Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 9 - Nya metoder - Forskningsreaktor för snabba och termiska neutroner, av SHl - Andras erfarenheter - Utvecklingstrender för termoelektriska apparater, av Mats Viggh - Nickel-kromlegering till elmotstånd, av SHl - Valsade band av centrifugalgjuten volfram, av SHl - Vattenavsaltning genom elektrodialys, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat exempel är den symmetriska BVR-3 som
har tre 150 mm bränsleelement, 2 440 mm länga,
placerade pà 480 mm avstånd från varandra. I detta
fall är sannolikheten för att utsända neutroner skall
återvända till bränsleelementen 0,642, och systemets
multiplikationsfaktor måste då vara minst 1,56.
Enligt gjorda beräkningar har bränsleelement av
BVR-typ stor livslängd, över ett år vid flera
mega-watt, och ger stor driftsäkerhet på grund av
neutronernas relativt stora medellivslängd. Man kan
åstadkomma tillräckligt stor överskottsreaktivitet
för experimentkanalerna vilka kan placeras så i
moderatorn att snabba neutroner och y-strålning
undviks i dem (National Bureau of Standards
Tech-nical News Bulletin aug. 1961 s. 128). SHl
• • • •
• • •
• •
a v!
^ x andras erfarenheter
Utvecklingstendenser för
termoelektriska apparater
En undersökning över utvecklingstendenser för
termoelektriska (TE) apparater har utförts av
Fair-child News Service, New York.
Den termoelektriska effekten, Peltier-effekten, kan
utnyttjas antingen för generering av elektrisk kraft
direkt ur värme eller för kylning på elektrisk väg.
De tilltänkta tillämpningarna sträcker sig från
strömförsörjning i rymdfarkoster till självkylda
salladsskålar. Ett flertal företag avser att inom kort börja
marknadsföra små kyldon för hem och kontor,
såsom dricksvattenskylare och iskubsfrysare. För små
effekter beräknas TE-apparater av detta slag bli mer
ekonomiska än kompressordrivna kyldon. Gränsen
går vid 30—60 W, något beroende på tillämpningen.
TE-kylning av elektroniska komponenter, såsom
transistorer, parametriska förstärkare, masrar och
detektorer för infraröd strålning, är också mycket
aktuell. Speciellt för militära ändamål kan
TE-kyl-ning vara fördelaktig. Låg vikt och god
tillförlitlighet är här ofta av större betydelse än vid
kommersiella tillämpningar. En betydande nackdel i det
senare fallet är, att TE-elementen endast kan drivas
med likström, varför ett likriktaraggregat oftast
måste byggas in.
Uppvärmning med TE-element är föga lönsam,
jämfört med andra metoder. I anordningar för
tem-peraturstabilisering kan det dock vara fördelaktigt
att använda samma element för kylning och
uppvärmning.
Generering av elektrisk effekt med TE-element
realiseras närmast, enheter med uteffekter under 1 kW.
Man beräknar att det fordras ca 1 g TE-material
per watt uteffekt. Priset per watt uppskattas till
1—2 kr., och verkningsgraden med nuvarande
teknik är 10—15 %. I första hand kommer dessa
generatorer att ersätta batterier i en rad tillämpningar
där tillförlitlighet och lång livslängd är av vikt.
Det finns ett flertal kända material lämpade för
TE-komponenter, och man arbetar hårt för att finna
nya och bättre. Det nu mest aktuella materialet är
Bi2 Tis men man använder även Pb Te, Zu Sb, Ge Te
och Ce S. Med hittills använda tillverkningsmetoder
har Bi3 Ti„ varit mycket svårt att bearbeta på grund
av sin skörhet. En ny process, utvecklad av
Transi-tron Electronics Corp. i Wakefield, Massachusetts,
har resulterat i en lättbearbetad produkt, vilket
väntas medföra billigare och bättre TE-komponenter.
Tellur ingår i flertalet material lämpade för
TE-bruk. Tillgången på tellur är emellertid relativt
begränsad, och om produktionen av TE-apparater når
den förutsagda årsvolymen av 2 000 Mkr. år 1965
enbart i USA, kan en övergång till andra ämnen bli
nödvändig (Electronic News 25 dec. 1961 s. 1, 4, 5
och 31). Mats Viggh
Nickel-kromlegering till elmotstånd
I nickel-kromlegeringar, som gjorts
utskiljningshär-dande genom tillsats av titan och aluminium,
förekommer ett strukturtillstånd som åtföljs av en
stegring av materialets elektriska resistivitet och ett fall
i resislivitetens temperaturkoefficient. Man har nu
funnit att denna effekt kan utnyttjas för
framställning av precisionsmotstånd genom lämplig
värmebehandling av kommersiella legeringar, såsom
Ni-monic 80 A.
Av ett material för precisionsmotstånd fordras bl.a.
hög resistivitet, liten ändring av denna med
temperaturen, resistens mot åldring, låg emk i kontakt
med koppar (man använder vanligen tilledningar av
koppar), tillfredsställande kallbearbetbarhet och
hårdlödningsegenskaper, hög hållfasthet och gott
korrosionsmotstånd.
För Nimonic 80 A, upplösningsbehandlad vid
1150°C och utskiljningshärdad 2,5 h vid 550°C, har
man vid 0—200°C funnit en temperaturkoefficicnt
för resistiviteten på +2,9’ 10"° per grad vid en
resistivitet på 136 • 10"4 ohmcm. Nimonic 80 A har
större hållfasthet än den till motstånd mycket använda
koppar-mangan-nickellegeringen Manganin och tre
gånger så stor resistivitet. Nimonics emk gentemot
koppar är +3,3 uV/°C mot +0,1 uV/°C för
Manganin. Nimonics resistivitet ändras inte genom åld
ring under lång tid vid 0—100°C, och kort tids
upphettning till 400°C kan tillåtas.
De undersökta proven på Nimonic 80 A innehöll
73,17 % Ni, 19,40 % Cr, 2,52 % Ti, 1,33 % Al,
1,13 % Co, 0,74 % Si, 0,62 % Fe, 0,22 % Mn,
0,10 % C, 0,10 % Mo, 0,06 % Cu, 0,012 % P,
0,01 % N, 0,003 % B, 0,007 % S, 0,002 % O,
0,001 % H samt spår av Ta och Nb (Nickel Bulletin
sept. 1961 s. 229). SHI
Valsade band av centrifugalgjuten volfram
Enligt uppgift från USA kan centrifugalgjuten
volfram valsas utan föregående nedbrytning av
strukturen genom smidning eller strängpressning. Vid
tillverkning av volframband på detta sätt i
experimentskala har det visat sig att man kan använda
mycket lägre valsningstemperatur än väntat. En
legering av 98 % W och 2 % Mo har t.ex. valsats
vid 540°C från 16 mm tjocklek i gjutet tillstånd till
0,9 mm utan mellanglödgning eller omkristallisation
(Journal of Metals sept. 1961 s. 594). SM
Vattenavsaltning genom elektrodialys
Av de metoder för vattenavsaltning som provas,
särskilt i USA (Tekn. T. 1960 s. 1195), tycks
elektrodia-lys (Tekn. T. 1954 s. 811, 865; 1955 s. 561; 1961
s. 1083) vinna terräng. I USA har man sålunda satt
i gång en dialysanläggning för 950 m3/dygn i
Webster, S.D., och i Pickstown, S.D., får luftvapnets
radarstation färskvatten från en anläggning på 21
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
