- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
183

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 9 - Nybyggen - Kärnkraftverk med mellanöverhettning, av Wll - Sovjets första markeffektfarkost - Finländskt tackjärnsverk, av Ep

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Schema
för
kärnkraft-process med [-mellanöverhett-ning.-]
{+mellanöverhett-
ning.+}

Kärnkraftverk med mellanöverhettning

Kraftverket Enrico Fermi, som skall byggas i
Po-dalen av Societå Elettronucleare Italiana (Selni), får
en effekt på 176 MW och skall anslutas till ett
distributionsnät. Efter studium av olika reaktorsystem
och kombinationer med bränsleeldade
ångöverhettare har man valt en tryckvattenreaktor med endast
tillförsel av kärnenergi men med ångsystemet
inrättat för mellanöverhettning, fig. 1.

Högtrycksångan från ånggeneratorn går dels till
högtrycksturbinen och dels till mellanöverhettaren,
där den överhettar avloppsångan från
högtrycksturbinen efter det att denna passerat en
vattenavskil-jare. I systemet ingår även en kondensor för
axel-läckånga, tre lågtrycksförvärmare och en
högtrycks-förvärmare för matarvattnet.

En viktig anledning till att man valt
mellanöverhettning är de svårigheter som uppkommer vid drift
av turbiner med hög fukthalt i ångan. En hög
fukthalt försämrar verkningsgraden och minskar även
turbinens livslängd.

Beräkningar har gjorts för ångcykler enligt olika
alternativ med utgångspunkt från ånga med trycket
32,1 bar och fukthalten 0,25 %, dvs. specifika
ångmängden x — 0,9975, och mottrycket 0,051 bar. För
en direkt process får man så hög fukthalt som
19 % i avloppsångan, vilket är mycket ogynnsamt.
Genom att använda vattenavskiljare vid trycket 5,27
bar kan man komma ned till 12,4 % fukthalt i av-

Entalpi

Fig. 2. Förlopp
inritat i ett
en-talpi-entropi-diagram.

Entropi

loppsångan, och med vattenavskiljning samt
mellanöverhettning kan man komma ned till fukthalten
9,7 % i avloppsångan, motsvarande specifika
ångmängden 0,903, fig. 2.

Ångkraftprocessens verkningsgrad blir för den
direkta processen 25,49 %, för processen med
vattenavskiljare 25,71 % och för processen med
mellan-överhettare 27,66 %. Om man har 4
matarvattenförvärmare för avtappningsånga får man utan
mellanöverhettning verkningsgraden 29,55 % och
med mellanöverhettning till 227°C verkningsgraden
30,28 %. ökningen av den nyttiga effekten blir
alltså ca 2,5 % genom införande av
mellanöverhettningen (F W Gettler & J H Potter i Mechanical
Engineering dec. 1961 s. 70—72). Wtl

Sovjets första markeffektfarkost

I Sovjetunionen finns ca 108 000 floder och andra
vattendrag vars sammanlagda längd är ca 2,5 Mkm.
Endast en jämförelsevis liten del av dessa
vattenvägar kan utnyttjas för vanlig flodfart, då deras
djup är ringa och sandbankar och is kan hindra
framfarten. Då sådana hinder ej betyder någol
nämnvärt för markeffektfarkosternas rörelser, har
man också i Sovjetunionen intresserat sig för deras
utveckling.

Den centrala konstruktionsbyrån i ministeriet för
flodflottan har i Leningrad beställt en
experimentfarkost som nu är färdig. Denna "luftkuddebåt" är
17 m lång och 6 m bred. Två flygmotorer på
vardera 200 hk ger övertrycksluft och en tredje
flygmotor driver farkosten med en fart av 60 km/h. 38
passagerare kan medföras. Många olika typer
"flygande båtar" uppges komma att byggas i
Sovjetunionen inom de närmaste åren (Junyj Technik
1961 h. 10 s. 13 och 31).

Finländskt tackjärnsverk

Koverhar är ett nytt finländskt tackjärnsverk på
Hangönäset, som ursprungligen var avsett att även
innefatta ett stålverk. Produktionen baseras till stor
del på slig från den närbelägna submarina
fyndig-heten på Jussarö men också på malm från
Dannemora och Ramhäll. Verket är beläget på en
terrass-formad grusås med masugnen på 15 m nivån och
har fått en väl genomtänkt planering, som även
möjliggör utbyggnad.

De ingående råmaterialen transporteras till upplag
direkt från båt med åkbara transportörer. Två
huvudtankar har varit, att intill järnvägsspår förlägga
endast sådana anläggningar, som kommer i
kontakt med spårbunden trafik och att de flesta
transporter —• även de vertikala — utföres med
bandtransportörer.

Sinterverket (Greenawalt) med tre 24 m2 pannor är
hopbyggt med en materialbehandlingsavdelning och
goda utrustningar finns för krossning och siktning
av malm, sinter, koks och kalksten. För transporter
av varmt gods används lamelltransportörer.
Masugnens råvaror utmatas från de olika fickorna med
automatiska doserapparater styrda av bandvågar,
som får sin impuls från sönder i masugnen.

Ett sista band för godset upp till hyttans
beskickningsnivå, där före uppsättningsmålet insatts en
la-melltransporlör med variabel hastighet.
Bandcharge-ring ställer sig billigare än en konventionell
hundbana. Järnet gjuts på gjutmaskin och lastas på
järnvägsvagn eller i lastlådor, transporterade med
grensletruckar. Masugnsslaggen, som går till
cementindustrin, granuleras och torkas.

Anläggningen, som byggts av Oy Vuoksenniska Ab

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free