Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 8 - Borrning av ett mohål, av Sigge Hähnel - Kunder kan spå konjunkturer - Katodtilledningar vid aluminiumtillverkning - Första Ljungström-turbinen i USA - Forskningsanslagen för 1962 i USA - Celsius i stället för Fahrenheit - Andras erfarenheter - Butadiengummi till bildäck, av SHl - Neutronstrålnings verkan på beryllium, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na så goda att man sannolikt väljer platsen för
mohålet i detta område.
Väntade resultat
Det är svårt att säga vad mohålet kommer att
kosta, men troligen stannar priset någonstans
mellan 15 och 30 M$. Vad får man då för
denna summa?
Ett eller flera mohål skulle öka vårt vetande
om jorden avsevärt. De skulle visa om mohon
är en skarp gräns mellan berg av olika slag
eller en zon inom vilken ett kemiskt enhetligt
materials kristallstruktur ändras.
Värmeutvecklingen genom radioaktivitet i mantelns
yttre del kan mätas. Om materialet under
mohon visar sig likna stenmeteoriter i kemisk
sammansättning och radioaktivitet, kan man ge
en ganska detaljerad beskrivning av jordens
termiska historia.
Det viktigaste skälet för mohålets borrning är
emellertid av mer allmän natur. Vi vet
ingenting säkert om havens historia. Bara under
det senaste året har uppgivits att Atlanten
stadigt vidgas genom att dess botten spricker i
mitten, att alla hav vidgas genom en allmän
expansion hos jorden och att material från
havsbottnen ständigt skjuts in under
kontinenterna på grund av spänningar orsakade av
värmeströmmar i manteln. Många tror emellertid
alltjämt på havens konstans, på sjunkna och ur
dem uppstigande kontinenter.
Det enda sättet att avgöra om något i dessa
spekulationer är riktigt är att borra i
havsbottnen för att finna vad som verkligen finns
under den och vad som verkligen händer.
Borrningen av mohålet är ett av vår tids största
vetenskapliga företag vars genomförande kan
leda till en mycket stor ökning av vår
kännedom om jordens inre. SHl
Kunder kan spå konjunkturer har man funnit
inom en del produktionsvaruindustrier. Genom att
analysera vissa kunders köpvanor och jämföra dessa
med konjunkturerna har man funnit "köpmönster"
som på kort sikt förebådar
konjunkturomsvängningar (Dag Thulin).
Katodtilledningar vid aluminiumtillverkning
av titan- eller zirkoniumborid, vilka är resistenta
mot smält aluminium (Tekn. T. 1960 s. 1027),
provas nu i industriell skala i USA. Enligt uppgift ökar
de strömutbytet med ca 15 %.
Första Ljungström-turbinen i USA, som togs i
drift 1960, är en mottrycksmaskin på 19,1 MW till
ett kraftvärmeverk för ångtrycket 60 bar,
ångtemperaturen 370°C och mottrycket 10 bar.
Forskningsanslagen för 1962 i USA beräknas till
totalt 16 000 M$, varav staten står för ca 10 000 M$,
industrin för ca 5,5 M$ samt universitet och
stiftelser för ca 0,35 M$.
Celsius i stället för Fahrenheit skall man från
början av 1962 använda vid brittiska Meteorological
Office.
0 andras erfarenheter
Butadiengummi till bildäck
Den kommersiella tillverkningen av butadiengummi,
1,4-cis-polybutadien, (Tekn. T. 1959 s. 290) börjar
nu ta fart. I USA har en tredje fabrik nyligen satts
i drift, varigenom den amerikanska produktionen
nått 75 000 t/år. I Frankrike skall man bygga en
fabrik för 20 000 t/år. Denna utveckling aktualiserar
frågan om butadiengummits halt av cis-isomer. Av
hittills gjorda erfarenheter tycks framgå att en hög
halt av den är välgörande.
Några tror nu att en halt av 90—96 % cis-isomer
ger de bästa bearbetnings- och flytegenskaperna.
Trots att ett däck av enbart butadiengummi håller
ca 90 % längre än vanliga däck rekommenderar
man emellertid en blandning av lika delar
butadien-och styren-butadiengummi, beroende på att ren
cis-polybutadien är svår att bearbeta med gängse
maskinutrustning.
Av de amerikanska fabriker, som nu är i gång,
ger en, i vilken en litiumkatalysator används, en
produkt med 35 % cis-isomer; en annan, i vilken
en titanhaltig katalysator utnyttjas, ger ett gummi
med 90 % cis-isomer; en tredje, som arbetar med
Ziegler-katalysator, ger en produkt med 92 %
cis-isomer.
Ett fjärde amerikanskt företag, som bygger en
fabrik för 9 000 t/år, uppger sig vara det enda i
världen, som kan tillverka ett gummi användbart
ensamt i bildäck. Det skall innehålla 98 %
cis-poly-mer och framställs med en kobolthaltig
Ziegler-katalysator. Gummit från den nämnda franska
fabriken lär också få hög halt av cis-polymer (Chemical
Engineering 2 okt. 1961 s. 35). SHl
Neutronstrålnings verkan på beryllium
Berylliums låga absorptionstvärsnitt för termiska
neutroner (0,01 barn) och höga smältpunkt (1 290°C)
gör metallen till ett lämpligt konstruktionsmaterial i
termiska kärnreaktorers härd, t.ex. som
kapslings-material, och på grund av dess låga atomvikt är
den ett idealiskt moderator- eller reflektormaterial
(Tekn. T. 1956 s. 371). Beryllium har emellertid
också flera ogynnsamma egenskaper, t.ex. plötslig,
katastrofal korrosion, stor giftighet och låg duktilitet.
Neutronstrålnings verkan på beryllium består inte
bara i den förflyttning av atomer, som uppstår i alla
material, utan också av kärnreaktioner med snabba
neutroner enligt
sBe + n —> 2 4He + 2 n
"Be + n 4He + eLi
Den förra reaktionen uppstår vid minst 3 MeV
neutronenergi och har 0,53 barn tvärsnitt; för den
senare är motsvarande data 2 MeV och 0,8 barn.
1 båda fallen är den viktigaste helium.
Mängden under ett år i en reaktor bildat helium
kan bli ca 1 cm3 (0°C, 760 torr) per kubikcentimeter
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
