Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Mekaniska timmerskiljen i Ängermanälven och Dalälven, av Bo G A Jonsson och Gösta Wikberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11. Plan av [-sorteringsanläggningen-]
{+sorteringsan-
läggningen+} vid
Tågtens skilje.
De totala gemensamma kostnaderna som
belastade flottningen i Dalälven 1960 var 10,0
Mkr. Därav utgjorde 5,2 Mkr. eller 52 % av
totalsumman utflottningskostnader, 3,4 Mkr. (34
%) skiljningskostnader, 0,9 Mkr. (9 %)
förvaltningskostnader samt 0,5 Mkr. (5 %)
separatkostnader. Utslaget på flottgodsmängden
blir kostnaderna 0,39 kr. per flottad stock eller
6,7 kr/m3 och ca 10,1 kr/1.
Mekanisering av Tägtens skiljeställe
Tägtens skiljeställe är det största av
inlandsskiljena i Dalälven. Det ligger strax uppströms
Borlänge. I skiljet utsorteras nu endast ett
sortiment, nämligen veden till Kvarnsvedens
Pappersbruk. Den kvantitet som behandlats i
skiljestället har under den senaste tioårsperioden
varierat mellan 11 och 20 milj. stockar per år.
Kvarnsvedsvirket uppgår till 30—40 % därav.
Det nuvarande skiljet, fig. 11, är ett typiskt
genomgångsskilje. Det virke, som skall
passera vidare ned i älven, drages dels ut åt vänster
i strömningsriktningen och får dels passera
rakt genom skiljet. Virket till Kvarnsveden
drages ut åt höger och buntas nedanför skiljet,
innan det lyfts upp ur vattnet för vidare
transport till fabrik eller vedgård.
Anläggningens uppbyggnad
Kostnaden för en helt mekaniserad anläggning
har 1959 beräknats till ca 3 Mkr. Den
provanläggning som tagits i drift omfattar en enhet
av varje slag av de konstruktioner som skall
ingå i den fullständiga anläggningen.
I en timmeravskiljare sorteras sågtimret bort
från massaveden. Sågtimret förs åt sidan och
går vidare ned i älven. Massaveden tages upp
på fyra sorteringsbanor, där den delas i tre
grupper. En grupp omfattar Kvarnsveds-virket,
en annan virket som skall gå vidare och en
tredje grupp virke som är otydligt märkt eller
omärkt och som därför måste synas på nytt.
Massaveden förs in i sorteringen genom en
avskärmad led. Via en intagstratt tas veden
upp på en rullbana som för den vidare till en
ficka. Ur denna förs veden med en
matar-transportör till en enstocksmatare och därifrån
till sorteringstransportören på en
medbringar-transportör. Stockarna placeras på
sorterings-transportörens krokar, som kan fällas så att
stocken avlastas på avsedd plats.
Impulserna till stockarnas avlastning ges av
synaren som är placerad i närheten av
en-stocksmataren. Från manöverplatsen kan
transportörernas hastighet steglöst varieras inom ett
register som svarar mot 16 till 72 stockar per
minut. Den önskvärda sorteringsförmågan för
hela anläggningen är 15 000 stockar per
timme, vilket innebär en sorteringshastighet av en
stock per sekund för varje sorteringsdel.
Provanläggningen som förlagts som en del i
den projekterade för mekanisk sortering helt
utbyggda skiljet är från och med virkesfickan
till och med sorteringstransportören helt grund-
Fig. 12.
Sägtim-meravskil jaren
av finländsk
typ-
294 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
