Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman - Nya metoder - Färdskrivare för infanterister, av JRT - Ythärdning genom gasuppkolning, av SHl - Sågtandens skränkning, av BoJ - Flytande kväve i kylsystem, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Ahlmark, A & öhman, H: Silikos och silikosbekämpning.
Föreningen för arbetarskydd, Lidingö 1957.
3. Industrial ventilation, American Conference of
Govern-mental Industrial Hygienists. Ann Arbor, Michigan, 1SS0.
4. Drinker, P & Hatch, T: Industrial dust. New York 1954.
5. Erenz, A: Gefährdung der Ofenbauarbeiter,
Pfannenmau-rer, Trichtermacher, Sandstrahlbläser und Gussputzer durch
Quartz-, Tridgmit- und Cristobalitstäube in der Eisen- und
Stahlindustrie. Berufsgenossenschaft 1960 s. 173—177, 221—
226.
6. Fenner, C N: The stability relations of the silica
minerals. Amer. J. Sci. 36 (1913) s. 331—384.
7. Greenburg, L & Smith, G W: A new instrument for
sampling dust. US Bureau of Mines Rept. Invest. 2392 (1922).
8. Klug, H & Alexander, L: X-ray diffraction procedures.
New York 1954.
9. Littlefield, J B, Feicht, F L & Schrenk, H H: Bureau of
Mines midget impinger for dust sampling. US Bureau of
Mines Rept. Invest. 3360 (1937).
10. Vorwald, A J: The bio-assag of dust with particular
reference to experimental methods. Proc. Pneumoconiosis
Conf. Johannesburg 1959 s. 84—93, London 1960.
nya metoder
Färdskrivare för infanterister
En automatisk marknavigationsutrustning som
utvecklats i USA är lätt bärbar och tillräckligt
fältmässig för att en soldat skall kunna föra den med
sig utan större hinder under en framryckning mot
ett fientligt mål. I okänd terräng och på grund av
oförutsedda hinder löper alltid en soldat risken att
tappa orienteringen under en framryckning. Med
denna nya utrustning underlättas hans
orienteringsproblem väsentligt. Fredliga tillämpningar för
utrustningen väntas vid kartläggning och uppmätning
av terrängavsnitt. Noggrannheten uppgår till 1—
IV2 % och aktionsavståndet utgör ett tiotal
kilometer.
Marknavigationsutrustningen är i första hand
utvecklad för militära ändamål, varför synpunkter på
störningsrisker, tillförlitlighet, lätthanterlighet etc.
i hög grad har fått bestämma
konstruktionsprinciperna, fig. 1.
Med hjälp av ultraljudmätningar mätes soldatens
färdhastighet och färdriktning. Mätningen sker i tre
kanaler, som riktas mot marken i tre olika
riktningar. I var och en av kanalerna alstras en kort
ultraljudpuls som reflekteras mot marken och tas
emot i samma kanal. Beroende på soldatens
rörelsehastighet kommer d»n reflekterade signalen att
avvika i frekvens från den utsända (Doppler-effekt).
Fig. 1.
Blockdiagram över
den automatiska [-marknavigationsutrustningen.-]
{+marknaviga-
tionsutrust-
ningen.+}
Avvikelsen indikeras och genom mätningar i de tre
kanalerna kan hastighetens storlek och riktning
beräknas i ett referenssystem, t.ex. norr-söder,
öst-väster. Hastigheterna integreras i en liten automatisk
datamaskin, som finns inbyggd i utrustningen och
som därmed anger lägesförändringarna i förhållande
till ett givet utgångsläge.
Ultraljudet sändes i korta pulser för att möjliggöra
tillräckligt höga effekter, 1—2 W vid 200 kHz.
Dopp-ler-avvikelsen hos den utsända och den reflekterade
signalen uppgår till ± 1 200 Hz vid en normal
hastighet av ca 3 m/s. Apparatens höjd över marken
får variera mellan ca 10 cm och 2 m.
Upplösnings-förmågan vid mätningen anges till 5 Hz dvs. 15
cm/s (Electronics 26 januari 1962 s. 48—51). JRT
Ythärdning genom gasuppkolning
Det är känt att metanol kan ge en atmosfär för
gasuppkolning av stål därför att den i ugnen
spjälkas i koloxid och väte. Den har emellertid
nackdelen att ge relativt liten uppkolning. Högre
alifatiska alkoholer, såsom propanol och butanol, kan
inte användas därför att de ger alltför tjocka
beläggningar av kol vilka hindrar fortsatt uppkolning
av arbetsstyckena.
Det uppges emellertid nu att dessa olägenheter kan
undvikas genom användning av en blandning av
alifatiska alkoholer med en eller två kolatomer i
molekylen med sådana med tre eller flera
kolatomer och minst 5 % pyridin. Dessa blandningar ger
en utmärkt uppkolningsgas som samtidigt ger
någon nitrering av arbetsstyckena. Dessa får ingen
beläggning av kol, och erforderligt uppkolningsdjup
uppnås snabbt.
Alkoholerna kan väljas godtyckligt under
förutsättning att de är biandbara. Vid användning av
t.ex. 20 volymdelar metanol, 35 volymdelar
isopro-panol och 23 volymdelar pyridin erhölls
uppkolning till 1,7 mm djup på 5 h pius 1 h
diffusions-upphettning vid 925°C; den eutektiska zonen blev
0,9 mm och den härdbara 0,4 mm.
Särskilt god härdning erhålls enligt uppgift, om
blandningen innehåller 60—100 viktdelar syre på
100 viktdelar kol. överstiger kolhalten syrehalten
på grund av pyridintillsatsen, kan man tillsätta
litet vatten, t.ex. upp till 5 % (Engineers’ Digest
okt. 1961 s. 85). SHI
Sågtandens skränkning
De variabler som brukar diskuteras i olika
skränk-ningsförfaranden är den skränkta tandhöjdsdelens
förhållande till den totala tandhöjden, om tanden
skall ha rak sidböjning eller samtidig vridning samt
hur skränkjärnet skall ansättas.
I floran av skränkningsmetoder studeras nu några
av de mer typiska, t.ex. taggskränkning
(toppskränkning, toppvikning), taggskränkning med 2/3-vikning,
vridskränkning och S-skränkning. Tillsvidare har
en objektiv metod för sågtandsbeskrivning
utvecklats. Fortsatta försök med nämnda skränkningar
eller skränkningskombinationer får visa vilken
betydelse skränkningen kan ha för sågningsresultatet (B
Thunell i Trävaruindustrin 1961 h. 22 s. 436—440)..
Bol
Flytande kväve i kylsystem
Icke-mekaniska kylsystem med flytande kväve för
frysning av varor och dessas kylning under
transport har börjat konkurrera med de vanliga
mekaniska kylmaskinerna. Den nya metoden används
429 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
