Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Böcker - The physical principles of astronautics, av Björn Bergqvist - The organic chemistry of boron, av H Erdtman - Mechanical metallurgy, av P O Strandell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpningar på tekniska grundproblem inom
rymdfarten.
Efter en astronomisk och astrofysisk inledning
behandlas grundbegreppen massa, vikt, kraft, energi,
potential etc. på sträng vektoriell grundval (en
framställning av vektorbegreppen ingår som
bilaga). Huvudomfånget ägnas krets- och
överförings-banor, rymdnavigering, banstörningar, inklusive
atmosfäriska störningar av satellitkretsbanor, samt
slutligen framdrivningsdynamik.
Framställningen innehåller ingenting väsentligt
nytt, men det som är medtaget sägs på ett helt nytt
och pedagogiskt föredömligt sätt. Texten stöds av
mängder av beräkningsexempel, både
genomräknade, utförligt illustrativa sådana på ingenjörsnivå och
övningsexempel. De senare är i vissa fall kanske
något överförenklade och ger ingenting annat än
en repetition av kapiteltexten.
Boken utmärks av en stark betoning av fysikalisk
åskådlighet, parad med en lättförståelig men vårdad
text. Framförallt har jag fäst mig vid tre särdrag:
den omsorgsfulla, på vektorkalkyl grundade
genomgången av grundlagarna —- på en matematisk nivå
som kan fattas av avancerade realgymnasister —,
den översiktliga och klara systematiseringen vid
beskrivningen av olika domäner, t.ex. rymdnavigering
och olika slags raketframdrivning, samt de
välfun-na förklaringarna, t.ex. av gyroskopets roll i
rymdfarten (i en bilaga), av Koche’s gräns etc. Som
exempel på väsentliga detaljer, som man annars förgäves
brukar få leta efter, kan framhållas de genom
illustrativa exempel visade matematiska sambanden hos
det enklaste fallet av jord-mån-överfartsbanans
dynamik och av dynamiken för framdrivning med
stråltryck.
Bland de avslutande bilagorna märks: den
matematiska definitionen av den astronomiska enheten,
förteckning över astrofysiska konstanter,
beteckningslista, ordlista, bibliografi (endast böcker och
samlingsverk) samt jämförelsetal för olika
måttsystem. Till bokens mångfald av förtjänster hör att
uteslutande metersystemet använts.
Rent typografiskt är verket en glädje för ögat. Jag
vill helhjärtat anbefalla alla kategorier av
intresserade tekniker denna bok. Björn Bergqvist
The organic chemistry of boron, av IV Gerrard.
Academic Press, London — New York 1961. 308
s. 55 sh.
Kolets närmaste grannar i periodiska systemet är
bor och kväve, och det är därför helt naturligt, att
man vid studiet av kolets kemi gärna vill göra
jämförelser med dessa grundämnen. Att borens kemi
skulle vara mycket intressant och teoretiskt
betydelsefull har man länge varit på det klara med. De
trevärda borföreningarna har en ledig orbital, som
lätt utfylles med elektroner från donatormolekyler.
Boren får härigenom en tetraedrisk byggnad
liknande kolets och en stor del av intresset för borkemin
grundar sig härpå.
Gerrards bok är mycket intressant och stimulerande
och kan med stor behållning läsas av alla sorters
kemister. Speciellt lämplig är den för organiska
kemister som tyvärr till egen skada alltför ofta
betraktar "de övriga elementen" som ganska
ovidkommande. Även i stora, moderna läroböcker i
organisk kemi avfärdas vanligen borkemin på några
få rader. Boken fyller denna allvarliga lucka. Den
behandlar ingående borsyraestrarnas framställning
och egenskaper (ett delvis klassiskt område),
bor-trikloridens reaktioner med alkoholer, fenoler och
etrar, estrar och karbonylföreningar, alkyl- och aryl-
borföreningarnas syntes och egenskaper samt
boron-syrorna. Tetrafenylborens natriumsalt (Kalignost,
NaBg?4) har fått analytisk användning icke minst
för bestämning av farmakologiskt viktiga baser.
Alla organiska kemister är djupt medvetna om den
genomgripande metodologiska revolution som
"hy-drid"-reagensen (LiAlH,, NaBH4
trialkoxiborhydri-derna etc.) åstadkommit i den organiska kemin.
Förf. ger nyttiga synpunkter på metallens stora
betydelse i sammanhanget. Av utomordentlig vikt är
vidare hydroboreringen av olefiner, som kan
användas för stereospecifik, icke katalytisk hydrering och
anti-Markownikoffsk hydratisering av olefiniska
dubbelbindningar. Hydriderna har redan stor och
mångskiftande teknisk användning.
Kapitel om bor-kväveföreningar ur diboran och
ammoniak eller aminer, om cykliska borazener,
bor-aziner och "aromatiska" borazoler, bor-fosfor-,
bor-svavel- och ett antal speciella heterocykliska
bor-föreningar, reaktioner med bortrifluorid,
diklor-boran osv. samt borföreningarnas
infrarödabsorp-tion avslutar detta förträffliga verk. En stor fördel
hos det är de många uppslag förf. ger och
diskussionerna av utvecklingstendenserna. Man håller med
förf. om att borkemin har "boundless potentialities".
Rikliga litteraturhänvisningar finns. H Erdtman
Mechanical metallurgy av George E Dieter Jr.
McGraw-Hill, New York — London 1961. 615 s„
290 fig. 97 sh.
I svensk nomenklatur finns inte någon
motsvarighet till den amerikanska termen "mekanisk
metallurgi". I denna innefattas kunskapen om
metallernas uppträdande under inverkan av yttre krafter,
ett ämnesområde, som hos oss behandlas inom
metallografi och bearbetning. Inom områdets olika
avsnitt finns en rikhaltig litteratur, Dieters bok är
dock ett mycket värdefullt tillskott, då den inom
en volym täcker hela området och ger en klar bild
av, hur man i dag ser på dessa problem. I detta
hänseende är den unik.
Boken är delad i fyra avsnitt. I det första
presenterar förf. det matematiska underlag, som används
i följande avsnitt. Här redogör han i huvudsak för
samband mellan spänning och töjning i elastiskt
tillstånd samt kriterier för flytning och ger en
introduktion till plasticitetsteorin. Det andra
avsnittet ägnas åt metallografiska aspekter, nämligen
plastisk deformation av enkristaller och av
kristallaggregat. Detta sker givetvis under flitigt utnyttjande av
dislokationer, vilka dessutom mera ingående
behandlas i ett särskilt kapitel. I detta avsnitt ingår
även kapitel om brott och inre friktion.
Materialprovning avhandlas i bokens mest
omfattande avsnitt med kapitel om dragprov, vridprov,
hårdhetsprov, utmattningsprov, krypprov och
slagprov. Stukprovet är dock inte medtaget men
omnämns helt kort i sista avsnittet.
Tyngdpunkten i analysen av de olika
provningsmetoderna ägnas strukturella och metallurgiska
faktorers inverkan på metallernas mekaniska
egenskaper. Provens utförande och mekanisk utrustning
betraktas därför som oväsentligt. Plastisk
deformation är som regel inhomogen och medför därför
restspänningar, detsamma gäller vid
värmebehandling och värmning, dessa frågor avhandlas i ett
kort kapitel. En inblick i statistisk analys ges även
med hänsyn till den viktiga plats, denna intar i
modern materialprovning.
I sista avsnittet diskuteras kort plastisk
bearbetning av metaller, nämligen smide, valsning,
sprut-ning, dragning och plålformningsmetoder. Även i
412 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
