Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Forsknings- och utvecklingsarbete för skogsteknisk rationalisering, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvensstudier i stor utsträckning. Vidare
arbetar man ofta med regressionsanalyser av
prestationsdata. Det är också vanligt, att man
arrangerar speciella fältförsök för att jämföra t.ex.
olika transportalternativ. Memofilmtekniken
har fått viss användning, fig. 3, medan mycket
detaljerade metodanalyser av typ MTM icke
praktiserats. Detta förklaras främst av att
förhållandena på arbetsplatsen varierar under
arbetets gång, av att maskinerna oftast inte är
stationära samt av de höga kostnaderna för att
"sälja" förbättringar i individuell arbetsmetod.
Människa
Det tekniska utvecklingsarbetet avser ytterst
att nedbringa behovet av mänsklig arbetskraft.
Parallellt härmed stiger behovet av utbildad
arbetskraft, kompetent att handha de alltmer
komplicerade maskiner som sättes in i
produktionen. Utvecklade och effektivare driftformer
kräver också en intensifierad ledning av
arbetet. Detta aktualiserar en rad frågor rörande
människans funktion i ett mer rationaliserat
skogsbruk.
Här föreligger ett behov av prognoser om
arbetskraftens volym och lokalisering, men även
ett behov av undersökningar som underlag för
urval och utbildning av personal för
skogsbrukets skilda behov. Eftersom
rationaliseringsarbetet på sikt innebär en påtaglig förändring
av människans arbetsmiljö, är också en
forskning kring därmed sammanhängande
sociologiska och psykologiska frågor motiverad.
Utbildning av arbetskraft skapar behov av
forskning både i formerna för undervisningens
bedrivande och i utbildningens effektivitet.
Detta innebär för skogsbruket till stor del en
sammanställning av allmänna psykologiska
forskningsresultat samt en omformning av
dessa för praktiskt bruk. Dessutom fordras
kunskap om individuella arbetsmetoder som
underlag för undervisningen. Detta kräver i sin
tur arbetsstudier av såväl fysiologisk som
me-todanalyserande karaktär.
Inom denna sektor finns också önskemål om
forskning kring arbetshygien, arbetarskydd och
arbetsledning. I den arbetsfysiologiska
forskningen intresserade man sig redan på
1940-talet för skogsarbetet5. Under årens lopp har
man utfört ett flertal undersökningar för att
belysa människokroppens reaktion inför ökad
arbetstyngd. Detta har främst skett inom
Arbetsfysiologiska Institutet (f.d.
Industrifysiologiska avdelningen vid GCI) i samarbete med
Statens Skogsforskningsinstitut.
Av speciellt intresse är den metod som
utvecklats för att man i fält skall kunna bilda sig en
approximativ uppfattning om energiåtgången
via bl.a. slumpvisa pulsmätningar. Ett tungt
arbete medför i många fall momentana risker
för höga statiska muskelbelastningar.
Undersökningar av dessa slag i anslutning till t.ex.
manuell hantering av virke har omedelbar
aktualitet även i den pågående
mekaniseringsprocessen.
Fig. 2. SDA.s utrustning för (lragkraftsmätningar i
fält är transportabel på bandvagnschassi.
Ekonomi
Skogsbrukets rationalisering består i stor
utsträckning av organisations- och
planläggningsproblem. För lösning av dessa behövs centrala
erfarenhetssammanställningar och vetenskaplig
analys av skilda principfrågor. Denna sektor
av. forsknings- och utvecklingsverksamheten
kommer att växa i betydelse allteftersom
antalet drifttekniska handlingsalternativ ökar.
Under 1940-talet har man främst arbetat med
punktvis insatta förbättringar av
konventionella metoder. Detta har inte medfört några
komplicerade organisatoriska svårigheter. Under
1950-talet har mer radikala lösningar på
hanterings- och transportfrågorna presenterats.
Maskinell barkning, traktortransporter,
mekaniserad lastbilslastning m.m. har blivit
praktiska realiteter, och därmed griper
rationaliseringen allt djupare in i organisations- och
Fig. 3. Batteridriven kamera för memofilmning i
fält, konstruerad av SDA och Boësens Fotografiska
AB (Kodak X 100 med specialutrustning).
326 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
