Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - STF februari - Mineralpartiklars beteende - Blasieholmsleden i Stockholm - Ljusbågsugnen som belastningsobjekt - Utnyttjande av datamaskiner i försäkringsrörelse - Hur öka maskindetaljers hållfasthet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rittingers och Bonds kända krossningsenergilagar.
Vid våtmekanisk anrikning kan man icke få några
resultat under ca 50 [xm. Detta tycks framför allt
bero på att vid ytorna binds ett vattenskikt, som
är ca 5 [xm tjockt, vilket motsvarar 43
volymsprocent vid 50 |im partiklar. Det omgivande
vattenskiktet kan betraktas som "stelt". Kanske bör
våtmekanisk anrikning ske i andra media än vatten eller
bör lämpliga tillsatser göras.
Genom att man gör mineralpartiklarna hydrofoba
är flotationen, dvs. partiklarnas anhäftning på
luftbubblor i pulpen, möjlig, men ytan är samtidigt
oleofil, dvs. vätes av oljor. Detta har stor betydelse
t.ex. vid oljegrus.
De allra finaste kornen under 1 (im är särskilt
intressanta, och i många fall är det denna "svans"
som sätter sin prägel på materialet. De finaste
partiklarnas höga reaktivitet genom den höga
specifika ytan framhölls. Detta är betydelsefullt inte
minst vid sintring och agglomerering. Vid sådan
agglomerering, där man icke använder förbränning
inuti materialet, eftersträvas låg porositet genom
lämplig kornklassering, där de mindre kornen
fullständigt fyller ut mellanrummet mellan de större.
Blasieholmsleden i Stockholm
Vid Svenska Arkitektföreningens sammankomst
måndagen den 20 februari 1962 redogjorde Göran
Sidenbladh för Stockholms Stadsbyggnadskontors
projektarbete för Blasieholmsleden. Då nuvarande
Strömbron byggdes för 15 år sedan, avsåg man att
den skulle användas i ca 10 år. Det förefaller nu
som om den behövdes i ytterligare 15 år.
Stadsbyggnadskontoret projekterar en tunnelled
under Strömmen från mitten av Skeppsbron till
Hov-slagargatan. Härifrån skall trafiken antingen gå på
en bro över Nybrovikens mynning eller efter
kajerna runt viken. Nybroplan skulle dras ut i
Strandvägens riktning och den öst-västliga trafiken
Strandvägen—Norrmalmstorg skulle gå i en ränna så man
slapp plankorsning mellan trafikströmmarna.
Bygger man en bro blir Nybroviken som en damm.
Jämte Berzeliiparken och dess stenparterr får man
ett förnämligt parkrum. Ett liknande problem
erbjuder Kungsträdgården och torgen mot Strömmen.
Man studerar om trafiken skall ledas i
Arsenalsgatan som nu eller föras ned till Strömkajen. Om
Blasieholmstunneln blir byggd och den perifera
trafiken samtidigt betjänas av Essingeleden och en
Österled torde trafiken i Arsenalsgatan eller i dess
alternativled att bli obetydlig.
I diskussionen prisades Sidenbladh för att han
vågat satsa på tunnelalternativet, som
kostnadsberäknats till 75 Mkr. mot brolösningens 10 Mkr.
Båttrafiken på de aktuella vattnen har avtagit,
varigenom man kan placera tunnelkonturen 3 m högre än
vad man ansåg vara möjligt 1943.
Kostnadsskillnaden hade eljest blivit än större.
Ljusbågsugnen som belastningsobjekt
SER upplystes fredagen den 23 februari av Per-Eric
Torseke från Stora Kopparbergs Bergslags AB om
ljusbågsugnens egenskaper som belastningsobjekt.
Elektrostålugnarna är besvärliga eftersom de stora
variationerna i ljusbågsströmmen ger upphov till
motsvarande stora variationer i ugnarnas relativa
uttag och därmed till spänningsvariationer i det
elektriska nätet. Att svårigheterna accentuerats på
senare tid beror kanske närmast på att allt större
ljusbågsugnar installeras och på att vissa nya
apparater, t.ex. TV och röntgenanläggningar, i en del fall
visat sig vara mycket känsliga för
spänningsvariationer. Man får dock inte heller blunda för att män-
niskorna nu ställer större krav på elkraftens kvalitet.
Ljusbågsströmmen i en ugn har en statisk
(mekanisk) variation med frekvensen 0,5—1 Hz och en
dynamisk variation med frekvensen 3—8 Ilz. Det
är naturligtvis mycket svårt att ånge vilka
spänningsvariationer som kan lokaliseras i ett
distributionsnät. Bearbetningar av subjektiva bedömningar
har emellertid visat att glödlampsbelysning är
särskilt känslig för spänningsvariationer med
frekvensen 3—8 Hz. Redan variationer på 0,5 % kan här
bli störande, och stora ugnar ger lätt sådana
variationer, särskilt om nätet har ringa
kortslutningseffekt. Lysrörsbelysning är mindre känslig
beroende på lysrörens större efterlysning. TV-mottagningen
är mest känslig för spänningsvariationer med
frekvensen 0,3—3 Hz, men störningskänsligheten är
mycket beroende på moltagarnas konstruktion.
Kraftleverantören kan göra och gör också mycket
för att minska spänningsvariationerna orsakade av
ljusbågsugnar. Om reaktansen mellan nätets emk:er
och den känsliga belastningen minskar så ger
belas Iningsströmmens variationer upphov till mindre
variationer; nätförstärkningar och
seriekondensato-rer har här stor verkan men också anslutandet av
vattenkraftgeneratorer med låga reaktanser nära
belastningen. Förbättrad spänningsreglering
eftersträvas också, t.ex. genom installationer av
synkronkondensatorer, och försök pågår här med
likriktar-matade synkronkompensatorer som ger en mycket
snabb spänningsreglering.
Diskussionen ägnades till stor del frågan om det
är bäst och billigast att kraftleverantören minskar
spänningsvariationerna genom åtgärder i nätet eller
om apparattillverkarna skall göra sina produkter
mindre spänningskänsliga.
Utnyttjande av datamaskiner
1 försäkringsrörelse
Vi vet ej om vi har sparat pengar på att installera
datamaskiner men vi skulle ej kunna driva vårt
företag manuellt, deklarerade Carl-Axel Svedberg,
direktör i Folksam, inför Sifeo tisdagen den 27
februari. Företaget uppger att var tredje svensk har
en eller flera försäkringar hos det. Folksam får
motta ca 1 000 skadeanmälningar per dag.
Premieintäkterna 1960 var 211 Mkr. och antalet anställda
2 200, varav 1 200 på huvudkontoret.
Kontorsarbetet består i hög grad av
registerförvaltning, och där användes hålkort. Man har 12
miljoner hålkort i aktivt register. Registren är placerade
på de avdelningar, som dagligen arbetar med dem,
och där sker även stansningen. Körningarna
däremot sker i en central maskinhall, där förutom
konventionella hålkortsmaskiner finns två elektroniska
databehandlare av typ IBM 650. En
magnetband-maskin IBM 1401 har beställts.
Det tar ca 10 år att införa en hålkortsrutin.
Etappmål bör uppsättas, men det är viktigt, att man
alltid har reträttvägar öppna. Ett gediget underarbete
fordras, för att man skall kunna genomföra
mekaniseringen — alla förlopp måste kartläggas och
rationaliseras. Standardisering är nödvändig i fråga
om såväl symboler som språk, och en enhetlig
nomenklatur med 750 förkortningar har utarbetats.
Alla blanketter måste vara klart och praktiskt
uppställda, så att inget tolknings- eller kodningsarbete
behöver förekomma, när blanketterna kommer till
stansoperatriserna.
Hur öka maskindetaljers hållfasthet:
Mekaniks Produktionskommitté i samarbete med
dess Konstruktionskommitté hade tisdagen den 27
februari inbjudit medlemmarna att diskutera meto-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1 962 H. 10 J93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
