Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12.
Kopplingsschema för
styrning av
motor enligt fig. 11.
A fasvridare 1,
B fasvridare 2.
Mmk
Ursprunglig
Tillsats
Fig. Ii.
Principen för
logmotorn; upptill
anordning av
vrid-transformator T
och motor M,
nedtill
anordning av
lindningarna.
av pilen R. Den synkrona hastighet ur, nära
vilken detta skikt tvingas att röra sig på grund
av från flödet inducerade virvelströmmar,
bestämmes av sambandet
Ur
us
eos &
härvid genom åtgärder på ett litet nätanslutet
hjälpaggregat i förening med fasföljdskoppling
i vissa kretsar.
Vridning av axelriktningen
Under de senare åren har ett flertal
nykonstruktioner framförts, särskilt inom engelsk
industri, där man med given spänning och
frekvens i statorn kan kontinuerligt styra
hastigheten hos trefas asynkronmotorer med
kort-slutsrotor. Som första exempel må nämnas den
sfäriska motorn3i 4i 5. Principen kan illustreras
med en modell, fig. 10, som kan uppfattas som
två över varandra lagda plana ytor men som
samtidigt klargör tillämpningen vid en
roterande maskin. Den snedställda rektangeln utgör
ett element av en luftgapsyta, längs vilket ett
system av magnetiska flödesvågor vandrar i
riktning av pilen S ocli med en hastighet av
värdet us. Rotorytan är fritt rörlig i riktning
För alla vinklar <9, som avviker från noll,
är maskinens tomgångsvarvtal sålunda
översyn-kront, och detta tomgångsvarvtal kan
kontinuerligt styras med hjälp av den nämnda
vinkeln.
Ytorna på såväl stator som rotor har vid
praktisk tillämpning fått formen av element hos
koncentriska sfärer, varvid statorn gjorts
vridbar kring en axel genom de båda sfärernas
gemensamma medelpunkt.
Relativt betydande tillsatsförluster uppstår i
den sfäriska motorn på grund av det
oundvikliga förhållandet, att vissa partier av rotorns
järnmassa periodiskt passerar in i och ut ur
området för det av statorn alstrade flödet.
Detta har en förlustalstrande inverkan, i det
att magnetisk energi ideligen måste
bortdäm-pas i virvelströmsförluster och återuppbyggas
med energitillförsel från nätet. Fenomenet
kommer att beröras närmare längre fram i
samband med "förkortade statorer".
Det må även nämnas, att
försökskonstruktioner utförts med normala cylindriska motorer
arbetande enligt samma princip som den
sfäriska motorn, varvid statorns luftgapsyta
uppdelats i ett flertal sektioner, vilka gjorts
omkopplingsbara till olika faser hos det matande
nätet, så att riktningen hos den resulterande
flödesvandringen kunnat varieras i diskreta
steg.
Variation av statorns poldelning
I den engelska litteraturen har under de allra
senaste åren ingående behandlats en princip,
vilken benämnes "pole-stretching" och som i
ett flertal olika tillämpningsformer åsyftar en
kontinuerlig variation av statorns poldelning
och därmed, vid given frekvens, av den
synkrona rotorhastigheten. Detta resultat kan vid
första påseende förefalla orimligt men innebär
i själva verket ingenting onaturligt, nämligen
under förutsättning att man samtidigt
tillämpar principen med "förkortad stator", dvs.
från aktiv verkan eliminerar ett visst segment,
säg 90°—120° av statorns periferi. Detta kan
ske antingen genom att kärnan borttages inom
detta segment eller med en riklig
kortslut-ningslindning.
Den magnetiska fältvågen vandrar sålunda
längs det kvarvarande aktiva segmentet och
"tar slut" vid dettas släppande kant för att
sedan återuppstå vid den mötande kanten. Att
den magnetiska energien härvid måste övergå
i förlustvärme genom virvelströmmar och
återuppbyggas från nätmatningen, med därav
följande försämrad verkningsgrad hos maskinen,
är ofrånkomligt. Motsvarande fenomen
berördes tidigare i samband med den sfäriska
motorn.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 369
Fig. 13.
Mmk-kurva i visst
ögonblick vid
styrning enligt
fig. 11 och 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
