Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Nyare upparbetnings- och transportmetoder för virke, av Carl Einar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ledning av de erhållna utländska
erfarenheterna kan man göra vissa intressanta
jämförelser med våra egna avverkningssystem,
tabell 1. Sifferuppgifterna får givetvis tas med
reservation för att de antagna
förutsättningarna i fråga om arbetsförhållandena verkligen
motsvarar varandra. De mest slående
uppgifterna hänför sig till arbetskraftsbehovet, som
vid de högmekaniserade systemen kan sjunka
i proportion från 50—70 till ett 10-tal man. En
omräkning till dagsverken per
skogskubikmeter ger motsvarande värden en sänkning från
0,15—0,30 till 0,02—0,04 dagsverken/m3sk„
tabell 2.
Slutord
Ingen bild av framtida skogsbruk skulle vara
komplett utan att man också hade ventilerat
möjligheterna till luftburen transport. Detta
transportsätt skulle otvivelaktigt lösa en mängd
sidordnande problem beträffande vägar,
bostäder, personal och underhållstransporter m.m.,
vilka framgent kommer att växa till allt större
ekonomiska belastningar. Enligt sakkunnig
uppfattning är lufttransport av timmer på
längre distanser helt orealistiskt såvitt man nu kan
bedöma utvecklingen på detta område för lång
tid framåt och jämfört med dagens
markbundna metoder. På korta sträckor (upp till 1 500
m) är förutsättningarna i vissa fall större. I
extrema avverkningslägen med korta, dyra
terrängtransporter men i övrigt goda
avsättningsförhållanden, är helikoptertransport icke helt
utesluten som ett ekonomiskt
transportalternativ.
Inom vissa områden av vårt land finns
skogsarealer med sådana förutsättningar, och som
storleksmässigt kan tänkas bilda underlag för
en dylik transportorganisation. En svårighet
är att helikoptrar med begränsad lyftkraft
ändock får stor transportkapacitet. Det fåtal
maskiner som härigenom kan komma ifråga för
samtidig användning bildar ett alltför svagt
underlag för de vid detta transportsätt mycket
höga underhållskostnaderna.
För lunningen har i Sverige också provats
olika former av vinsehtransport. I mycket brant
terräng används dylika metoder, fig. 14,
framförallt i Schweiz och Norge. Det finns även
Tabell 2. Arbetsåtgång för de olika
avverkningssystemen enligt tabell 1
System nr Dagsverken/ Dagsverks- Återstående
m3sk. index (Metod 5 = 100) tillredning
1 0,02—0,03 7—10 Barkning
2 0,02—0,03 7—10 Kapning och
barkning
3 a 0,03—0,04 10—13 —
3 b 0,01—0,05 13—16 —
4 0,15—0,20 50—67 —
5 0,30 100 —
Fig. 10. Amerikansk maskin för upparbetning av hela träd i terrängen.
l’ä chassiet titi en skogshjultraktor har man byggt aggregat för fällning,
lcvistning, kapning och buntning. Produkten blir virke i en längd och
i ett sortiment. Maskinens tjänstevikt är 10,5 t.
Fig. 11. Mobil maskin för upparbetning på avlägg. Den kanadensiska
maskinen har tjänstevikten 12,7 t och kvistar, barkar samt kapar virket.
Barkningsorganet är svenskkonstruerat (Cambio).
Fig. 12. Stationär upparbetningsanläggning med stor kapacitet i
Sovjetunionen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
