant stål i allt
större utsträckning.
I diskussionen påpekade Egil Abrahamsen från Det
Norske Veritas att klassificeringssällskapen är
bundna till att gå fram med en viss försiktighet. Man
prövar alla uppslag från forskare och tekniker
beträffande grundvalerna för sina
dimensioneringsbestämmelser. Extremvärdena för skrovpåkänningar
bör vara norm för dimensioneringen.
Abrahamsen diskuterade även vilka egenskaper,
som man skall räkna med vid bedömning av olika
stålkvaliteters användning inom olika
konstruktioner. Han hävdade att man bör vara försiktig med
att tillåta allt för höga värden på sträckgränsen. Det
Norske Veritas medger för närvarande användning
av material med en sträckgräns av 33 kp/mm2 och
man överväger en ökning till 36 kp/mm2. Bülow från
Lloyd’s Register of Shipping upplyste att de svenska
stålverken även sysslar med höghållfasta stål och
har nått goda resultat med svetsning av stål med
en sträckgräns av ca 40 kp/mm2. Gösta Kaudern
förmodade att de ryska klassificeringsreglerna
troligen ger tyngre fartyg än dem som byggas enligt
västeuropeiska klassificeringssällskap.
Högspänningsprovning
SER hade förlagt sitt sammanträde fredagen den 26
januari till KTH. Ingvar Selin, KTH, visade KTH:s
högspänningslaboratorium, Bengt Bjurström från
Liljeholmens kabelfabrik berättade om 400
kV-kab-lar och Sven Linderholm, Asea, talade om
genomföringar och anslutningsdon för
krafttransformatorer.
KTH:s högspänningslaboratorium vid institutionen
för Elektrisk Anläggningsteknik har två enfas
kas-kadkopplade transformatorer som kan ge 50-Hz
provspänningar på upp till 1,2 MV. Ett stötbatteri
med 16 kondensatorgrupper kan ge en stötspänning
på 3,2 MV. Dessa två huvudapparater i den
välutrustade anläggningen borgar för laboratoriets
möjligheter till provningar även inom de högsta
isola-tionsklasserna.
Högspänningslaboratoriet utnyttjas såväl för
undervisning som forskning, och högspänningsteknik finns
nu också upptagen i kursplanen. På forsknings- och
provningssidan har högskolan ett långt drivet sam-
arbete med den tillverkande industrin. Ett exempel
är 400 kV-kablar. Bjurström redogjorde för den
utveckling av dessa kablar, som skett på Liljeholmens
kabelfabrik och hur typprov på kablar utnyttjas för
dimensioneringen och för materialvalet. Linderholm
från Asea berättade om ett annat utvecklingsobjekt
inom högspänningstekniken, nämligen en ny typ av
anslutningsmuffar för oljekablar. Dessa muffar är
samtidigt utformade som
transformatorgenomföring-ar och medger därför en utrymmesbesparande
anslutning till transformatorer.
Screentryck
Grafisk Teknik besökte måndagen den 29 januari ett
screentryckeri, Selecta Ateljén i Stockholm, där
företagets chef Björn Hemberg var ciceron.
Senare berättade han om "Screentryck idag".
Screentrycket är det yngsta tryckförfarande, som
har fått större utbredning. Inom landet har
metoden tillämpats i drygt trettio år. Det har fått en
ständigt ökad betydelse såväl vid tryckning på
papper och papp som för olika specialändamål, där det
ofta kan vara det enda möjliga tryckförfarandet.
Metoden kan karakteriseras som ett
genomtrycksför-farande, där färgen med en skrapa pressas genom
en duk, där vissa delar gjorts ogenomträngliga för
färgen genom att en schablon överförts till duken.
Från början begagnades en sidenduk för
mjölsikt-ning. Den har nu ersatts av specialdukar, som i
allmänhet är av nylon. Trådtjockleken är normalt
0,060 mm och avståndet mellan trådarna 0,048—
0,050 mm. Härigenom kommer duken att bestå av
2/3 tråd och 1/3 hål. Mängden pålagd färg
bestämmes av trådens och schablonens tjocklek.
Schablonerna framställes idag fotografiskt.
Tidigare skars de för hand, och en skicklig yrkesman
kunde skära ut bokstäver, som inte var större än 24
punkter.
Screentryck kan också begagnas för
mångfaldigande av konst. Konstnären målar direkt på duken med
en fet krita, varefter duken belägges med en
limlösning med vatten, som kommer att slås bort av den
feta kritan men gör duken ogenomtränglig för
tryckfärgen på övriga ställen. Kritan avlägsnas med ett
fettlösande medel sedan limlösningen torkat.
Härigenom får man en exakt avbildning av konstnärens
streck.
Från ett rent hantverk har tryckförfarandet idag
utvecklats till en industri, som arbetar med
tryck-pressar försedda med automatisk iläggning och
av-läggning samt olika typer av torkanläggningar.
Vid tryckning på papper och papp har förfarandet
sin största betydelse vid upplagor upp till ca 2 000.
Fördelarna med låga fasta kostnader och korta
tider för framtagning av schabloner och intagning
kan då bäst utnyttjas. En vanlig tryckhastighet idag
är 1 000 exemplar per timme. Man är oberoende av
materialets tjocklek och behöver ej utföra någon
uppfodring eller lappning. Bland andra
specialområden kan nämnas tryck på flaskor av plast eller
glas. Det finns maskiner, som per timme trycker
8 000—10 000 små ampuller avsedda för medicinskt
bruk. Tryckning på glas med etsande färg av
radio-och termometerskalor samt framställning av tryckta
strömkretsar är andra tillämpningsområden.
Grafisk Industri i USA
I "Dagens Eko" redogjorde Gösta Carlsson för
färska intryck från grafisk industri i USA. Den grafiska
industriens andel av den totala summa som
begagnas för reklam har under tiden 1955 till 1960
sjunkit från 61 % till 48 %. För att stimulera
användandet av tryckt reklam har man bildat Print Pro-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 7 ][139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
