Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Mekaniska timmerskiljen i Ängermanälven och Dalälven, av Bo G A Jonsson och Gösta Wikberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annorlunda utformning än den tidigare
beskrivna. Den bygger på de erfarenheter man
fick av upptagningstransportören till den
tidigare sorteringen. Transportören som har
medbringas över hela bredden kompletterades
med en hydrauliskt ställbar klaff, som
manövreras av mannen som övervakar påmatningen.
Erfarenheten visar stora fördelar med denna
typ av enstocksmatning gentemot den tidigare
beskrivna, främst genom att driften blir
säkrare, och att man med klaffen kan återföra
eventuellt övertaliga stockar från
medbringar-na, vilket ger en jämn beskickning av
matar-transportören, något som är nödvändigt för en
hög sorteringsförmåga.
Tägtens skilje färdigställes nu efter dessa
linjer och kommer i drift till flottningssäsongen
1962. Det blir därmed det första mekaniserade
skiljet i praktiskt bruk i Sverige.
Fig. 15.
Sorteringstransportör
med två
horisontella kedjor
och parallellt
arbetande
sido-utskjutare, provad flottningssäsongen 1961.
Speciella problem vid mekanisering
Ägare- och sortimentmärkning samt
barkavfallet har visat sig utgöra speciella problem.
Grundläggande för sorteringen av stockarna är
ett enkelt märkningssystem, som dels ger ett
tillräckligt antal kombinationer av ägare- och
sortimentmärken och som dels är entydigt och
lätt att lära. Detta är nödvändigt, då man ej
kan undvika omsättning av
sorteringspersonalen från en flottningssäsong till en annan.
Stockmärkena måste också vara lätta att
anbringa i skogen, då märkningen sker under
mycket varierande förhållanden. Ett mindre
lämpligt system kan verka hindrande på den
högt uppdrivna takt som nödvändigtvis måste
användas för den mekaniska sorteringen. En
annan faktor som kan verka hindrande för
snabb mekanisk skiljning är den höggradiga
förorening av vattnet med bark, pinnar,
vedbitar och annat som ibland kan uppträda.
Stockmärkning och sortering
De försök som utförts -med avläsning av
virkesmärkena med industri-TV och optiska
hjälpmedel har gett negativa resultat. Man har
därför provat en ny form av stukmärkning, där
varje flottande har en viss symbol som
grundmärke. Dessutom har färgmärkning provats,
varvid på samma sätt en flottgodsägare har en
viss färg som grundmärke. Genom att
stuksym-bolen varieras eller färgmärket görs med olika
antal färgprickar kan vedsortimenten skiljas åt.
Sortimentsmärkena har maximerats till tre.
Obarkat och barkat virke har märkts lika och
barkningsgraden har observerats vid
stockarnas registrering. I Sandslån har ca 100 000
stockar provats. 20 000 stockar har stukmärkts och
80 000 har färgmärkts. Två synare har
registrerat stockarna efter symbol och sortiment. De
har därvid arbetat så att de stockar som
"missats" av huvudsorteraren i stället
registrerats av den andre synaren. Tillsammans har de
då kunnat registrera 99 % av antalet stockar
per registreringsperiod.
Efter inlärningen av registreringssystemet har
arbetet ej varit mer tröttande än att det kunnat
ske i tvåtimmarspass. Givetvis vore automatisk
avläsning önskvärt. Färgmärkningsmetoden
har i laboratorieförsök visat att framkomliga
vägar för automatisk avläsning finns.
Barkavfallets konsekvenser
Som strömalstrare i intagen har använts
dränk-bara pumpar. I en timmeravskiljare kan
användas t.ex. fyra enheter på vardera 10 hk
placerade parvis på var sin sida i avskiljaren.
För att skydda pumparna från fastkörning
insattes t.ex. i Tägtens skilje i rullbanan ett
galler, som stoppade större pinnar samt grövre
barkstycken. Pumparna hade även ett
trådgaller vid propellerintaget. För den typ av
propellerpumpar som arbetar med ejektorverkan
kan man anta att bark kan passera utan att
fastna, då endast en del av vattenflödet
passerar propellern.
Det visade sig emellertid här att skräpet
framför gallret i rullbanan samlades i stora kvanti-
Fig. 16.
Transportör med
enstocksmatning.
296 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
