Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 9 - Radarteknikens utveckling, av Nils-H Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två- eller tredimensionell spaningsradar måste
mätnoggrannheten i avstånd samordnas med
noggrannheten i vinkelled, och här visar en
närmare diskussion av bl.a. modulations- och
antennproblem, att ökad mätnoggrannhet måste
köpas till priset av en lägre
informationshastighet.
I sådana sammanhang — och även mycket
mera subtila — har den teoretiska synen på
radarproblemen vidgats under de senaste tio
åren. De väsentligaste drivkrafterna för
utvecklingen har dock varit, dels uppkomna nya
operativa användningsmöjligheter, dels tekniska
nyheter, som möjliggör nya apparatlösningar.
Dessa två faktorer samverkar på ett så intimt
sätt, att man knappast kan ånge någon som den
primära. Utvecklingen av t.ex. räckvidd, höjd
och fart hos flygplan har skapat behov av nya
funktioner för radarn, vilka har stimulerat
radarteknikerna att söka nya vägar; å andra
sidan har nyupptäckter i grundläggande teknik
både skapat möjligheter att fylla dessa behov
och ställt nya operativa uppgifter för tekniken.
Den operativa sidan härav kommer att
belysas i det följande. Som inledning till detta kan
det emellertid vara motiverat att peka på ett
par från teknisk utgångspunkt viktiga
drivkrafter i utvecklingen.
Fig. 2. En brittisk efterkrigskonstruktion för jaktstridsledning. Den
20 m breda, vägledarmatade antennen ger mindre än J/ä° strålbredd,
och vertikalprofilen är utformad för likahöjd-täckning. Sändarkabinen
hänger under antennen och roterar med den.
Drivande faktorer i utvecklingen
Mikrovågsteknikens utveckling har spelat en
central roll i radarhistorien. Magnetronen med
strukturellt inbyggda resonanskaviteter var en
nödvändig byggsten i västmakternas system
under andra världskriget, och sedan dess har
detta tekniska grundmönster effektiviserats
betydligt, framförallt genom verksammare
kyl-ningsmetoder. Klvstronen är den andra
hörnstenen på rörteknikens område. Den är äldre
än kavitetsmagnetronen men har visat lika
goda möjligheter till fortsatt utveckling,
framförallt när det gäller större våglängder och högre
effekter.
Särskilt bör man notera utvecklingen av rör
lämpliga för CW-("Continuous-Wave")radar,
som i vissa sammanhang har betydande
principiella företräden framför pulsradarn.
CW-radarn var vid senaste världskrigets slut
praktiskt användbar i ett par speciella
tillämpningar, men i övrigt endast översiktligt teoretiskt
studerad. Sedan dess har man först
uppmärksammat de teoretiska systemens operativa
värde, därefter experimentellt upptäckt allvarliga
tekniska begränsningar för dess användning,
och slutligen efter hårt arbete funnit tekniska
möjligheter att undanröja dessa begränsningar.
Detta är ett typexempel på det nämnda
samspelet mellan operativa krav och teknik som
utvecklingsdrivkraft.
Utom nyheterna på rörområdet kan man
också anföra betydande utvecklingsresultat i fråga
om antennkonstruktioner och
kretsbyggnadsteknik, inklusive sådana specialiteter som
ferritteknik för omkopplare, isolatorer m.m.
Mottagartekniken har också fått ett väsentligt
nytillskott genom maser-apparatur och
parametriska förstärkare, vilket har möjliggjort en
radikal sänkning av brusfaktorn, som i vissa
— dock inte alla — tillämpningar har stor
betydelse som räckviddsökande faktor.
Det kanske mest intressanta tekniska
nytillskottet är dock de möjligheter till kvalificerad
hantering av den av radarn mottagna
informationen, som nya data- och
signalbehandlingsmetoder medger.
Signalbehandlingen avser möjligheter att
genom en allt mera finslipad teknik tillvarata
alla de informationsbärande element, som den
primärt mottagna signalen kan innehålla,
medan databehandlingen gäller sättet för den
vidare hanteringen av denna information, för
distribution, maskinmässig bearbetning och
presentation. Här har helt nya arbetsformer
kommit fram genom halvledar- och
ferrittekni-kens utveckling, och möjligheterna härvidlag
är långt ifrån uttömda, vare sig tekniskt eller
systemteoretiskt.
Hittillsvarande utvecklingslinjer
Radarteknikens tillämpning har naturligt nog
utvecklats starkast inom de militära
användningsområdena. På detta, liksom på det civila
området, har dock ett gemensamt drag i
utvecklingen varit en tendens till differentiering
i ett allt större urval av typer, avsedda för
olika ändamål.
De ursprungliga huvudtyperna av militär
markradar, nämligen spaningsradar och
eld-ledningsradar, har var och en grenat upp sig
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
