Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Flottningens tekniska rationalisering, av Joakim Staël von Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flottningens tekniska
rationalisering
Flottningschef Joakim Stael von Holstein, Umeå
Fig. i.
Flottarhake.
Flottningsföreningarnas verksamhet regleras
genom 1918 års vattenlag samt 1919 års lag
om flottning i allmän flottled. En
flottnings-förening kan sägas vara en kooperativ
ekonomisk förening med uppgift att utföra transport
av virke i någon av våra älvar.
Flottningsför-eningen har monopol på all flottning i den
allmänna flottleden i föreningens älv. Varje
virkesägare som avser att transportera virke
genom flottning är skyldig att inträda som
medlem i vederbörande älvs flottningsförening,
som således består av de flottande, dvs. de som
under egna inregistrerade märken anmält
virke till flottning under ett visst år.
Förvaltningen av föreningens angelägenheter
tillkommer den på flottningsstämma valda
flottningsstyrelsen. Länsstyrelsen i det eller de
län där flottleden framgår har rätt att utse en
ledamot av flottningsstyrelsen för att
tillgodose ortens skogshushållning eller andra
allmänna intressen. En flottningsförenings utgifter
täcks genom uttaxering på de under året
flottande enligt grunder som bestäms av
länsstyrelsen. Det åligger föreningen förutom att på
billigaste sätt ombesörja transporten av det
Fig. 2. Damm av
betongelement.
634.0.378.3
tillsläppta flottgodset också att utskilja det och
lämna tillbaka det till sina rätta ägare samt
att förvalta den allmänna flottleden och slå
vakt om flottledens i lag fastställda
rättigheter. Senare tiders vattenkraftsbyggare har nog
funnit, att en flottningsförening åtnjuter en
starkt skyddad prioritet till det vatten, i vilket
den allmänna flottningen försiggår.
Flottgodsmängd
Över 30 % av råvaran till landets massa-,
sågverks* och boardindustrier transporteras
fortfarande genom flottning och bogsering. Det
bör observeras, att det huvudsakligen är i
Norrland och Dalarna som virket flottas. I det
övriga Sverige, där den avverkade kvantiteten
är nästan lika stor, har flottningen liten
omfattning. I norra Sverige flottas således större
delen av industrins råvara. Som exempel kan
nämnas att Sveriges största skogsbolag, Svenska
Cellulosa AB, 1959 redovisade att av det totala
transportarbetet för framforsling av virke från
skogen till industrierna 60 % verkställdes
genom flottning, 30 % genom bogsering och
9,6 % genom lastbilstransport. Genom
häst-och traktortransport presterades 1 % av det
totala transportarbetet. Dessa siffror är kanske
inte helt representativa för alla skogsholag i
Norrland men torde ge en någorlunda riktig
bild av storleksordningen på fördelningen
mellan olika transportsätt.
Den 1960 flottade kvantiteten uppgick för hela
riket till nära 160 milj. stockar, eller 11,6 milj.
m3, vilket motsvarar en vikt av ca 10 Mt (jfr
Tekn. T. 1962 s. 66). Under 1961 var den
flottade kvantiteten större. Medeltransportlängden
för dessa stockar var ca 150 km och den
totalt använda längden allmän flottled, vari
flottningen utfördes, uppgick till ca 22 000 km. Det
har vid många tillfällen under senare år
förekommit uppgifter i tal och skrift om att
flottning är en transportmetod på avskrivning, och
att man alltmer övergår till biltransport. Detta
är en sanning med modifikation. De flottade
kvantiteterna har under de senaste åren
snarare tenderat att öka än att minska. Vad som
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
